Hur försvagat var Flygvapnet övertid av alla ombyggnader/för

[Bengt Ekbladh]

Hur försvagat var Flygvapnet över tid av alla ombyggnader/förbättringar av planen?
Medan planen alltså stod på verkstad och inte var insatsbered?

De flesta plan förbättras under sin livstid genom ombyggnad och nyare instrument/vapen.
(eller att man väntade på beställd materiel)
Bara några exempel. i Flygvapnet:

B 18:s förseende med katapultstol.
Tunnans ombyggnad med ny vinge och ebk.
S 32C avsaknad av kameror i början.
J 34 ”problem” med akan.
Drakens rätt många avsaknad av viss utrustning de första åren.
Eller varför inte vingbrotten på AJ 37.
Samt ibland återkommande motorproblem och därmed ibland Flygförbud.

Alla dessa ombyggnader och åtgärder vid flygförbud måste ju ha inverkat menligt på insatts-beredskapen.
Ibland har man sagt att krigsberedskapen inte påverkats!
Modifieringar/ombyggnad tog ibland rätt lång tid.

Eller var det helt enkelt de ibland återkommande pilot-vakanserna pga. avgångar till civilflyget?
Det fanns ju oxså tidsvis rätt stor mekanikerbrist som borde inverkat menligt på beredskapen.

Vad finns för uppfattningar ”där ute”?
Vilka/vilket ”mankemang” var allvarligast och som påverkade Flygvapnets ”styrka” allvarigast?
Hur har det påverkat Flygvapnets insatsberedskap genom tid?
Mvh Bengt

PS frågan gäller enbart historiskt, säg till 70/80 tal och alltså inte i nuläget!.DS