Deponeringar - flygvapenmuseum

[Fredric Lagerquist]

Detta inlägg är en kopia av inlägg i tråden med samma namn under den allmänna delen. Men eftersom det är en notis i SFT, så bör den platsa här också./webbmaster

Följande text är publicerad som insändare i "Brevlådan" i SFT 2/10.


Det "nya" flygvapenmuseum och SFF

Snart kommer det nyutbyggda flygvapenmuseum i Linköping att invigas med pompa och ståt. Men i skuggan av denna tilldragelse har man från muséet - dess gamla basutställning - deponerat iväg flera flygplan. Detta faktum är inget som tidigare har nått ut till allmänheten. Museiledningen verkar inte heller vara villiga att diskutera sina eventuella problem med till exempel SFF. Ej heller verkar SFF - som i samhället ska vara en resurs inom gebitet flyghistoria - slå larm. I detta fall rör det sig om en institution, flygvapenmuseum, där SFF varit en av förutsättningarna för dess tillkomst och sedermera aktivt stöttat detta genom åren. Här följer lite tankar kring denna sorgliga utveckling.

Att bidra till flygvapenmusei samlingar och intresset däromkring har genom åren varit en mycket viktig fråga för SFF:s verksamhet och har inte i oväsentlig del bidragit till vad föreningen är idag. För ett antal år sedan visste man exakt via rapporter i dåvarande Flyghistoriskt Månadsblad och SFT vilka projekt etc som var på gång på muséet och dess chef svarade gärna på spörsmål på SFF:s forum m m. Det "flyghistoriska Sverige" och flygvapenmuseum ingick i samma kultur.

Men sen hände något.

Deponeringen av landets sista Fairey Firefly till Danmark 2006 ansågs som "ett olycksfall i arbetet", något liknande skulle inte inträffa och delikata spörsmål (som exempelvis vissa deponeringar) skulle dryftas i en ny flyghistorisk referensgrupp. Här i skulle bland andra ordförande i SFF och Östergötlands flyghistoriska sällskap (ÖFS) ingå.

Man frågar sig hur många gånger denna referensgrupp har varit samlad? Intresset från museiledningens sida att bolla sina problem för att få till breda lösningar som kan förstås i det flyghistoriska Sverige verkar vara minimalt.

Det framkom nämligen på höstkanten förra året att muséets Sk 11 Tiger Moth, Sk 15 Klemm Kl 35 och Tp 91 Saab 91A Safir har deponerats hos Swedish Forced Landing Collection (FLC) i Falkenberg. Rörande Tp 91 var det kanske inte jätteförvånade, men när det gäller Sk 11 och Sk 15 är det obegripligt - dessa flygplantyper är knappast att beteckna som marginella i flygvapnets historia! Man undrar vad det är som gjort att dessa flygplan inte är önskvärda på det nya muséet? Vad är det som har mer rätt att få vara kvar? Vilka är kriterierna man arbetar efter? (Detta är absolut inte menat som något ont om FLC eller andra som tar deposition av föremål och flygplan från flygvapenmuseum och därmed kanske räddar dem från ett ovisst öde.)

Helt plötsligt sägs det - dock inte officiellt - att "det nya flygvapenmuseum" inte ska ställa ut några skolflygplan. En lista på oönskade flygplan lär figurera. Med andra ord, en deponeringscirkus tilldrar sig i skuggan av den storslagna utbyggnaden av muséet!

Ett värde i en samling är just att den är en sammanhållen samling. Ska man deponera alla skolflygplan kanske Ljungbyhed skulle vara ett lämpligt alternativ?

Förrådsutrymmen och magasin är en bristvara och att flygvapenmuseum får allt mindre av varan, det är en problematik som man kan förstå. CVM-hangaren ska utrymmas, de flygplan som står där är dock mer skrymmande än de relativt små skolflygplan som nyligen deponerats....vilka dessutom fanns så att säga i basutställningen. Om man skyller på problem med förrådsutrymme som en anledning så är väl varken Tiger Moth eller Klemm Kl 35 några flygplan som tar i jämförelse någon stor plats.

De flygplan som står i CVM-hangaren kommer att deponeras här och var, men det är i linje med en förståelig policy. Har något av dem ingått i utställningen någon gång? Man kan bara hoppas att de finner "logiska fodervärdar".

I grund och botten är det självfallet bra att man visar upp föremål på andra muséer. Har man flera exemplar av samma flygplantyp, dessutom i kombination med utrymmesbrist, är det ju tveklöst ett riktigt val att deponera dessa. Men är det bara frågan om ett enda exemplar, då måste man tänka till lite extra. Dessa flygplan har även ett eget "typpersonligt symbolvärde", detta från en tid då dödlighet i tjänsten etc var betydligt mer påtaglig. Det gäller att hantera detta arv med respekt. Annars borde man kanske byta namn...

Dessutom är flera av de flygplan som flygvapenmuseum rår över - och som verkar vara aktuella att släppa iväg - inga dussinvaror. Inte är de alltid heller resultatet av flygvapnets eller muséets ömma vård. Många har renoverats av frivilliga krafter under oräkneliga timmar (för att inte säga år?) under förespegling att de ska förevisas på flygvapenmuseum och sakkunnigt bevaras för framtiden. Att inte vårda denna gåva från dessa eldsjälar är ett slags svek.

Utan dessa frivilliga krafter skulle inte museét vara ens skuggan av vad det är idag. Det är just därför man saknar återkopplingen, dryftandet innan man deponerar flygplan som t ex Sk 11 (tillverkad i Linköping) och Sk 15. Föreningen har även på senare år varit engagerad i restaureringarna av Sk 5 och Sk 14 - vad ska ske med dessa?

Det är frågan om flera decennier av slit för att få ihop dessa samlingar, där SFF har gjort stora insatser, som nu skingras...ja, ett kulturarv som utarmas radikalt. Just vad det gäller Sk 11 och Sk 15 är det uppenbart. Dessa tillfördes samlingarna tack vare agerande av SFF via dåvarande Aktionskommitéen för bevarandet av historisk flygmateriel under 60-talet. Därefter kom Sölve Fasth igång med sin gärning, hela tiden med förankring i det som Kontaktgruppen på sin tid mycket passande kallade "den flyghistoriska rörelsen". Alla jobbade mot ett mål - att bygga upp ett svenskt flygvapenmuseum.

I en sådan miljö fungerade ÖFS perfekt, men hur är det med föreningen idag? Man är en stödförening för muséet och som sådan ifrågasätter man inte dess lednings agerande. Frågan är hur är det med de enskilda medlemmarna och deras eventuella känslor runt denna problematik? Vad får de egentligen veta?

SFF ska vara en slags "garant" i dylika frågor. Muséet ska inte kunna göra så här utan att det märks. Och när man på flygvapenmuseum bestämmer sig för att lista föremål som man avser deponera i närtid så ska denna förteckning också självfallet göras tillgänglig. Eller ännu hellre, i god tid inbjuda till en diskussion med SFF. Det är faktiskt inte museiledningens föremål, det är lika mycket dina och mina. De människor som bryr sig och är intresserade av svensk flyghistoria, som på sätt och vis sett muséet som "ett tempel", åt dessa verkar man inte vilja ägna någon tanke.

Jag tycker självklart i grund och botten att det en bra sak att man får bygga det nya muséet. Men att förstå att man med en betydligt större anläggning ställer ut färre objekt än tidigare, känns som en rätt dålig utdelning på investeringen. Självklart ska man vitalisera utställningen, tänka nytt etc, men det ena utesluter inte det andra. Jag är övertygad att om man eftersträvat samförstånd hade man kunnat få till detta alldeles ypperligt. Men mig veterligen har ingen kontakt tagits, det verkar inte finnas någon tillstymmelse till ambition åt det hållet heller.

SFF:s uppgift är att ta till vara och värna om allt som gäller svensk flyghistoria och dess värden. Det är en stor anledning till att jag betalar medlemsavgiften. Nu är det är svårt för mig att applådera åt det nya utbyggda flygvapenmuseum när den ena näven är knuten i fickan.

Föreningen måste vara tydlig och mycket mer tuff i en fråga som denna och våga ta strid. Och flygvapenmuseum (samt därmed SFHM) måste inse vikten av att få till breda lösningar som också gagnar samt förstås inom den kultur som etablissemanget faktiskt har fötts ur. Det vill säga; inte avskärma sig ifrån den! Den flyghistoriska rörelsen måste ha insyn och möjlighet att påverka.

Fredric Lagerquist

[Ulf Edlund]

”Nya” FVM och SFF

Fredric Lagerquists långa insändare i SFT 2/10, som också återfinns ovan, gör att jag vill bidra med några tankar om ”Nya” FVM. Jag vill med en gång säga att det här inte är något officiellt uttalande av SFF, om någon vill kommentera så är det mig ni skall attackera. Det var min mening att först diskutera ämnet på årsmötet men eftersom deltagandet där ju är begränsat så gör jag på det här viset.

Låt mig först säga att jag sympatiserar helt med FVM:s målsättning att bli ett modernt teknik- och kulturhistoriskt museum med viss fokus på Sverige under kalla kriget. Det här får naturligtvis inte betyda att man glömmer bort att det ju faktiskt handlar om just vårt Flygvapenmuseum. Om man kommer att lyckas vet jag inte, men jag hoppas det. Men det är helt klart att man siktar på något mer än att bara ha en så komplett samling som möjligt av Försvarsmaktens flygplan. Det är därför faktiskt inte orimligt att man inte kommer att kunna visa alla flygplan, som innan stängningen var utställda, även om golvytan utökats väsentligt. Dessutom saknar FVM idag permanent lagerlokal för de flygplan som inte visas i utställningen, och är uppsagda från den hangar man disponerat under många år. Man skall ju heller inte glömma att det kommer till nya flygplan, t.ex. den Sk 5 och den Thulin G, som Tullingegruppen renoverat, samt att vissa flygplan som stått ute flyttats in. Och nu börjar det bli intressant, vilka av de gamla flygplanen skall visas och vilka får inte plats?

ÖFS:s ordförande Per Pellebergs och jag erbjöd oss att ingå i en referensgrupp för att bl.a. diskutera sådana här saker, men gruppen har ännu inte lyckats hålla något fysiskt möte, trots flera försök. Vi har däremot fått information om vilka flygplan som kommer att visas och om vilka flygplan som man har tänkt deponera och var. Jag hade inga större problem att förstå skälen för att man gjorde det ena eller det andra. Det viktigaste för mig var att veta att det i praktiken är möjligt för FVM att ta tillbaka flygplan om man så skulle vilja. Så vitt jag kan förstå är deponeringsavtalen fullt tillräckliga och jag uppfattar det faktiskt som positivt om mindre museer kan bli mer intressanta genom att visa en del godbitar. På det sättet sprids intresset för och kunskapen om det svenska flygets historia till fler. Däremot tycker jag att det är självklart att de verkligt unika flygplanen aldrig får lämna FVM.

/Ulf Edlund

[Fredric Lagerquist]

Jag tror inte att någon av oss i grund och botten har något emot ambitionen att flygvapenmuseum ska bli, som Ulf uttrycker det, ett modernt teknik- och kulturhistoriskt museum. Som sagt i insändaren, det ena utesluter inte det andra - det skulle kunna bli ett fantastiskt bra svenskt flygvapenmuseum, inte bara med fokus på "Sverige under kalla kriget". Man skulle kunna byggt upp en en magnifik utställning utan att för den skull förlora sin identitet. Med en vilja att sträcka ut mot den flyghistoriska rörelsen hade man kunna säkerställa detta. Du säger dig blivit informerad, Ulf. Bra, men vi andra medlemmar i din förening då? Har du inte mer detaljer?

Ett exempel på deponering som skett efter det jag skrev insändaren är den Hägglundstillverkade Bücker Bestmann som nu är hos Västerås flygmuseum. Denna Sk 25 ska enligt Västerås flygmuseum göras med tiden flygduglig. Men till SFF sägs från flygvapenmuseums sida att inga av de plan som på senare tid deponerats ska tillåtas flyga. Vad är det som gäller? För mig som efterlyser en röd tråd i deponeringspolitiken ser det bara ut som att allt sker panikartat utan "koll på läget". Och vad händer med den Sk 25 Bestmann som är orginaltillverkad?

Jag skulle dessutom inte bli direkt förvånad om ett eller annat flygplan som nu släpps iväg inte är detsamma som flygvapenmuseum en vacker dag tar/får tillbaka (Hur många gånger har ett deponerat flygplan hämtats hem tidigare till flygvapenmuseum? Ge mig något exempel.). Det gnuggas händer här och var, tyvärr finns det mer än en indikation om att så är fallet...

Återigen, det är inget fel i att deponera, gör så gärna direkt från rivningshangaren. Men för guds skull tänk till innan man skickar iväg plan som funnits utställda sedan plåtskjulet i Ryd, embryot till flygvapenmuseum. Vilket konstmuseum gör sig av med tavlor som man är intimt förknippade med? Sånt sker då nästan alltid inför öppen ridå - i varje fall om det är en offentlig institution - och inte sällan utan vånda och en debatt där alla fakta kommer upp på bordet. Det känns långt ifrån vara fallet här.

Och resultatet? Tja, nu kommer det nya flygvapenmuseum antagligen bli en storslagen biff a la Parr där det varken blir hackat eller malet, för man håller på att deponera bort sin egen grundidentitet...

[Lars Larsson]

När det talas om deponeringar så skulle det vara väldigt intressant att få veta vilka krav som ställs på museet/organisationen/företaget som deponeringen sker hos. Vilka krav ställs på att objektet i fråga ska vårdas ?

I Lelystad i Holland står en Viggen och förfaller, vid Kbely utanför Prag står en annan Viggen + en Draken och far illa. Ingen rolig syn och ingen bra pr för Flygvapenmuseums deponeringspolitik
Och det är bara ett par exempel jag sett själv.
På airliners.net kan man bland annat se denna bleka Viggen utanför Madrid:
http://www.airliners.net/photo/Sweden-- ... 28b5307597
Vi behöver ju inte gå utanför landets gränser för att se deponeringar som förfaller, det finns ju ett helt gäng i Visby som står oskyddade för väder och vind..

Man ska kanske inte generalisera, det finns deponeringar som är väl omhändertagna också, men i åtminstone Visbyfallet tycker jag att det behöver diskuteras hur mycket Flygvapenmuseum bryr sig om de deponeringar som har gjorts och hur man har följt upp hur de vårdas...

/Lars Larsson

[Göran Hansson]

Vet inte om jag "putting out fire with gasoline" här, men när det jag dessa utländska deponeringar som står (inkl. Gotland)
så lider jag personligen mer av att FVM själva låter historiska flygplan stå ute och förfalla, det gör om i hela kroppen att se "flygplanskyrkogården"
utanför Flygvapenmuseumet.
Att då ställa krav på Spaniorer,Tjecker samt Holländare känns kanske inte helt rätt.
Varför använder Statens Museer de stora Bergshangarer som finns på flertalet av gamla flygflottiljer runt om i landet?
Dessa förvaltas väl av Vasakronan som är statens egna förvaltningsbolag.

Sen tror jag inte att man skall bli för sentimental när det gäller hur länge en flygmaskin har varit med i en samling. Då är det stor risk att
man stannar upp i sin utveckling som ett museum, se på tekniska musset som exempel, där har det inte hänt mycket i stora maskinhallen på dom 30år som jag har besökt det museet.

Sen ser jag SFF som en garant av flyghistoria i hela Sverige, inte som en "hang around" till FVM, vi som förening måste se till att det finns så mycket flyghistoria som möjligt i Sverige.
Då ser jag att vi måste även stötta dom små flygmuseumerna ute i Sverige, så om nu Museumledningen på FVM har valt en linje som är att satsa på en Kalla kriget samling, då tycker jag personligen att vi inom SFF hjälpa till i största mån stötta detta och hjälpa till så deponeringarna sköts på rätt sätt, varför inte bli "fadder" till dessa flygplan, och se till att flytten går så bra som möljigt.

Syftet med detta inlägg är inte att förringa det gigantiska arbete som många inom SFF gjort och gör för FVM samlingarna, och jag ber om ursäkt om jag trampat någon på tårna.

just my 2cent

Göran

[Fredric Lagerquist]

...så om nu Museumledningen på FVM har valt en linje som är att satsa på en Kalla kriget samling, då tycker jag personligen att vi inom SFF hjälpa till i största mån stötta detta och hjälpa till så deponeringarna sköts på rätt sätt...

Det var också min tanke i grund och botten, men flygvapenmuseum har inte visat intresse av en dialog med "det flyghistoriska Sverige" om problematiken.


Så här stod det bland annat i ett email som jag fick tidigare idag:

När du ändå är på linjen måste jag dock ge dig erkänsla för ditt kurage att driva frågorna kring FVM:s deponeringar. Hoppas bara att du inte får ta alltför mycket skit för det. En god vän och flyghistoriker (medlem i SFF sedan 60-talet) ringde mig och bad mig titta in på forumet och de senaste inläggen...Samme vän lät samtidigt förstå att han nu efter alla år kommer att lämna SFF då dess ordförande inte ens har klart för sig föreningens syften mht dess stadgar. Tråkigt men förståeligt!

Det som frapperar mig mest är att få eller ingen av medlemmarna eller forumdeltagarna på något sätt kommenterat eller gett sin syn på sakfrågan vilket i sin förlängning är förödande för den "flyghistoriska rörelsen" eller som någon uttryckte det; Bäst att hålla käften för att undgå obehag...

Kanske har SFF blivit för stort? Vill SFF bara växa för "växandets egen skull", nu när man är fler än 6 000 medlemmar, eller vill man också märkas?
Som jag uppfattat det så har ambitionen varit att bli den naturliga kraften i flyghistoriska sammanhang - är man det? Eller är vi bara ett gäng prenumeranter av SFT? Kanske ska man börja fundera på en annan "plattform" inom den flyghistoriska kulturen i Sverige?

[Håkan Olsson]

Jag har lovat att var tyst på detta forum i fortsättningen men ibland så känner jag att det är svårt att vara tyst och då bryter jag mitt löfte. Erik Bratts bortgång fick mig att författa ett liten textmassa och FVM:s utförslöpa väcker också mina känslor.
Med risk för att anklagas för löftesbrott så skriver jag trots allt några rader:

Fredric Lagerquists inlägg om FVM och dess utveckling tycker jag är mycket bra och jag hade hoppats på att debattens vågor skulle gå höga men så blev inte fallet.

Själv har jag lämnat SFF efter mycket funderingar om jag verkligen passar in i föreningen och om SFF och jag har samma syn på saker och ting.
Slutsatsen var att jag skiljer mig för mycket från mängden och att jag inte känner mig hemma i SFF längre.
Fredric Lagerquists funderingar om att föreningen blivit för stor är intressant, kanske är det så? Föreningen har kanske nått en form av kritisk massa?
Föreningens syfte verkar något diffust från min horisont sett och den dekal som var i omlopp för några år sedan kanske bekräftar saken. Dekalen hade texten:
”Vi bevarar – Svensk Flyghistorisk Förening” och det är nog sant. Föreningen är kanske till för att bevara föreningen men inte mer än så?

Det känns som om majoriteten av medlemmarna i SFF är mer intresserade av att få en mycket bra tidskrift i brevlådan i stället för att göra något konkret för att bevara, skapa nya möjligheter för den svenska flyghistorien och framför allt påverka utvecklingen. Som tur är så finns det en liten del av SFF:s medlemmar som jobbar på oförtrutet både inom och utanför föreningen med olika projekt för att hålla saker och ting levande. Heder åt dessa grabbar! Hoppas att ni inte ger upp lika lätt som jag gör.

Debaclet med ”biff a la Parr” bekräftar ju föreningens policy, eller hur? Hade motsvarande debacle utspelat sig i något annat europeiskt land så hade biffen minst sagt varit välhängd vid det här laget men i Sverige så grymtas det inte ens i leden.
Tidigare kunde man ju bli litet entrecote, upphetsad i ingången, (entré-kåt för er som inte förstår den subtila västsvenska humorn), när man skulle besöka museet men nu känns det mer som typisk svensk mellanmjölk som börjat surna. Förmodligen blir jag mer intresserad av var det finns café och toaletter än över vad som finns i själva utställningen.

Jag kan mycket väl förstå att ett museum kan behöva variera sin utställning för att locka nya och flera besökare men vad händer om tio år då det kalla kriget känns tjatigt? Jo då kanske man vill skapa en ny utställning av någon sort men den uppgiften går inte att lösa eftersom grundmaterialet är spritt för vinden.
Den dagen den sorgen……… Den nuvarande museichefen har förmodligen gått vidare i karriären och sitter kanske då som bas över nationalmuseum som förvandlats till ett gigantiskt upplevelsecentrum baserat på Döderhultar’n och hans figurer, många av dem deponerade från FVM, vad vet jag?

Kombinationen av en modernt tänkande museichef som tog hjälp av den stora flyghistoriska kompetens som finns i landet och inom SFF hade varit oslagbar men tyvärr blev det inte riktigt så.
Man kan kanske likna museiledningen vid en flygelev på en navigeringsrunda, han skulle behövt en erfaren instruktör som såg till att han höll kursen. Framåtanda och utveckling är positivt men om man avviker nittio grader från kursen så når man inte målet och då hade instruktören behövt gripa in.

Man skall kanske tänka litet längre än vad näsan räcker även om det är svårt, speciellt om näsan dessutom är kort.
Jag är övertygad om att de flygplan som deponerats inom Sverige har fått mycket goda hem och att de kommer att vårdas ömt men ändå så känns det som många decennier av hårt arbete raseras på väldigt kort tid. Jag kan dock bara gratulera de samlingar som fått ett extra tillskott för många år framöver eller kanske har de fått tillskott för all framtid?


Om jag nu har trampat någon på tårna så tänker jag inte be om ursäkt, det är inte med avsikt jag gör det men tyvärr är det helt oundvikligt ibland.

Med vänliga hälsningar,
Håkan Olsson

[Paul R Compton]

Jag har varit tyst för tillräckligt länge vad gäller tråden om deponeringarna, men jag har också fått nog. Stort tack till Fred för ännu ett värderfullt inlägg som även återspeglar min frustration och vrede med båda muséets ledning samt SFF:s tröghet i den här frågan.

Hur har denna sorgliga situationen uppstått? Faktum är att allt detta har hänt sedan Mikael Parr har tillträtt som chef för Flygvapenmuseum (FVM). För att vara rak på sak, denna man har visat sig att vara nonchalant och inkompetent i sin roll och oförmögen att hantera själva inventariet. Kanske det inte kommer som en överraskning? Som Folkbladet skrev 20050114 om Parrs tillträde som FVM chef: "...ett museum av typen visa föremål, något som Mikael Parr inte har jobbat med som utställningsansvarig på Arbetets museum som ju har en annan inriktning."

Sedan Firefly-skandalen - jo, det var en skandal - har jag haft tillfälle att prata med ett stor antal personer som har haft att göra med Parr i Norrköping och Linköping. Några är fulla av beundran och vill beröma allt som han gjorde in Norrköping och vad han håller på med i Linköping, tex fixar finansering för FVMs utbyggnad (inte hans förtjänst, men i alla fall).

Som det är idag, betraktar Parr FVM som hans egen lekstuga där han kan ställa och styra som "han vill". Det gör han bevisligen också utan hinder då han har hämtat flera av sina fd medarbetare och beundrare från Arbetets- och andra museum till Linköping, (mao cronyism/nepotism) vilket också betyder att han är nu omringad av en massor 'ja-sägare'. Också anmärkningvärt är att de flesta av de nya personalen är kvinnliga kollegor. Inget fel med det. Jag kan med stolthet säga att jag faktiskt är en stor förespråkare av jämlikhet och kvotering, men i det här fallet är det så att militären - och även Flygvapnet - var fram till cirka 25-30 år sedan dominerat av män. Så är det bara. Följaktligen är det så att allt som oftast är det män har bättre kunskap i flyghistoriska ämnen och är bättre kvalificierad att utföra många av de arbetsinsatser på muséet än de unga tjejer som MP har samlat omkring sig.

Så klart, detta upprör många känslor bland personalen som har varit vid FVM en längre tid. Men inte bara med det.

Om vi tar alla sakerna ihop; Firefly-skandalen, cronyism, flertalet övertramp och de sista deponeringarna, är jag fast i tron att det borde var möjligt nu att bli av med Parr innan han ställer till med ännu mer oreda. Jag har sagt mitt nu och det skulle var bra om personer som har direkta, tydliga erfarenheter av händelserna skulle kunna vidarebefordra detaljer till de som har makten att agera.

Vad gäller SFF:s ledning, håller jag med Fred L: Ni har varit skrämmande, nästan pinsamt tysta och det har utlöst en stor debatt inom föreningen. Jag och många andra är hemskt besvikna att ni inte agerat mer konsekvent och kraftfullt i ärendet och att det har varit nödvändigt för bara ett fåtal personer - som Fred L - för att driva frågan samt uppmärksamma oss andra om vad som sker vid FVM. Än är det är inte för sent, jag tror att nu är äntligen dags att ni gör något och visar för medlemarna att vi bryr oss om vårt muséum.

Paul R. Compton

[Fredric Lagerquist]

Även om Parr är chef för FVM så ligger det formella ansvaret snäppet över honom, hos chefen för myndigheten SFHM, överintendent Staffan Bengtsson.

Jag hör redan myndighetssvenskan för mitt inre: "Det ingår inte i vårt uppdrag", alternativt "det är inte förenligt med vårt uppdrag" - det är uttryck som man i det offentliga-Sverige ofta gömmer sig bakom. Faktum är att jag är tämligen övertygad att en flyghistorisk ambition - några snäpp högre ställd än vad som nu antagligen blir fallet - kunnat förenas med uppdraget med ett alldeles ypperligt resultat. Om man bara från SFHM/FVM sida hade viljan att sträcka ut.

Uppdraget: http://www.sfhm.se/templates/pages/Sfhm ... anguage=SV

Här finner du förordningen/lagen: https://lagen.nu/2007:1178

Man kan läsa, tolka, fundera. Kanske slås man främst spontant av följande skrivning:

2 § Myndigheten ska särskilt:
1. vårda, förteckna, vetenskapligt bearbeta och genom nyförvärv berika de samlingar som har anförtrotts myndigheten...

Att lösa uppdraget - ett rätt dött uttryck - men samtidigt få till en levande utställning, med en förståelse även för vad föremålen i sig står för, det har man ansett vara lagom viktigt. Det är de senast (kända) deponeringarna klara tecken på.

Spontana uppslag: Varför hänger inte Sk 11 i taket vid Sk 9, varför inte Sk 25 på samma sätt vid Sk 50? Var de för skrymmande och inte fick plats? Och den på 40-talet samspelta trion Sk 12, Sk 15 och Sk 14 - de fick tydligen inte lira ihop speciellt länge i utställningen.

Man ser till att bygga ett nytt flygvapenmuseum, det är tvunget av utrymmesskäl - de stora flygplanen måste in. När man väl får det nya muséet byggt så ska det husera mindre utställda flygplan än vad som gjordes tidigare. En sannerligen märklig ekvation.

Om man ska anse sig vara en under kulturdepartementet sorterande instutition så bör man inte förringa just den kultur som faktiskt är hela förutsättningen till flygvapenmuseums existens. Men denna kultur har man nu låst ute. Med tanke på detta kan man säga att "Sveriges första genomarbetade utställning om kalla kriget", som det uttrycktes någonstans, med stor sannolikhet faktiskt kunde varit mer genomarbetad. För inte tala om resten av muséet...som nu sprids för vinden.

[Håkan Olsson]

Hoppsan, det kommer fram nya saker hela tiden verkar det som.
Men den gamla devisen: ”Ju mer man rör i skiten desto mer stinker det” verkar ju passa in bra här och då är det väl lika bra att dra ett par varv med dynggrepen igen.

Hade det varit ett privat museum så hade jag inte haft några synpunkter men eftersom jag som svensk medborgare ju faktiskt är delägare i FVM så anser jag att jag har rätt att komma med synpunkter.

Jag har ett antal funderingar och frågor som jag förmodligen inte kommer att få svar på men jag tänker ändå dryfta dem här.

Den 4:e november 2009 så startade Fredric Lagerquist en tråd om FVM och deponerade flygplan. Den lista som FVM publicerar på sin hemsida om vilka deponeringar som gjorts har inte uppdaterats sedan den 2:e november 2009.
Två saker kan ha hänt. Antingen har det inte skett några förändringar sedan dess eller så blev debatten obekväm och man vill inte offentliggöra vad som pågår.
Det skulle vara trevligt att få reda på fakta.

Eftersom jag får många år sedan själv lade ner tid på att få ordning på några av FVM:s flygplan samt på bytesobjekt så känns det faktiskt bittert att se samlingen skingras.
Men det var ju andra tider, FVM vädrade morgonluft och flygplan efter flygplan kunde införlivas i samlingarna.

Under senare delen av ”den gamla goda tiden” så var ju före detta chefen för FVM Sven Scheiderbauer aktiv på forumet och svarade på frågor samt tog till sig synpunkter men nu finns det tyvärr ingen sådan koppling och det är högst beklagligt men tydligen så har det ju sin förklaring.

Om jag inte minns fel så hade FVM samlat på sig en hel del basmateriel, fordon, STRIL-utrustning med mera i sina förråd. Vad har hänt med denna materiel?
Jag har hört en del rykten men jag har tyvärr inga fakta att komma med.

Vad kan man göra för att minimera skadorna. Om det man läser i Paul Comptons inlägg stämmer så lär det ju inte gå att diskutera med FVM direkt utan man får diskutera med SFHM eller kulturdepartementet om man vill ha någon form av ändring till stånd.

Som privatperson så lär det inte vara så lätt att påverka men min tro är att en förening som SFF med sina 6000 medlemmar skulle kunna påverka en hel del. Ofta beror ju felaktiga beslut på ren och skär okunskap om tingens ordning och då ser jag SFF som en form av påtryckargrupp och även som en instans som kan agera på en form av konsultbasis åt SFHM i flyghistoriska frågor.

Tyvärr så är min tro litet väl optimistisk ibland eftersom SFF:s policy verkar vara att inte tro på vad som skrivs på internet så tyvärr skriver jag väl för döva öron eller blinda ögon (välj den metafor som passar bäst) Att internet är ett utmärkt medel för spridning av information och som påtryckningsmedel tycks ha gått föreningen helt förbi. (Internet är inte bara porr, spel och datavirus för den som trodde det.)
Förhoppningsvis kommer den här frågan i alla fall att debatteras på insändarsidorna i SFT men det lär ju ta sin lilla tid (några år eller så) innan alla sagt sitt och man kan ju bra spekulera i vad som kan hända under den tiden.

Debatten här på forumet känns litet trög. Kan det bero på att alla är nöjda och glada med det som sker på FVM eller beror det på att man inte vågar ha en åsikt.
Om man inte vågar ha en åsikt vad är man då rädd för?

Kanske resonerar många att skadan redan är skedd och att det inget går att göra?
Min tro är att man måste lära av misstagen och se till att FVM:s agerande inte upprepas.

Själv kan jag nog börja titulera mig som flyghistorisk vilde eftersom jag tar ställning i den här frågan. Vad tycker ni andra?

[Bengt Bergholm]

Ursäkta om jag sticker ut hakan här nu men jag blir lite irriterad. Här sitter ett gäng mycket engagerade och kunniga flyghistoriker och gnäller över att "ingen gör något" och "vet någon något"?! Och "SFF:s ledning begriper inte Internet" och så sitter ni på... Internet... och tror att ni ska få deras uppmärksamhet?! Förlåt mig men om ni inte får den respons och information ni vill ha här så lyft på telefonluren och ring till ordföranden, ring till Mikael Parr eller hans kollegor, ta kontakt direkt med de som vet något och som är föremål för den här diskussionen! SFHM är en myndighet och måste som en sådan lämna ut information till allmänheten. Att sitta här och sura och knyta näven i fickan kommer inte att lösa problemet. Lämna datorn för en stund och sök information och bearbeta kontakter och vänner på det gamla hederliga analoga sättet istället, om ni tänker efter så minns ni nog hur det var man gjorde för 10 år sedan. Bättre kan ni, det vet jag!

[Fredric Lagerquist]

Nu vet jag att Bengt vid det här laget fått info om varför status på detta problem nu är som det är. Förre ordförande Ulf har tidigare varit i telefonkontakt med både mig och Håkan, så nog lyfts det på luren då och då.

Jag vet att enskilda har tillskrivit överintendenten vid SFHM i frågan och har fått svar. Hoppas att den jag tänker på är villig att göra ett inlägg om detta, men förstår också om han tappat sugen.

Varför vi nu sitter där vi sitter? Hoppet var att SFF skulle belysa frågan om deponeringarna så debatten kunde komma igång innan dessa fysiskt skedde. Om dessa deponeringar är rätt eller fel det får ju var och en ta ställning till, det viktiga är att frågan lyfts fram och kan diskuteras. Det var just det jag hade hoppats på, att SFF med sina 6000 medlemmar i ryggen, också hade någon form av inflytande. Tyvärr verkar det inte så.

Går det komma till rätta med "problemet"? Jag är rädd att det är kanske rätt mycket kört nu, men för den skull ska det inte betyda att det inte går föra debatten om vad och varför etc det nu är som det är...

[Håkan_Olsson]

Varning! Detta inlägg skrivs med en gnutta humor och en gnutta ironi!
Dessutom har jag registrerat ett nytt konto på forumet eftersom det inaktuella texten med "Moderator" intill mitt namn ej går att få bort men det är samma figur som vanligt bakom tangentbordet.

Oj!
Bengt fick mig att tänka till att det skrivna ordet ibland kan tolkas på litet olika sätt. Självklart så sker det mer på det gamla analoga sättet än vad som syns här på forumet.
Min tolkning av den här tråden är att känna av om det finns fler som har samma åsikter som Fredric tillkännager i det första inlägget. Om det visar sig att vi är i minoritet så är det ju tyvärr bara att konstatera att det är oss det är någon form av "fel" på.

För att klargöra min ståndpunkt vad gäller att deponera flygplan från FVM är följande:
Jag anser att unika individer som det bara finns ett enda exemplar av i FVM:s ägo bör stanna kvar på Malmen så att man kan ha en så komplett samling som möjligt av det svenska flygvapnets historia samlad på en plats. För mig känns detta rätt även om jag har förståelse för att man kanske inte kan ställa ut allting på en gång men det går ju att variera ett museums utställning genom åren.
Att man deponerat ett antal fpl 35 och 37 till svenska och utländska museer ser jag positivt på så länge som det finns kvar fysiska individer kvar på Malmen.
Vad som skall ske med de individer som har "SE-" på vingen oroar mig också. Eftersom de inte är militära som sådana så ingår det ju inte i FVM:s uppdrag att ta hand om dessa även om maskiner från Svensk Flygtjänst har en mycket stark anknytning till försvaret.
En annan individ som inte har någon försvarsanknytning är ju SAAB 210 "Lilldraken". Den har definitivt sin plats i den svenska flyghistorien men har aldrig tillhört flygvapnet. Hur intressant är den att bevara egentligen?

Tittar man på vad som skrivs i SFHM:S uppdrag så kan man ju tolka vissa stycken på olika sätt, ett exempel är följande:

"6 § Flygvapenmuseum ska fullgöra de uppgifter inom myndigheten
som rör flygstridskrafterna."

Skall man tolka det som att endast stridande flygplan skall bevaras så faller ju skolflygplan bort direkt, eller skall man tolka det som att alla flygvapnets flygplan och flygplan med anknytning till flygvapnet är intressanta att bevara?

Återigen vill jag poängtera att jag inte hyser någon som helst mot de institutioner som fått flygplan deponerade hos sig. Jag är övetygad om att flygplanen kommer att vårdas på bästa möjliga sätt.
Samtidigt så börjar ju alltid rykten florera i sådana här sammanhang och det ser jag som mindre bra. Det har redan börjats spekulera i att delar från FVM:s flygplan skall monteras på andra individer för att få dem luftvärdiga och så vidare.......... Men det tar jag för vad det är just nu, rykten och inget annat men det gagnar ju inte det flyghistoriska Sverige i det långa loppet. Sverige har ju en mycket låg flyghistorisk medvetenhet generellt så det bästa vore ju om vi som sysslar med det här kunde dra åt samma håll.

Mitt inlägg blev litet längre än vad jag tänkt mig från början men som sagt, frågan berör mig och då blir det några rader extra ibland. Hoppas att ni har överseende med detta?

Kanske är jag fel ute med mina tankar? Jag är kanske bara en grinig gammal gubbe som vill hindra utvecklingen? Döm själva.

Hmmm....planerna på att starta en underavdelning börjar ta form, SFF-(r), där "r" står för reaktionär. -Det var bättre förr!
(OBS denna sista mening är enbart humoristiskt menad och inget annat)

Med vänliga hälsningar,
Håkan

[martinp]

Jag har inte varit aktiv här på ett ganska bra tag, så jag dyker in här lite yrvaket... Jag författade hursomhelst för en tid sedan ett mail som jag skickade till SFHM. I mailet försökte jag sammanfatta de synpunkter som jag uttryckt tidigare i denna tråd. Efter en ganska lång tid fick jag ett svar från överintendenten i fråga, men det är kanske inte etiskt att redogöra för innehållet ordagrant här? Det var i alla fall ett rätt förutsägbart och svävande svar som inte besvarade de konkreta frågor som jag framfört... Mitt förslag är trots detta att alla som bryr sig om frågan följer mitt exempel och framför sina åsikter till de som är ansvariga för besluten! Kanske kan man så ett frö om hur saker och ting kunde vara?

Sedan måste jag dessvärre erkänna att jag förlorat mycket av mitt intresse för flyghistoria. Det känns som om luften har gått ur både förenings- och museiverksamheterna? Det verkar som om de eldsjälar som en gång i tiden byggde upp rörelsen har dragit sig tillbaka och ersatts av likgitiga förvaltare eller rentav avvecklare utan visioner? Denna likgitighet omfattar säkert inte bara FVM utan även andra verksamheter. De som idag visar lite vilja och engagemang verkar nästan förväntas be om ursäkt?

Det skulle inte förvåna mig om att det om 50 år inte finns något Luftfartsmuseum och att Tekniska museet i Stockholm fortfarande representerar det svenska civilflygets utveckling med med 5-6 flygplan...

Martin Persson

[Fredric Lagerquist]

Sedan måste jag dessvärre erkänna att jag förlorat mycket av mitt intresse för flyghistoria. Det känns som om luften har gått ur både förenings- och museiverksamheterna? Det verkar som om de eldsjälar som en gång i tiden byggde upp rörelsen har dragit sig tillbaka och ersatts av likgitiga förvaltare eller rentav avvecklare utan visioner? Denna likgitighet omfattar säkert inte bara FVM utan även andra verksamheter. De som idag visar lite vilja och engagemang verkar nästan förväntas be om ursäkt?

Precis, Martin. Finns klara poänger i vad du skriver där.

För egen personlig del: Jag har inte blivit av med mitt intresse för flyghistoria, men jag frågar mig varför jag ska engagera mig i en förening som inte verkar ha de värderingar kvar som gjorde att jag en gång i tiden gick med. Inte för att jag tänkt släppa mitt medlemskap, men kanske sluta bidra till SFF publikationer och nöja mig med att vara "prenumerant".

[ing]

Hej,

För 1 vecka sedan fick jag hedersuppdraget att efterträda Ulf Edlund som ordförande i SFF. Under året som gått har jag jobbat med planeringen av 100-års jubileet för Svenskt flyg, som SFF jubileumskoordinator. Vi går nu in i genomförande-fasen och kan glädjande nog konstatera att vi nu kan se fram emot mer än 20 större evenemang runt om i Sverige. På 10 av dessa kommer också SFF utställnings-trailer att finnas, med början den 30 maj på Västerås Roll-out och vi har inte mindre än 5 större flygdagar att se fram emot under 2010!

Deponeringar av flygplan från Flygvapenmuseum är en fråga som engagerat flera SFF medlemmar mycket på senare tid. Genom att jag "gått i rote" med Ulf Edlund under året som gått, så har jag haft möjlighet att följa debatten och även blivit insatt i de samtal med FVM som Ulf fört tillsammans med Per Pellebergs från ÖFS. SFF styrelse har också diskuterat frågan på de senaste styrelsemötena och vi känner alla till den livliga debatt som finns på SFF Forum.
En av mina första åtgärder som ordförande blev därför att följa upp de samtal som Ulf haft med Mikael Parr, och vi kommer redan i nästa vecka att igen sitta ned med FVM ledning och diskutera FVM riktlinjer och planer för framtida deponeringar. Vi glädjer oss åt att ha mötts av en öppen attityd från FVM sida och vi hoppas därför att den referensgrupp mellan FVM och SFF som man tidigare diskuterat, nu kan komma till stånd.

Det är onekligen en känslig fråga hur, när och till vilka man deponerar historiska flygplan. För de flygplan som renoverats av dedikerade flyghistoriker från SFF, och därefter överlämnats till FVM, är det särskilt viktigt att veta att dessa ögonstenar får "goda hem" och även bidrar till att stärka profilen på de flygmuséer som nu får ta emot deponeringarna. Dessutom skall naturligtvis flygplanen omhändertas på ett professionellt sätt och bevaras intakta för eftervärlden.

Det är just dessa normer som SFF vill hävda i den referensgrupp som vi nu hoppas skall aktiveras. Därmed följer vi föreningens ändamål "... att aktivt medverka till insamling, iståndsättande och vård av från flyghistorisk synpunkt värdefull material, etc, etc ...." Genom en aktiv referensgrupp med FVM tror jag att vi kommer att nå dessa syften. Så snart vi har mera konkreta detaljer att berätta kommer jag tillbaka på forum och i SFT för att informera och diskutera detta ämne.

/StIeg Ingvarsson

[Håkan_Olsson]

Tack och lov för att SFF agerar från centralt håll. Ensam är stark men sextusen ensamma medlemmar tillsammans borde ju vara ännu starkare.
Viss skada är ju redan skedd men det gäller ju att minimera skadeverkningarna.

Min uppfattning är att man bör blanda in SFHM och eventuellt kulturdepartementet för att få rätsida på själva uppdraget som FVM har eftersom detta uppenbarligen är tolkningsbart på ett sådant sätt att svängrummet är otroligt stort för FVM:s ledning.

Det lär väl inte hända något konkret före den 12:e juni, det skulle ju vara tråkigt om någon missar snittarna och champagnen vid invigningen av den nya byggnaden på FVM.


Håkan Olsson

[Fredric Lagerquist]

Bilden från http://www.sfhm.se/templates/pages/Flyg ... anguage=SV



Man vågar väl knappt tänka tanken vad som kan ha hänt konkret på flygvapenmuseum sedan den sista uppdateringen av inventerarielistan i november förra året.

Jag hoppas också att Stieg vågar sätta ner foten. Håller med Håkan att man borde sträva efter att flytta upp frågan en eller ett par nivårer. Varför inte till kulturdepartementet? En stilla undran: Varför finns Statens Maritima muséer och inte Statens Flygmuséer?

I den antagligen fåfänga väntan på det sistnämnda bör SFF även upprätthålla ett tryck gentemot SFHM. Som jag ser det borde Parr avgå. Varför? Han har inte tillkallat den referensgrupp (som tillkommit på hans eget initiativ?) som på pappret funnits i flera år . Därmed har han visat sig ointresserad av dialog med den flyghistoriska kulturen om viktiga delar av vårt flyghistoriska arv. Att inte förstå vikten av detta tyder på att det inte är rätt person som sitter på denna plats (chef för flygvapenmuseum).

Men nu passar det - varför? Tja, i mitten av juni nyinvigs muséet och referensgruppen kanske nu kommer till ett dukat bord? Det är ju som att säga att "ni ska få vara med att bestämma menyn", men i realiteten knappt få/hinna dryfta förslag om efterrätt, om ens det. Kanske möjligen längden på snittarna...

[ing]

Flygvapenmuseums depositionsverksamhet.

Den 7 maj träffade Ulf Edlund och jag Mikael Parr och Annika Hallinder på FVM för att diskutera depositionsverksamheten. Vi gav uttryck för de farhågor och synpunkter som framkommit från en del SFF-medlemmar, beroende i mycket på avsaknaden av information om riktlinjer och bakgrund för depositioner av egna flygplan.

Mötet ägde rum i en öppen atmosfär och vi enades till slut om 2 saker, dels att tydligt beskriva och kommunicera dagens depositionsverksamhet, syfte och handläggning, dels att bestämma ett nytt formellt möte mellan FVM och referensgruppen bestående av Stieg Ingvarsson och Ulf Edlund, SFF samt Per Pellebergs, ÖFS. Detta möte har nu bestämts till den 7 september. Här nedan följer ett gemensamt klargörande om hur FVM arbetar med depositioner idag, men även hur man planerar att arbeta i framtiden med kompletteringar av samlingarna, vårdplan för existerande flygplan och visningar av föremål i magasin.

Flygvapenmuseum (FVM) har många flygplan och andra föremål i magasin som tyvärr av utrymmesskäl ej kan visas i museets lokaler. Därför sker en depositions-verksamhet till lokala museer ute i landet med målet att sprida kunskap om föremålen, öka variationen hos dessa museer och därmed locka en större publik. Vid beslut om utlåning görs en så seriös och rättvis bedömning som möjligt. Hänsyn tas till museets behov och möjlighet att exponera föremålet. Hänsyn tas också till när förfrågan inkom, geografisk fördelning, mottagarens förmåga att vårda materialet, anknytningar till verksamhet på orten m m. Det har även förekommit att hänsyn till industripolitiska intresen tagits i samband med utlån till andra länder.

Arbetet med depositioner sker på olika sätt beroende på vilken typ av föremål det gäller. Följande arbetssätt gäller normalt:

a) Mindre föremål ur FVM magasin, t ex en flyghuva till F11 museum –
- Intern grupp på FVM behandlar förfrågan och beslutar.
b) Ärenden som rör Försvarsmakten och hemställanärenden –
- Regelbundna möten med Högkvarteret, (Bertil Nordström)
för gemensam beredning och beslut i ärendet.
c) Deposition av egna flygplan –
- Handläggare på FVM bereder i samråd med representanter för SFF och ÖFS. Regelbundna, schemalagda möten
för beredning och beslut.
-
Efter beredning och information fattar museichefen det slutliga beslutet beträffande samtliga utlån.

Samtliga depositioner från FVM är nu tidsbegränsade. Maximalt gäller 10 år, men även kortare tid är vanligt. Deposition kan när som helst begäras tillbaka av FVM.

Anledningen till den aktuella depositionsverksamheten av en del av FVM egna flygplan är uppdraget från SFHM att förnya basutställningarna samt fortsatt lokalbrist. När etapp 3 av utbyggnaden projekterades ingick ytterligare en hall med 1600 kvm.
P g a de höga investeringskostnaderna var det dock nödvändigt att reducera kostnaderna totalt med hela 58 miljoner, varför bl a denna hall fick utgå. Alternativet var att hela projektet med utbyggnad av museet skulle ha stoppats.
Nyligen har dessutom situationen förvärrats genom att Försvarsmakten vill ta lokaler i anspråk som nu utnyttjas av FVM som magasin, och krav finns även att FVM måste minska sina magasinskostnader. Allt detta medför behov av att deponera flygplan för att visas av andra museer, vilket ju är bättre än att låta dem stå i magasin. Särskilt värdefulla flygplan kommer allt framgent att behållas hos FVM och här finns en möjlighet att med de nya lokalerna lättare ordna tillfälliga utställningar. Trots kraven ovan, pågår ändå arbetet att komplettera samlingarna framöver med saknade flygplan
och i dagsläget finns inga planer på att byta bort eller försälja delar av samlingen.

En vårdplan för samtliga flygplan är nu också under arbete och efter nyinvigningen i juni är det dags att ta nya tag med de olika vårdinsatserna. ÖFS fortsätter då sin renovering av B18 ute i utställningslokalen och förhoppningsvis påbörjas renovering av någon av transportflygplanen som står utomhus i en nära framtid.

Slutligen kan nämnas att FVM är mycket tillmötesgående betr visningar av magasin. Flera publika visningar av t ex flyghangaren och motorsamlingen har genomförts och planer finns att öka denna verksamhet. Föremålssamlingen kommer också i framtiden att bli tillgänglig via internet då man planerar att lägga ut dataregistret för föremålen på FVM:s hemsida.

Stieg Ingvarsson 2010-05-17

[martinp]

Det var ett riktigt bra initiativ tycker jag. Det var verkligen på tiden att ledningen för FVM tog bladet från munnen. Det känns bra att en dialog om depositionerna och FVMs verksamhet har inletts. Det ska bli intressant att se vad mötet den 7:e september ger för resultat. Vore förresten intressant att veta vad man har för ambitioner vad gäller framtida renoveringar och förvärv?

Jag tycker det känns betryggande att höra att depositionerna är tidsbegränsade. Sedan uppskattar jag ärligheten att man erkänner att industripolitik har spelat in vid deponeringar till utlandet. Att Firefly:en lånades ut till Danmark, kan bara förstås mot bakgrund till försöken att sälja Gripen till Danmark. Något liknande skedde väl med B 17 och Draken-affären?

För övrigt så är det ju återinvigning av FVM nu på lördag. Det ska trots alla farhågor bli spännande att se hur det blir.

Ps för den som inte märkt det så har FVM skaffat en ny hemsida igen.

Martin Persson

[Håkan_Olsson]

Ps för den som inte märkt det så har FVM skaffat en ny hemsida igen.

Den nya profilen är ju en smula "intressant" eller hur man nu skall uttrycka saken. Drakel & Viggo lär ju vara intressanta ur många aspekter.
Bevarandet av flygplan och verksamheten runt detta har ju av vissa benämnts som "vuxendagis" av icke initierde människor men nu skall verksamheten tydligen inte inriktats på vuxna längre?

Här här en länk till Linköpings lokaltidning "Corren" och ett inlägg i debatten:

http://www.corren.se/asikter/debatt/?ar ... =&menuids=

Vissa gäster kanske kan kännas obekväma på invigningen av FVM?

[Mats Averkvist]

I morgon slår alltså Flygvapenmuseum upp sina portar. Undertecknad som har fått ett liten förhandssmak kan absolut säga att: Äntligen har vi fått ett riktigt Flygvapenmuseum! Det vill säga ett museum och inte en samling flygplan.

Jag är uppriktigt positivt överraskad. Det finns naturligtvis ur flyghistorisk synpunkt det som kunde ha gjorts bättre, men det vet vi ju alla hur det är med den saken. Kanske kommer några några maskiner att målas om eller byta märkning någon gång. Åtminstone kan vi stilla gå och hoppas på det. Och kanske kommer det att grävas upp en riktig Caproni någonstans...

Självklart saknar jag också Klemm:en där, men faktiskt inte Tiger Mothen... hur konstigt det än kan låta. Och att Sk 16 inte var där kom jag först på en dag senare. Det som jag däremot saknar är den fullständigt fantastiska och unika jaktflygbåten Macchi M.7. Eftersom mitt hjärt klappar för de tidiga segelflygplanen så känns det också lite tomt utan Grunau Baby och Kranich...

Vad som händer i framtiden är ovisst, men förhoppningsvis kommer Flygvapenmuseum att utvecklas ytterligare... helst i samråd med oss entusiaster och flyghistoriker förstås.

[martinp]

Så nu är inte ens Sk 16 och Macchi M7 kvar i utställningen, är det fler typer som saknas? Man har alltså fördubblat museets yta till en kostnad på 175 miljoner, men antalet utställda typer är mer eller mindre oförändrat? Är det regeln en typ in en typ ut som gäller? Dessutom så är ju flera typer fortfarande exponerade för väder och vind året runt. Detta är det ju nästan skickligt att lyckas med! Tanken med Etapp 3 var ju från början att dessa plan under tak? Samtidigt så tycker man sig ha behov av en restaurang med fullständiga rättigheter och konferenslokal för 175 personer? Men det är klart det vore väl naivt att tro att politiker skulle satsa 175 miljoner på flyghistorisk verksamhet? Efter att tittat på den nya hemsidan undrar jag vad som är syftet med ändringen av innehållet? Det känns mest som man har skalat bort relevant flyghistorisk information och skiftat fokus. Från att ha varit ett utpräglat flygmuseum framstår FVM som en konferens- och eventanläggning med flygtema. Jag tycker faktiskt att det är patetiskt.

På hemsidans förstasida kan man läsa att museet har blivit dubbelt så stort och minst dubbet så intressant. För egen del såg jag till en början fram emot nyinvigningen, men nu vet jag inte om jag gör mig besväret att besöka detta -tveksamt.

[Kenneth Göransson]

Artikel om invigningen från Corren.se.

Ett inslag om museet från TV4Play Mer än bara flyg

[martinp]

Det har varit förvåningsvärt tyst i den här tråden. Det vore intressant att höra vad ni som har besökt det nya FVM tycker om förvandlingen. Här är i alla fall bloggaren Laverdures intryck:

http://laverdure.blogg.se/2010/august/f ... gcafe.html

Martin Persson