Torslanda flygplats

[MANLUND]

Jag har letat efter rester utav Torslanda flygplats. Jag har bl.a.hittat en hel del betongfundament till landningsljusen. När jag var SV om bana 04-22 hittade jag även detta som ligger på platsen "Sandvik" enligt kartan på andra uppslaget efter framsidan i boken "Flygplatsen på framsidan". Är det någon som vet var detta är?



Skall försöka samla ihop alla platser och presentera dessa på en hemsida inom kort.

Har även hittat ett underligt litet torn som ligger bortanför "Lilleby" på kartan. Har ingen bild ännu.

Kan någon förklara alla beteckningar på kartan? Även kartan på nästsista uppslaget.
LOC, VDF, L1, MM, alla stjärnor (är det bara höjder eller).

Mvh Magnus

[Jukka Nisula]

Det är mina, alltså vapen från havets djuphet...

Mvh Jukka

[Lars Sundin]

...
...

Kan någon förklara alla beteckningar på kartan? Även kartan på nästsista uppslaget.
LOC, VDF, L1, MM, alla stjärnor (är det bara höjder eller).

Mvh Magnus

Hej Magnus! Jag kan i min version av boken inte kunnat hitta någon karta men LOC betyder i civila flygsammanhang "Localizer", d v s kurssändaren i ILS-systemet som står i bortre banänden. MM är en "Middle Marker" en liten 75 MHz radiofyr ingående i ILS-systemet som indikerar att ett visst avstånd är kvar till tröskeln. Se t ex http://en.wikipedia.org/wiki/Instrument_Landing_System

VDF är "VHF-pejl" skulle jag gissa, av vilka vi bl a hade några från Rohde & Schwarz. (Se t ex http://www.servo.com/radio.htm)

Lars S, på fri hand; kanske jag hittar mer om jag läser boken bättre

[MANLUND]

Det är mina, alltså vapen från havets djuphet...

Mvh Jukka

Då hade den inget med flygplatsen att göra trotts sin placering.
Tack för hjälpen. /Magnus

[MANLUND]

...
...

Kan någon förklara alla beteckningar på kartan? Även kartan på nästsista uppslaget.
LOC, VDF, L1, MM, alla stjärnor (är det bara höjder eller).

Mvh Magnus

Hej Magnus! Jag kan i min version av boken inte kunnat hitta någon karta men LOC betyder i civila flygsammanhang "Localizer", d v s kurssändaren i ILS-systemet som står i bortre banänden. MM är en "Middle Marker" en liten 75 MHz radiofyr ingående i ILS-systemet som indikerar att ett visst avstånd är kvar till tröskeln. Se t ex http://en.wikipedia.org/wiki/Instrument_Landing_System

VDF är "VHF-pejl" skulle jag gissa, av vilka vi bl a hade några från Rohde & Schwarz. (Se t ex http://www.servo.com/radio.htm)

Lars S, på fri hand; kanske jag hittar mer om jag läser boken bättre

Tack för upplysningarna. I min bok fins en "landingchart" på sidan 257 och en på sida "4". (Om man räknar omslaget som sid 1)
Magnus

[MANLUND]

Här kommer en bild till. Den bör ligga vid punkten "160 (133)" uppe till högre på nämnda "landing chart" Din ligger i en rät linje mot landningsbanan 04-22

Har denna bild något med flygplatsen att göra? Mvh Magnus

[Martin Hellberg]

Hej!

Det finns två olika utgåvor eller vad man skall kalla det av boken. Dels den som SFF hade som Flyghistorisk revy förra året som heter "Torslanda-Flygplatsen på framsidan" och dels "Flygplatsen på framsidan-Historiska minnen från Torslanda" som gavs ut av Trafiknostalgiska förlaget. Sidan 257 med kartan finns inte med i SFF´s utgåva. I stort sett är böckerna lika, det är främst titeln, omslaget och en del färgbilder på omslagets insidor som skiljer.
Det torn man ser på din bild kanske har tillhört luftvärnet. Nu gissar jag bara men på en kartbild på sidan 67 i boken "Göteborgs luftförsvar" av Hilding Bennegård finns markerat att det 1944 fanns 40 mm LV akan på en plats som skulle kunna uttydas som den plats du hänvisar till.
Som sagt, en gissning....

M.v.h.
Martin Hellberg, Backamo.

[Lars Sundin]

En nästan IT-historisk (9 år gammal!) webbsajt om Torslanda är Hans Jakobssons sajt http://home.swipnet.se/hansj/torslanda/torslanda72.htm där man bl a finner en "inflygningskarta", tyvärr litet otydlig, på http://home.swipnet.se/hansj/torslanda/ ... 55stor.jpg Den ger väl inte så mycket nu längre när Torslandaboken finns, men det kan vara intressant att se hur platsen såg ut 1999. Se http://home.swipnet.se/hansj/torslanda/idag.htm

Överhuvud taget finns det inom PC-flygsimuleringsrörelsen en hel del av flyghistorisk karaktär.

Vad beträffar kartor över dagens flygplatser, har Luftfartsstyrelsen sådana (eller om man skall kreditera LFV). Se http://www.lfv.se/templates/LFV_InfoSid ... 37002.aspx (Det finns även kartor över luftrummets struktur, mellan flygplatserna så att säga. Och mycket annat om man letar litet.)

Det slår mig att LOC även förkortas LLZ. Om du nu vill kika på de radiotekniska hjälpmedlen på kartorna.

Lars S

[Guy Abrahamsson]

Hej!
Det "torn" Du hänvisar till liknar bilden på s.15 i min bok. Skulle i så fall kunna vara fundament till ett flodljus.
Bam

[Lars Sundin]

En titt i min Torslandabok avslöjar ingen bild av VDF:en, VHF-pejlen. Ett viktigt redskap bl a i situationer då den bålde piloten inte riktigt visste var han var.

Stod tydligen på en bergknalle ned mot vattnet. Nedan en bild av en VDF-anläggning (enligt dopplerprincipen) från en annan svensk flygplats. Bilden är några år gammal, men den stod kvar förrförra året och fanns antagligen redan på 60-talet. Jag gissar att Torslanda-pejlen var av samma typ.


Lars S

[Kent Schram]

Tjena Manlund!
Kul att du tar upp och visar bilder i från det gamla flygplats området.
Vad skulle det ta i tid att promenera runt området. Funderar på att ta tillfället i akt då jag kommer att vara i GBG området över helgen ,det lär ju finnas en del att fota samt en del GC multisar området med

Kent.S HAD

[SED]

Den nytagna bilden på betongfundamentet visar resterna av den optiska flygledsfyr som byggdes 1942, samtidigt som Strömstad-Näsinge fick samma utrustning. Det var de två sista fyrar som sattes upp i ett flygledssystem vilket tilldelades pengarav riksdagen under första halvan av 1930-talet. Fyrarna skulle vägleda nattflygningare (företrädesvis postflyg) och lederna gick Bromma-Bulltofta, Bulltofta-Göteborg-Oslo och Bromma-Mariehamn (totalt 36 fyrar). Dessutom anlades efter lederna ett antal hjälpflygplatser ifall flygvädret skulle försämras alltför mycket.
Torslandas fyr hade nästan spelat ut sin roll när den byggdes pga att radiofyrar började anläggas, dessutom var systemet mestadels nedsläckt under kriget. Torslandafyren fanns kvar fram till flytten upp på Snäckeberget och fick en alternativ användning för att hjälpa VFR-flyget hem när dimman närmade sig fältet.
/SED (Sven-Erik Davidsson)

[Olle Ekwall]

Hur fungerade en sådan flygfyr?
Lyste den horisontellt som en sjöfyr, eller lodrätt?
Fast sken eller väl definierade blinkningar?
Användes färgade sektorer?
På hur lånt håll var det meningen att den skulle ses?

[Lars Sundin]

Riktigt hur fyren fungerade, om det var en roterade strålkastare med fast ljus eller om det var blinkande och mer riktat och även på andra sätt mer "sofistikerat"är jag inte säker på. Återkommer med en tidningsartikel från 1931. Kunde ses på långt håll. Det var "som ett pärlband" mellan Stockholm och Malmö och längs västkusten säger man ofta.

Jag roade mig med att söka i gamla forumet på "flygfyr" och här är några inlägg som ger en del information. Det är i stort oredigerat. Jag skall senare lägga ut mer, bl a en gammal AGA-annons. Det finns här och var sådana här "strålkastare" bevarade, hos LFV i Norrköping, på ett vattentorn i Norrtälje och säkert på fler platser. Fundament kan man hitta, det vittnar forumet om. Jag har plåtat fundamentet sydväst om Gnesta.

"Henry": Under kriget i början på 40-talet kunde man från mitt barndomshem i sydvästra Småland mot öster se ett periodiskt blinkande ljussken i horisonten med en ljusblixt ca var annan sekund. Jag har i samråd med min äldre bror (jag var 2-8 år under kriget) lokaliserat platsen till någonstans mellan Värnamo och Ljungby. Vad var detta för ett starkt ljussken mitt under mörkläggningstiden? Någon form av navigeringshjälp för flyget? Tacksam för svar om någon vet. Henry


Lars S: Jag googlade litet på "flygfyr" och "air mail beacon" och fann en hel del skoj.

Sålunda berättas på http://www.ama500.jccbi.gov/afss/History/NightNav.htm om de optiska flygfyrar som byggdes i USA för postflygets behov. Webbplatsen innehåller i övrigt historiskt charmiga bilder kring gångna tiders amerikanska "Flight Service Stations".(Länken funkar inte längre men försök med http://www.navfltsm.addr.com/howitbegan.htm istället).

Den optiska fyr jag skrev fanns i Frustuna (socken) omnämns på http://www.bjornlunda.com/20Turism/s20-3-2.htm . Ett citat: "Mellan Bråkdal och Hallsjön, till vänster uppe på höjden ligger tre gravrösen. Intill dessa stod på 1930-talet en flygfyr som lyste upp natthimlen för att postflyget Stockholm – Malmö skulle hitta rätt." Vängsö flygplats, en av de landningsmöjligheterna på denna sträcka, ligger drygt en halvmil från denna plats.

Jag tror att en flygfyr-strålkastare av AGA:s fabrikat fortfarande finns på Tekniska Museet.

Ett skojigt googlingresutat var http://www.morgondagensminnen.nu/tidigare.php där jag dock tvivlar på det som sägs om en "flygfyr". Eller om nu bara ett komma saknas. Det vi ser är nog "bara" fabrikör Carl Richard Nybergs höj- och sänkbara brygga vid Täcka Udden på norra Lidingö. En annan bild av själva bryggan kan klickas fram nedan, medan SFF flygminnesmärkeslista visar en bild av Nybergs vackra verkstad/hangarbyggnad helt nära bryggan.

En tjeckisk gammaldags flygfyr kan man se på http://www.eber.se/torn/cz/prag.htm#kbely hos Skånska Vattentornssällskapet, ett "sällskap för dokumentation av va-kulturen i Skåne och övriga världen" som man beskriver sig som. Ett citat från denna spirituella sajt: "Vattentorn är en form av upplyftande verksamhet, som intr­ess­ant nog finns på en del flygplatser, såsom på Prags gamla flygplats Kbely. Tornet där, i armerad betong med supplerande inglasningar och en flygfyr överst, ritades av arkitekt Ottakar Novotny och bygg­des 1927-28. Reservoarfasadens flygplansreliefer (troligtvis en Farman F-62 Goliath) skapades av Jan Lauda. Dessa reliefplan har civil­flyg­plans­registreringen ”L-B”, en beteckning som gällde för Tjecko­slo­vakien fram till 1930. Vattentornet, sedan länge stående på militärt område, togs ur drift under 1970-talet. På ett annat plan, det herald­iska, har tornet lyfts, det pryder nu stadsdelen Kbelys vapensköld."

Det fanns väl förresten ett torn på Malmen en gång också.


Jan Waernberg:Jag vill bara hänvisa till min bok "Bulltofta flygstation, En berättelse om flygets historia i Malmö 1923-1972", kapitlet "1930-talet, strävan till flygtrafik året runt" s. 139-145. Här redogörs för bakgrunden till "pärlbandet". Ordet "pärlband" var välfunnet, ty väl uppe i luften hade den tidens flygare - när väl alla flygfält och luftledsfyrar färdigställts - alltid ett lampsken i horisonten som ledde honom på flygsträckan Bulltofta-Barkarby, senare från 1936 Bromma. Flygsträckan var inte helt rak, vilket föranledde Charles Lindberg under besöket i Sverige att ställa frågan, varför leden gick så konstigt över Småland? - jo, svarade svenskarna, det beror på det Småländska högberget. "-Oh, svarade Atlantflygaren, are they higher than the Rocky Mountains?"


Rolf Broberg: 1932 års riksdag fattade beslut om att bygga ut luftlederna. Hjälpflygplatser började byggas ungefär var tionde mil för att i första hand skapa bättre förutsättningar för nattpostflygningen mellan Stockholm och Amsterdam.

På sträckan Stockholm-Malmö byggdes Vängsö, Stigtomta, Norrköping, Hästholmen, Visingsö, Jönköping, Hagshult, Feringe, Exen, Fagerhult och Eslöv. På sträckan Malmö-Göteborg-norska gränsen byggdes Halmstad, Varberg, Backamo, Svarteborg och Strömstad/Näsinge. Civila flygplatser anlades vid Örebro, Eskilstuna och Norrtälje.

Samtidigt med flygplatsernas utbyggnad sattes flygfyrar upp ungefär var 20-30:e kilometer längs flyglederna enligt det system som tillämpades på kontinenten. Ett antal markradiostationer byggdes för radionavigering.

Hjälpflygplatserna var i början av stor flygoperativ betydelse, framför allt för nattposten. Ganska snart flögs både reguljära post- och passagerartransporter med flermotoriga flygplan, vilka krävde större utrymmen för start- och landningsfasen jämfört med vad de flesta hjälpflygplatser kunde svara upp mot. Hjälpflygplatserna fick istället allt större betydelse för privatflyget, flygklubbarna och de små kommersiella flygföretagen, vars flygplan ofta hade en mycket begränsad aktionsradie och var mycket väderberoende. /Roffe


Lars S: http://hem.bredband.net/lasse_sundin//0 ... ollage.jpg (Norrtäljefyr på vattentorn)

Några av länkarna funkar tyvärr inte längre.

Lars S, som återkommer

[Lars Sundin]

Här är tre avsnitt ur tidskriften Flygning kring flygfältbelysning och optiska flygfyrar.

Henry Kjellson skrev i numret inför ILIS 1931 en artikel som möjligen baseras på en studieresa till USA. Vidare finns en artikel om vad AGA har att bjuda på. Klicka här

Vidare gjordes omfattande prov i Sverige. Klicka här.

Det verkar som sedan AGA (AB Gasaccumulator) tog ordern åtminstone för sträckan Barkarby-Bulltofta. Som framgick av ett annat inlägg från Sven-Erik Davidsson tog det tid att bygga ut alla tre lederna, och jag vet inte vilken teknik som användes på de olika lederna eller vid de stora flygplatserna. Av AGA:s annons framgår att man har ett speciellt funktionssätt. Klicka här.

Det är Lars Henriksson i Ljungskile som skannat ett antal nummer av tidskriften "Flygning" som han fått via en bekant privat. Jag har sedan fått några CD med skanningar och jag har tidigare i olika sammanhang tagit ned dem till rimligt format för webbpublicering m m. Bilderna är nu ca 1000 pixel breda (även om de kanske först dyker upp som en smal "spalt").

Lars Henriksson träffas här, där det finns såväl flyg, tåg, webbpublikationstjänster som annat.

På "Flygnings" tid var det helt OK att sälja förstasidan som annons (och senare; jag minns SvD och Gefle Dagblad exempelvis). Så här kunde det se ut:




Lars S

[thorjh]

Ljusfyrar !
Jag läste inläggen om ljusfyrar från i våras . Sannolikt finnes nog inga
sådana kvar i dag . På femtitalet (närmare 1955) fanns såna i England .
Dom strålade i alla riktningar och sände i morse tvåbokstavskoder varje 30 eller 60 sekund efter mörkrets inträdande .
Personligen blev jag " räddat " av en sånn under mörker-nav-tur . På triangel-sträckan Southend - Camebridge - Ipswich , fick jag radiobortfall och fick ta mig hem efter bästa förmåga med kompassen och lite dead-reckoning som det heter . Jag flög på 2000 ft och det var scattered molntäcke på en så där 12-1500 fot . Efter ca. 30-35 minuter blänkte det till med koden framför nosen med S D ... -.. som visade att jag hade kurs för hemmabasen Southend . Det var icke ovanligt att sånt hände med småkärror som hade lanterner , instrumentljus och dessutom
pitotheater som drog några hundra watt . Då kunde säkringen gå .
Thor

[thorjh]

Beträffande VHF-pejlar .

Den första VDF som jag känner till blev monterad på Arlanda i Märsta
hösten 1959 . Den var , som Lasse säjer , baserat på dopplerprincipen .
Detta var innan flygplatsen öppnades offentligt .
Samtidigt fanns et lite tretorn (TWR) som var placerat i nordöstra kvadranten vid korsningen mellan nord-syd-banan och öst-väst-banan .
Jag var själv trafikledaraspirant och praktiserade där under inkörningen av flygfältet . För det mesta försiggick skolflygning både med DC-8an
SE-CTA och Lodisarna till Airtaco . Dopplerpejlen var en avsevärd förbättring i förhållande till den gamla AGA-pejlen (VHF) som vi hade på Ranhammarskullen på Bromma .
Thor

[arne wallen]

Hej
På Sveaborg utanför Helsingfors finns en kyrka, på kyrktornet en fyr vilken fungerade som ledfyr för både sjö och luftfart, hörde till kedjan Finland-Sverige.
Fyren fungerar ännu men det av AGA 1929 byggda systemet blev utbytt år 1994 .
Det gamla kombinerade systemet finns till påseende i Gustaf Dalen museet i Stentorp Sverige.
h:aw

[thorjh]

Hej och tack för interresanta uppgifter om kommunikationen i LF-MF-HF ochVHF-området .
I anslutning till Lasses info om kartbeteckingarna ( LOC o.s.v.)
så bör man väl nämna LF-fyrarna . De markerade själva luftlederna (airways) och låg mellan 200-400 kHz . Dessutom inom lokalområden
fans Locators . Dessa låg inom samma frequensband .
På flygkartorna skildes locators från NDB (non-directional-beacons) i att locators hade tvåbokstavkod medan NDB hade trebostavskod .
I våra gamla Ercoupes hade man radioutrustning där man kunde välja freq.område och vid sidan om radiotelefoni kunde man pejla in radiofyrarna med planets loopantenn . T.ex. när man flög västerut från Bromma tog man pejling på Hallsberg fyr (SIR ) söder om Örebro
och sen vidare på Trummen (locator) i Karlstad .
Samtidigt bör man kanske nämna den tidliga tornfreq . på HF-bandet ,
3023,5 kHz eller kc som vi sa den gongen . Men detta är väl känd historia .
Thor