Fältverkstad ?

[Bengt Ekbladh]

Hej.
Har några frågor om Flygvapnets fältverkstäder.
De skulle ju vid krig ombesörja krigsreparationer i fält.
Vet inte säkert när dessa etablerades, men gissar under 40-talet.
De var kvar till mitten av 60-talet i sin ursprunglig form för att senare
benämnas Flygverkstadsbataljon och tydligen gick man över till mera utbyteskomponenter
i stället för att reparera på plats.

Fältverkstäderna betecknades med V + flottiljnumret.
V5 sattes tex. upp av F5 / Ljungbyhed osv.

1961/62 fanns 16 stycken = dvs. alla flottiljer utom F2, F8 och F14 (de hade inga flygkrigsförband då)

Av dessa 16 var 9 st. av Typ II (2) och resten Typ I
Trodde först det berodde på flygplan typ , men så kan inte vara fallet.

I 1:a Eskadern ,E1,hade F6/Karlsborg och F7 Såtenäs Typ II
Medan F15 Söderhamn och F17 Kallinge uppsatte Flygverkstad av Typ I
Alla hade då A32A Lansen.
Ett annat ex…F5 hade typ II medan tex. F18 Tullinge och F21 Luleå typ I

Vad var skillnaden mellan de olika förbanden?

En annan fråga är: Hur var den tänkta baseringen ?

Varje flottilj hade då (början 60-talet ) 3 st. divisioner.
Delade man upp Fältverkstaden på 3 enheter eller placerade man den
någorlunda centralt med hänsyn till var flottiljens divisioner hade sin krigsbas?

Bengt

[Emil Lindberg]

V 6 ska 1959 på något sätt ha varit knuten till Fält 8 Moholm, men var förlagda i Töreboda.

I boken "Vingar över Uppland - Ett halvsekel med Ärnaflyget - F 16 1943-1993" finns en del att läsa om F 16:s fältverkstad, senare flygverkstadsbataljon.

Ang. Typ I vs II: Kan det ha haft någon koppling mot vilken storlek på det förband (basbataljon) man skulle betjäna? Eller mot vilken typ av bas (parbas eller enkelbas) man skulle betjäna?

[Bengt Ekbladh]

V 6 ska 1959 på något sätt ha varit knuten till Fält 8 Moholm, men var förlagda i Töreboda.
I boken "Vingar över Uppland - Ett halvsekel med Ärnaflyget - F 16 1943-1993" finns en del att läsa om F 16:s fältverkstad, senare flygverkstadsbataljon.
Ang. Typ I vs II: Kan det ha haft någon koppling mot vilken storlek på det förband (basbataljon) man skulle betjäna? Eller mot vilken typ av bas (parbas eller enkelbas) man skulle betjäna?

Tack Emil.
Om nu "storleken" har betydelse här kan sägas att följande var av typ II(2)::
F1, F5, F6, F7, F11, F12 och F13

Typ 1 var således de uppsatta av::
F3, F4, F9, F10, F15, F16, F17, F18 och F21

[Bengt Ekbladh]

Fältverkstäderna.

Vad var skillnaden mellan de olika förbanden?...typ I och typ II

Hur var den tänkta baseringen ?

Tacksam för alla uppgifter
Bengt

[Emil Lindberg]

Hur var den tänkta baseringen ?

Följande är saxat från sida 167-169 i boken "Vingar över Uppland - Ett halvsekel med Ärnaflyget - F 16 1943-1993":

"Eftersom att man i fred inte ficktillgång till de lokaler som skulle tas i anspråk i krig, förlades all verksamhet i tält och reservhangarer. Under 50-talet var den verkliga krigsgrupperingsplatsen en snickerifabrik i Skyttorp varför den alternativa övningsplatsen under eskaderövningen 1959 blev det gamla krigsflygfältet Sommarängen, norr om Björklinge. Där inhystes valda delar av verkstaden och tekniska kontoret i det till lada maskerade värnet och ett matsalstält restes utanför. Övningen utföll till full belåtenhet och 1962 övades på samma plats igen. Den här gången i större omfattning med hela hemmaverkstaden, inklusive materielförrådet, utflyttad och fältmässigt förlagd. Den verksamhet som fodrade renlighet inhystes i ladvärnet. Instrument- och televerkstad, säkmatförrådet med fallskärmspackning och valda delar av tekniska kontoret fick alltså husera under tak medan övriga delar av verkstaden fick hålla tillgodo med de fina verkstadstälten.
_

Snickerifabriken i Skyttorp befans med hänsyn till den tekniska utvecklingen på flygplanen inte hålla måttet som fältverkstad i krig. Kravet på att verkstadstjänsten skulle bedrivas inom lokaler med mycket hög renlighet rimmade dåligt med en snickerifabrik. Den nödvändiga urstädningen till en renlighetsnivå där man skulle våga öppna ett instrument eller en hydraulisk cylinder bedömdes ta flera veckor. Därför valdes på 1960-talet en verkstadslokal i Lövstalöt norr om Uppsala som den nya grupperingsplatsen för fältverkstaden som nu organisatoriskt vuxit till en egen bataljon, flygverkstadsbataljon VXXX. Även denna plats avfördes efter ett antal år och nu gäller en annan plats, "någonstans i Sverige".
I Lövstalöt övades också vid ett antal tillfällen i en närliggande grusgrop med både vanliga verkstadstält och verkstadsbussar medan dessutom uppblåsbara tältförråd och fälthangarer med duk uppspända på jättelika stålbågar. Givetvis var allt maskerat och under den kalla årstiden uppvärmt med varmluftaggregat."

I nämnda bok finns även en del bilder från tjänsten.

I Ingemar Nilssons bok ”Flyget på Ärna – en del av mitt liv 1952-2001” finns det, på olika ställen, en del att läsa om tjänsten.

Enligt sida 99 i boken ”ÖB:s klubba” disponerade E 1 1963 två stycken fältverkstäder, V 6 i Tibro och V 7 i Grästorp.



På sida 13 i TIFF nr 2 1968 kan man läsa om och se bild på de fälthangarer som omnämns ovan
http://www.aef.se/TIFF/TIFF%201968-2.pdf

På sida 37 i TIFF nr 1 1968 finns en artikel om miljöhydda
http://www.aef.se/TIFF/TIFF%201968-1.pdf

I något annat nummer av TIFF finns även en artikel/notis om verkstadsbod på hjul (typ byggbod). Och i ännu något annat nummer finns ett reportage från F 16:s(?) flygverkstadsbataljon grupperad i fält.

[Bengt Ekbladh]

Tackar.
Av redan sagda drar jag slutsatsen att Fältverkstäderna inte var mobila !?...sant?
Det kanske dög när deras"kunder" ,flottiljens divisioner ,oftast var baserade i närheten.
För att frakta ett havererat plan krävdes rejäla doningar, har någon exempel / bilder eller annan info?

Finns fler uppgifter var de andra Fältverkstäderna var baserade ?

Bengt

[Emil Lindberg]

För att frakta ett havererat plan krävdes rejäla doningar, har någon exempel / bilder eller annan info?

Fältverkstädernas/flygverkstadsbataljonernas uppgift var väl främst underhåll av apparater och komponenter? För åtgärder på flygplan, t.ex reparationer, var det väl så att att verkstadsfolket fick ta sig till flygplanet, istället för tvärtom.

[Bengt Ekbladh]

För att frakta ett havererat plan krävdes rejäla doningar, har någon exempel / bilder eller annan info?

Fältverkstädernas/flygverkstadsbataljonernas uppgift var väl främst underhåll av apparater och komponenter? För åtgärder på flygplan, t.ex reparationer, var det väl så att att verkstadsfolket fick ta sig till flygplanet, istället för tvärtom.

Vad jag förstår var det väl vad ::flygverkstadsbataljonernas uppgift blev.främst underhåll av apparater och komponenter

Men dessförinnan?.. dvs. typ -50talet ?
Det finns ju flera reportage om vad man vid F14 /Halmstad gjorde expriment med tex. byta vissa komonenter.
Men det är från -60-talet o senare inte mycket om vad man hade för org. på- 50-talet och hur man då tänkte.

Söker alltså var olika Fältverkstäder var baserade samt ,vad hände ::
Har du några minnesanteckningar?

Organisationen borde haft transportkapasitet av flygplan , någon med mer kunskap?
Bengt