Fallskärmsjägarskolan (FJS)

[Fredrik Lager]

Är det någon som vet hur det kommer sig att Fallskärmsjägarna sorteras in under Arméns ansvar och inte under flygvapnets?

Mvh
Fredrik Lager

[Lars Forsberg]

Är det någon som vet hur det kommer sig att Fallskärmsjägarna sorteras in under Arméns ansvar och inte under flygvapnets?

Mvh
Fredrik Lager

Hej Fredrik!
Mig veterligt hade inte flygvapnet vid FJS tillkomst (1952) vare sig resurser eller kunnande med att utbilda jägarsoldater.
Det var så att säga Arméns "bord".

Själva transporten av jägarna kan ju t.ex. ske med bil, och då kan Armén sköta det själv.
Men i detta fallet sker det med flyg och då är givetvis Flygvapnet bäst lämpade att utföra det.
Flygtransporten och själva fallskärmshoppet är bara en liten del i fallskärmsjägarens uppdrag.
Ett transportsätt till "jobbet" helt enkelt.

För övrigt stod Armén för "kalaset" när Tp79003 "Pegasus" respektive Tp79004 "Örnen" inköptes just för att användas av FJS.

I boken om Fallskärmsjägarskolan (FJS) nämner grundaren av FJS, Nils Ivar Carlborg, något om varför inte FJS hamnade under Flygvapnets "tak". Trots att dåvarande CFV generalen Nordenskjöld "flirtade" med Carlborg. Han, Nordenkjöld, påpekade att de brittiska "Paras" minsann tillhörde Royal Air Force.

Just för tillfället har jag inte tillgång till boken,utlånad, men skall kolla vad han skriver när jag får den åter.

/Lars

[Erik]

Han, Nordenkjöld, påpekade att de brittiska "Paras" minsann tillhörde Royal Air Force.

Låter märkligt eftersom Paras tillhör brittiska armén och vad jag vet alltid gjort. Det enda fall jag känner till där motsvarigheten till fallskärmsjägare tillhört flygvapnet är i Tyskland under VK2.

[Sven-Erik Jönsson]

Hej!
Som moderator har jag tagit mig friheten att dela den tråd eftersom ämnet blev ett annant än rubriken.
De inlägg som kom att handla om skrivregler ligger nu under rubrik "Skrivregler - delad tråd Fallskärmsjägarskolan (FJS)".
/Sven-Erik

[Fredrik Lager]

="Lars Forsberg
Hej Fredrik!
Mig veterligt hade inte flygvapnet vid FJS tillkomst (1952) vare sig resurser eller kunnande med att utbilda jägarsoldater.
Det var så att säga Arméns "bord".

Själva transporten av jägarna kan ju t.ex. ske med bil, och då kan Armén sköta det själv.
Men i detta fallet sker det med flyg och då är givetvis Flygvapnet bäst lämpade att utföra det.
Flygtransporten och själva fallskärmshoppet är bara en liten del i fallskärmsjägarens uppdrag.
Ett transportsätt till "jobbet" helt enkelt.

För övrigt stod Armén för "kalaset" när Tp79003 "Pegasus" respektive Tp79004 "Örnen" inköptes just för att användas av FJS.

I boken om Fallskärmsjägarskolan (FJS) nämner grundaren av FJS, Nils Ivar Carlborg, något om varför inte FJS hamnade under Flygvapnets "tak". Trots att dåvarande CFV generalen Nordenskjöld "flirtade" med Carlborg. Han, Nordenkjöld, påpekade att de brittiska "Paras" minsann tillhörde Royal Air Force.

Just för tillfället har jag inte tillgång till boken,utlånad, men skall kolla vad han skriver när jag får den åter.

/Lars

[Fredrik Lager]

="Lars Forsberg
Hej Fredrik!
Mig veterligt hade inte flygvapnet vid FJS tillkomst (1952) vare sig resurser eller kunnande med att utbilda jägarsoldater.
Det var så att säga Arméns "bord".

Själva transporten av jägarna kan ju t.ex. ske med bil, och då kan Armén sköta det själv.
Men i detta fallet sker det med flyg och då är givetvis Flygvapnet bäst lämpade att utföra det.
Flygtransporten och själva fallskärmshoppet är bara en liten del i fallskärmsjägarens uppdrag.
Ett transportsätt till "jobbet" helt enkelt.

För övrigt stod Armén för "kalaset" när Tp79003 "Pegasus" respektive Tp79004 "Örnen" inköptes just för att användas av FJS.

I boken om Fallskärmsjägarskolan (FJS) nämner grundaren av FJS, Nils Ivar Carlborg, något om varför inte FJS hamnade under Flygvapnets "tak". Trots att dåvarande CFV generalen Nordenskjöld "flirtade" med Carlborg. Han, Nordenkjöld, påpekade att de brittiska "Paras" minsann tillhörde Royal Air Force.

Just för tillfället har jag inte tillgång till boken,utlånad, men skall kolla vad han skriver när jag får den åter.

/Lars

Tack för informationen Lars!
Är detta en bok som fortfarande går att köpa och i så fall var? Jag har försökt googla lite men har inte hittat något :(

Tack även till Sven-Erik som sett till att denna tråd nu handlar om ämnet i fråga!

Mvh
Fredrik Lager

[Sven-Erik Jönsson]

Hej!
Jag vet inte om boken Fallskärmsjägarskolan fortfarande finns att köpa i bokhandeln eller från förlaget, men prova annars med att kontakta Stig Kernell i Tranås eller Aviation Bookshop i Göteborg Aviation Bookshop i Göteborg, så har någon av dom kanske ett begagnat exemplar till bra pris.
/Sven-Erik

[olof52]

Hej, vet inte om det är samma bok, det finns en att få via SMB, heter Fallskärmsjägarna, Uno Modin, första utgåva 1964.

mvh Olof

[Bengt Ekbladh]

Hur "stark" är FJS i dagsläget?
Några kompanier eller mer?
Tänkt insats strategi numera, utland?

Finns uppgifter om totalt utbildade fallskärmsjägare från 1952 och frammåt , säg 40 år?

Bengt

[Lars Forsberg]

Hej, vet inte om det är samma bok, det finns en att få via SMB, heter Fallskärmsjägarna, Uno Modin, första utgåva 1964.

mvh Olof

Nej det är inte samma bok. Den boken SMB ger ut är en nyutgåva, 2007, av Uno Modins "undoms-äventyrsbok" "Fallskärmsjägarna" som kom 1964.

Boken som efterlyses ovan är "Arméns Fallskärmsjägarskola, Del 1: 1952-1991"..
Denna boken finns så vitt jag känner till inte kvar att få tag på längre på öppna marknaden.
Jag vet att fallskärmsjägarnas kamratförening, Fallskärmsjägarklubben, säljer den, men tyvärr enbart till sina medlemmar.

/Lars

[Bengt Ekbladh]

Hej, vet inte om det är samma bok, det finns en att få via SMB, heter Fallskärmsjägarna, Uno Modin, första utgåva 1964.
mvh Olof

Nej det är inte samma bok. Den boken SMB ger ut är en nyutgåva, 2007, av Uno Modins "undoms-äventyrsbok" "Fallskärmsjägarna" som kom 1964.
Boken som efterlyses ovan är "Arméns Fallskärmsjägarskola, Del 1: 1952-1991"..
Denna boken finns så vitt jag känner till inte kvar att få tag på längre på öppna marknaden.
Jag vet att fallskärmsjägarnas kamratförening, "Fallskärmsjägarklubben" säljer den, men enbart till sina medlemmar./Lars

"Arméns Fallskärmsjägarskola, Del 1: 1952-1991"..
ISBN 91-630-1182-4 tryckt 1992, 294 sidor
av N I Carlborg med förord av S Synnergren

Vet inte om någon fortsättning utkommit.

Bengt

[Lars Forsberg]

Hur "stark" är FJS i dagsläget?
Några kompanier eller mer?
Tänkt insats strategi numera, utland?

Finns uppgifter om totalt utbildade fallskärmsjägare från 1952 och frammåt , säg 40 år?

Bengt

Hej Bengt!
FJS i dag är bara en "spillra" av vad de var tidigare.

Under åren 1952-1980, cirka, utbildade man ungefär 100 fallskärmsjägare (fskj) om året, ett kompani.
Därefter fram till 2000 kanske hälften per år. Sista tio åren har utbildningen varit cirka 40-50 fskj vart annat år. Idag utbildas "bara" en pluton, c.a 40 man. Utöver det har man haft befälskurser oregelbundet under åren.

Numera är man inget "eget" förband längre, utan ingår i Livregementets husarer, K3 i Karlsborg. Trots det har man fått behålla namnet Fallskärmsjägarskolan, FJS.

Uppgifter om antalet utbildade fskj finns säkert någonstans, Krigsarkivet förmodligen.
Men med en grov gissning om vad jag skrev ovan, mellen tummen och pekfingret c:a 3500-4000. Kan vara fler.
Som sagt en mycket grov skattning.

/Lars (en av dom en gång)

[Bengt Ekbladh]

Hur "stark" är FJS i dagsläget?
Några kompanier eller mer?
Tänkt insats strategi numera, utland?
Finns uppgifter om totalt utbildade fallskärmsjägare från 1952 och frammåt , säg 40 år?
Bengt

Hej Bengt!
FJS i dag är bara en "spillra" av vad de va tidigare.
Under åren 1952-1980, cirka, utbildade man ungefär 100 fallskärmsjägare (fskj) om året, ett kompani.
Därefter fram till 2000 kanske hälften per år. Sista tio åren har utbildningen varit cirka 40-50 fskj vart annat år. Idag utbildas "bara" en pluton, c.a 40 man. Utöver det har man haft befälskurser oregelbundet under åren.

Numera är man inget "eget" förband längre, utan ingår i Livregementets husarer, K3 i Karlsborg. Trots det har man fått behålla namnet Fallskärmsjägarskolan, FJS.

Uppgifter om antalet utbildade fskj finns säkert någonstans, Krigsarkivet förmodligen.
Men med en grov gissning om vad jag skrev ovan, mellen tummen och pekfingret c:a 3500-4000. Kan vara fler.
Som sagt en mycket grov skattning.
/Lars (en av dom en gång)

Tack Lars

>>/Lars (en av dom en gång)>>

En fråga, hur länge efter utbildningen "håller man sig i hoppar-form" om du förstår vad jag menar?
Man kan väl hoppa civilt, men jag tänker på den militära användbarheten?
mvh Bengt

[Lars Forsberg]

En fråga, hur länge efter utbildningen "håller man sig i hoppar-form" om du förstår vad jag menar?
Man kan väl hoppa civilt, men jag tänker på den militära användbarheten?
mvh Bengt[/quote]

Vad jag minns från min egen tid, så blev man inkallad i regel bara en gång till "repmöte" (KFÖ= Krigsförbandsövning). Jag tror sällan någon stod kvar i FJS krigsorganisation längre än till man fyllt 30 år. Detta gällde de "värnpliktiga", inte det aktiva befälen som var kvar längre.
De "värnpliktiga" hade, vid KFÖ, alla från furirs till sergeants grad.

/Lars

[Bengt Ekbladh]

Tack igen Lars
"hoppa lungt"

mvh Bengt

[Bengt Ekbladh]

Hej.
Återkommer till fallskärmsjägarna, men frågan gäller krigsorganisationen (dåtid)

Kunde Sverige moblisera säg ett regemente eller någon bataljon fallskärmsjägare vid krigsfall

typ sent 60-tal eller in på 70-talet?

bengt

[Fredrik Lager]

"Arméns Fallskärmsjägarskola, Del 1: 1952-1991"..
ISBN 91-630-1182-4 tryckt 1992, 294 sidor
av N I Carlborg med förord av S Synnergren

Kul att se att denna tråd har tagit fart igen efter att rättstavningsdiskussionerna har fått flytta till en egen tråd!

Efter ett mycket trevligt och informativt "PM" så har jag lyckat lokalisera och beställa ett exemplar av ovanstående bok.
Jag tackar för all hjälp!

Nu hoppas jag att diskussionen fortsätter. Frågan om hur många Fällskärmsjägare vi kunde mobilisera under 60- och 70-talet var intressant!

Mvh
Fredrik

[Lars Forsberg]

"Arméns Fallskärmsjägarskola, Del 1: 1952-1991"..
ISBN 91-630-1182-4 tryckt 1992, 294 sidor
av N I Carlborg med förord av S Synnergren

Kul att se att denna tråd har tagit fart igen efter att rättstavningsdiskussionerna har fått flytta till en egen tråd!

Efter ett mycket trevligt och informativt "PM" så har jag lyckat lokalisera och beställa ett exemplar av ovanstående bok.
Jag tackar för all hjälp!

Nu hoppas jag att diskussionen fortsätter. Frågan om hur många Fällskärmsjägare vi kunde mobilisera under 60- och 70-talet var intressant!

Mvh
Fredrik

Hej!

Roligt att du fick tag på boken Fredrik.

Både Bengt och du undrar hur stor styrka fallskärmsjägare "vi" kunde ställa på "krigsfot" för 40-50 år sedan.
Jag vet faktiskt inte exakt.
Men om man gör en enkel beräkning.
Under aktuell tid mobiliserade man 6 fallskärmsjägarplutoner (fskjplut), med 40 man i varje.
Därtill för plutonernas "ledning" fanns 2 fallskärmsjägarkompanistaber (fskjstab), med gissningsvis 10-15 man i varje.
Detta gör c:a 240-260 man. Med andra ord två stycken fallskärmsjägarkompanier.
Låter inte mycket. Men med tanke på deras uppgift och var de verkade (bakom "fiendens linjer" som det hette) så räckte nog antalet plutoner. "Kvalitét istället för kvantitet"

Det mesta av förbandets stridsuppgifter utfördes av plutonerna själva.
Fjärrspaning (underrättelseinhämtning), överfall och eldöverfall på fientliga staber och försörjningsvägar, störande verksamhet (sabotageverksamhet mot fienden), "fria kriget" m.m.

Dagens fallskärmsjägare "jobbar" i mycket mindre enheter. Patruller om 5-6 man. Med huvuduppgift underättelseinhämtning.

Är svaret tillräckligt?

/Lars

[Bengt Ekbladh]

Tack Lars.
Man kunde säkert göra stor skada på Fi , trots sin relativa litenhet eller just därför.

Du får utsäkta , men en följdfråga.

Återtransport till de egna linjerna per fotmarsch / skidor , efter en tid av "störelse aktiviteter "
antar jag.
Helikoptertransport "hem" var väl knappast en realitet eller?

mvh Bengt

[Lars Forsberg]

Tack Lars.
Man kunde säkert göra stor skada på Fi , trots sin relativa litenhet eller just därför.

Du får utsäkta , men en följdfråga.

Återtransport till de egna linjerna per fotmarsch / skidor , efter en tid av "störelse aktiviteter "
antar jag.
Helikoptertransport "hem" var väl knappast en realitet eller?

mvh Bengt

Hej Bengt!

"Apostlahästarna" gällde. Kunde bli långa marscher.

Helikopter. om någon patrull befann sig lägligt för hämtning, men knappast troligt.
På "vägen hem" kunde man få förnödenheter genom materielfällning medelst fallskärm på lämpliga platser,
om läget medgav det.

/Lars

[Bengt Ekbladh]

Tack åter Lars.

>>"Apostlahästarna" gällde. Kunde bli långa marscher>>

Ungefär mitt antagande av förloppet.
Bengt

[Fredrik Lager]

Tack Lars!
Mycket informativ och trevlig läsning!

Mvh
Fredrik Lager

[Fredrik Lager]

Jag har hört (dvs, en obekräftad uppgift) att Fallskärmsjägarna i början bar pansartruppernas basker och inte den vinröda som de nu har. Stämmer detta? Och om så, varför bar de pansartruppernas basker, och när fick de en egen basker?

Mvh
Fredrik Lager

[Lars Forsberg]

Jag har hört (dvs, en obekräftad uppgift) att Fallskärmsjägarna i början bar pansartruppernas basker och inte den vinröda som de nu har. Stämmer detta? Och om så, varför bar de pansartruppernas basker, och när fick de en egen basker?

Mvh
Fredrik Lager

"Lite" baskerhistoria.

I begynnelsen (1952) bar man den s.k. pansarbaskern under fallskärmstjänst, när man tränade i träningshallen (f.d. ridhus). Baskern var en bra huvudbonad just då. Den satt nämligen kvar på huvudet när man tränade landningar i sågspånen och man slapp få sågspån i håret.
Man fick ju ta vad som fanns "på hyllan i "Kungens" förråd.
Den användes inte när man hoppade.Då bar man ”Kronans” MC-hjälm med en tjock skumgummiring runt nerkanten på hjälmen.
Inte bara pansarbasker utan även svart "pansaroverall" m/1943 bars under fallskärmstjänsten under 50-,60-och 70-talen.

Önskemålet var ju att få bära den vinröda baskern som ”kollegerna” i bl.a. Storbritannien och Belgien bar.

Till slut fick man den nuvarande baskern m/52. Dock fick den till en början bara bäras vid fallskärmstjänst och vid utdelning av utbildningstecknet ”Örnen” (Örnparaden). Detta ändrades så småningom så att man även fick bära den till uniformerna, m/39, m/52 .
Vid de första Örnparaderna fanns inte förbandsmärket och baskermärket (”utspänd fallskärm inom en lagerkrans") framtagna, varför baskrarna var helt ”nakna”. Där stod man med vad det såg ut som, en "civil" basker.
När det andra fallskärmsjägarkompaniet på hösten 1953 fick sina ”Örnar” satt baskertecknet, som det egentligen heter, på plats.
Nämnas kan att både baskertecknet/förbandstecknet (som är lika förutom storlek) och utbildningtecknet ”Den Gyllene Örnen” formgavs av dåvarande chefinstruktören vid FJS, löjtnanten Olle Falkerheim.

Två baskrar fick man ”kvittera ut”. En ”exercisbasker”, för fallskärmstjänsten med bronsfärgat tecken, och en ”permissionsbasker” med förgyllt tecken, till uniformerna m/39, m/52 och senare m/60.

"Lite" baskerhistoria som blev längre än väntat.
Hoppas det gett klarhet?
/Lars

[Fredrik Lager]

Tack Lars för din klargörande information angående baskerfrågan!
Du har stor sakkunskap och det glädjer mig att du villigt delar med dig av din kunskap!

Jag satt igår kväll och letade information om de svenska fallskärmsjägarna på internet (i väntan på min bok ). Hittade en del matnyttig info samt ett rikt utbud på bilder av varierad sort.

Bland annat denna bild!

Den ser ut som baskermärket i guld med tillägget av en örn(?).
Av bilden så kan man inte bedöma märkets storlek, men eftersom märket är i metall så antar jag att det handlar om ett märke för kragspegel alt, axelklaff, kanske till permissionsuniformen?
Så,vart placerades detta märke?

Mvh
Fredrik Lager