Identifikation av flyginstrument
Moderator: Sven-Erik Jönsson
-
- Inlägg: 17
- Blev medlem: 25 mar 2008, 16:25
- Ort: Siljansnäs
- Kontakt:
Identifikation av flyginstrument
Siljansnäs Flygklubb fick häromdagen som gåva av Nils-Gunnar Storerkers nedanstående två flyginstrument. "Fars bror hade med sig hem från ASEA på 30-talet".
AIR SPEED (in km/h)
S .SMITH & SONS Ltd
LONDON
No 56.615
D.R.P.
Höhenmesser
Ausgeglichen
Höhe in km
No 8657
Bilder och mått fanns på förstasidan hos
www.siljansnasfk.com
men har nu halkat ned på andrasidan (kanske med tiden tredje...).
Vi anar att massor av info finns bland er flyghistoriker, framförallt vilka tänkbara flygplanmodeller som instrumenten kan ha setat i.
Spännande att få svar!
Aerofulla hälsningar!
SFK/I Lind (SFF-medlem)
AIR SPEED (in km/h)
S .SMITH & SONS Ltd
LONDON
No 56.615
D.R.P.
Höhenmesser
Ausgeglichen
Höhe in km
No 8657
Bilder och mått fanns på förstasidan hos
www.siljansnasfk.com
men har nu halkat ned på andrasidan (kanske med tiden tredje...).
Vi anar att massor av info finns bland er flyghistoriker, framförallt vilka tänkbara flygplanmodeller som instrumenten kan ha setat i.
Spännande att få svar!
Aerofulla hälsningar!
SFK/I Lind (SFF-medlem)
Senast redigerad av lindingmar den 03 jul 2008, 00:13, redigerad totalt 1 gång.
- Mats Averkvist
- Inlägg: 1275
- Blev medlem: 23 feb 2008, 10:33
- Ort: Strömsnäsbruk
- Kontakt:
- Lars Sundin
- Inlägg: 2933
- Blev medlem: 23 feb 2008, 07:17
- Ort: Handen
Hej Ingmar!
Instrumenten ser mycket gamla ut. Kan höjdmätaren suttit i en Albatros? Bara för att föreslå något.
Ett engelskt instrument graderat i "kilometres" känns litet udda. Man noterar hur hoptryckt visningen är för de (kritiska) lägre farterna. I dag finns krav på vad som accepteras i den vägen.
Vidare är ju påskriften "kilometres" litet slarvig, "kilometres per hour" eller något sådant borde det ha stått. När jag ser på hur min bils varvräknare är tyskt noggrannt beskriftad med 1/minX100 kommer jag att tänka på första året på KTH där man fick lära sig att så skall det ju stå om man skall vara korrekt med mätetal och sorter. Men nog så "långsökt" i vardagslivet. Man kan hålla sig vaken under långfärder med att klura ut att det avses att siffervärdet ganz einfach skall multipliceras med 100 för att ge "rpm".
Lars S
Instrumenten ser mycket gamla ut. Kan höjdmätaren suttit i en Albatros? Bara för att föreslå något.
Ett engelskt instrument graderat i "kilometres" känns litet udda. Man noterar hur hoptryckt visningen är för de (kritiska) lägre farterna. I dag finns krav på vad som accepteras i den vägen.
Vidare är ju påskriften "kilometres" litet slarvig, "kilometres per hour" eller något sådant borde det ha stått. När jag ser på hur min bils varvräknare är tyskt noggrannt beskriftad med 1/minX100 kommer jag att tänka på första året på KTH där man fick lära sig att så skall det ju stå om man skall vara korrekt med mätetal och sorter. Men nog så "långsökt" i vardagslivet. Man kan hålla sig vaken under långfärder med att klura ut att det avses att siffervärdet ganz einfach skall multipliceras med 100 för att ge "rpm".
Lars S
- Lars Sundin
- Inlägg: 2933
- Blev medlem: 23 feb 2008, 07:17
- Ort: Handen
Litet kringinformation - höjdmätaren
Googling visar att D.R.P. säkert står för Deutsches Reichspatent. Kanske "ausgeglichen" (som jag tror betyder kompenserad eller i varje fall balanserad) kan ha med "system Paulin" att göra, se http://www.freunde-alter-wetterinstrume ... -%20System
Paulin var svensk. Nationalencyklopedin skriver: Paulinbarometer, aneroidbarometer som konstruerats av svensken J.G. Paulin. Tryckdosans deformation kompenseras med hjälp av en fjäder. Graden av fjäderbelastning överförs mekaniskt till en visare, som indikerar lufttrycket. Kompensationsprincipen eliminerar en serie felkällor och förbättrar mätnoggrannheten.
För en jämförelse, se en tysk VK1-höjdmätare på http://cgi.ebay.at/Bordinstrument-Lufft ... dZViewItem Gick för nästan 1000 Euro, ca 6 tusenlappar väl! (Notera felstavningen av "kompenserad"!) Den höjdmätare du avbildade ser modernare ut. En Junkers F 13 eller så?
Lars S
Paulin var svensk. Nationalencyklopedin skriver: Paulinbarometer, aneroidbarometer som konstruerats av svensken J.G. Paulin. Tryckdosans deformation kompenseras med hjälp av en fjäder. Graden av fjäderbelastning överförs mekaniskt till en visare, som indikerar lufttrycket. Kompensationsprincipen eliminerar en serie felkällor och förbättrar mätnoggrannheten.
För en jämförelse, se en tysk VK1-höjdmätare på http://cgi.ebay.at/Bordinstrument-Lufft ... dZViewItem Gick för nästan 1000 Euro, ca 6 tusenlappar väl! (Notera felstavningen av "kompenserad"!) Den höjdmätare du avbildade ser modernare ut. En Junkers F 13 eller så?
Lars S
- Göran Hansson
- Inlägg: 160
- Blev medlem: 07 mar 2008, 16:47
Nu skall jag ge mig ut på djupt vatten
Men eftersom båda mätarna är i Meter / Km/h så borde det komma från en segelkärra eller militär maskin.
och om det var en militär masin så känns det lite konstigt att vi skulle köpa en Engelsk fartmätare i km/h.
Gjorde inte Sverige egna fartmätare till våra militärmaskiner ?
Så mina förslag är : Segelflygmaskin eller att Nils-Gunnars Farbror fick med sig några överblivna referens/revers engineering/test mätare från ASEA.
Göran
Men eftersom båda mätarna är i Meter / Km/h så borde det komma från en segelkärra eller militär maskin.
och om det var en militär masin så känns det lite konstigt att vi skulle köpa en Engelsk fartmätare i km/h.
Gjorde inte Sverige egna fartmätare till våra militärmaskiner ?
Så mina förslag är : Segelflygmaskin eller att Nils-Gunnars Farbror fick med sig några överblivna referens/revers engineering/test mätare från ASEA.
Göran
A real Engine is round
- Lars Sundin
- Inlägg: 2933
- Blev medlem: 23 feb 2008, 07:17
- Ort: Handen
Hej Göran!Göran Hansson skrev:Nu skall jag ge mig ut på djupt vatten
Men eftersom båda mätarna är i Meter / Km/h så borde det komma från en segelkärra eller militär maskin.
och om det var en militär masin så känns det lite konstigt att vi skulle köpa en Engelsk fartmätare i km/h.
Gjorde inte Sverige egna fartmätare till våra militärmaskiner ?
Så mina förslag är : Segelflygmaskin eller att Nils-Gunnars Farbror fick med sig några överblivna referens/revers engineering/test mätare från ASEA.
Göran
Nja, du är nog ute i tunn luft snarare. Jag är ganska säker på att man efter kriget fortsatte ett tag att flyga på meter och km/h civilt. Ett visst bevis ger skanningen ur Ett År i luften 1949.
Höjdmätaren är rätt stor, men en bild av Junkers G.24 instrumentbräda i Rob Mulders Junkersbok visade att så var det. Har man bara en "grovhöjdmätarnål" behöver man litet storlek på tavlan.
Enligt Wikipedia flygs fortfarande på höjder angivna i meter i Ryssland, Kina och några närbelägna länder.
Lars S
- Göran Hansson
- Inlägg: 160
- Blev medlem: 07 mar 2008, 16:47
-
- Inlägg: 17
- Blev medlem: 25 mar 2008, 16:25
- Ort: Siljansnäs
- Kontakt:
- Lars Sundin
- Inlägg: 2933
- Blev medlem: 23 feb 2008, 07:17
- Ort: Handen
Hej Göran (och alla).Göran Hansson skrev:Mycket intressant
när började vi flyga på fot civilt i Sverige?
/Göran
Jag googlade men man bör nog ha gamla skrifter i bokhyllan eller varit med själv.
Tittar man i http://www.flygfyren.nu/documentlibrary ... ga%202.pdf (hela adressen måste klistras in i navigeringslisten för att man skall komma fram) om hur man kommunicerar i Sverige med flygledningen. ser man att det förekommer en blandning av olika sorter. Det finns ju militärer, meteorologer, segelflygare m fl samt traditioner.
Det föreföll ju som hela världen höll på att bli metrisk för några decennier sedan och så även ICAO, men det amerikanska motståndet verkar vara alltför stort. Se http://www.icao.int/icao/en/nr/1979/pio197906_e.pdf ett gammalt ICAO-dokument som återspeglar gångna tiders optimism att världen kunde komma bort från ett virrigt sortsystem. ((Samtidigt märker man ju kompromissformuleringarna/slirigheten om man varit med i internationellt standardiseringsarbete.)
Folk som var med kanske minns och jag tog fram vad Holger Ängeskog som efter en tid i FV började en aspirantkurs på SAS 1951 skrev: ...Helt plötsligt var Sverige väldigt litet. Man pratade om New York och Santiago som om det vore att åka till Jönköping. Det var höjder i fot och temperaturer i Fahrenheit. För att nu inte nämna vikter och volymer av bränsle som kunde komma i liter och kilo likaväl som i pund och gallon, amerikanska eller engelska. Hastigheten var i knop och distanser i nautiska miles, inom engelska kolonier och dessa var det gott om. Till råga på allt förekom även engelska miles.
Jag frågade även Thor Hafstad i Trondheim som väl är något yngre än Holger Ä, och han skrev: Jeg minns när jag började flyga svenska kärror ( 1953) att dom hade höjdmätrar i meter . Dom första turerna jag flög på visit till Norge minns jag att jag höll 2600 meter i Cruisehöjd . Sikten därimot har alltid givits i kilometer . När jag tog styrmannskursen hos Airtaco (hösten 1956) var i alla fall miles ,nautical miles och fot införda och i 1959 fick vi flygnivåer, flightlevel.
Tillägg: Ytterligare ett minne från Thor H: Kommer ihåg att Svensk Flygtjänst som flög målbogsering för försvaret med både Fairy firefly , B17 och Gloster Meteor använde meter-angivning så sent som 1959 : " Rulle Martin vid Riala ett tusen meter ; beräknar fältet om fem minuter" vid anrop till Bromma-tornet efter avslutad flygning . Då svarade man " Rulle Martin , uppfattad klart till bana tretton ; ropa på finalen " Dom samarbetade ju med försvaret , och det kann vara orsaken till att dom fortfarande använde meter för sina civila plan .
Tillägg: Hittar ingen bild av Rulle Martin men väl en av look-aliken Rulle Gustav. Plåtad på Duxford förra året där också Rulle Martin är - eller har varit.
Lars S, som här hade problem med URL-taggarna och kör utan, vilket brukar gå ganska bra det också. Den första URL:en är nog inte enligt "protokollet" på något sätt
- Lars Sundin
- Inlägg: 2933
- Blev medlem: 23 feb 2008, 07:17
- Ort: Handen
En möjlig connection med ASEA kan ja vara med Västerås och haveriet 1934 då Viking I SE-ACX kolliderade med ett fartyg. Tyvärr finns inte den sajt som var ägnad den norske piloten Björn Naess kvar; där fanns en bild av hur planet tämligen omilt lyfts upp ur vattnet.Göran Hansson skrev: ...
...
Så mina förslag är : Segelflygmaskin eller att Nils-Gunnars Farbror fick med sig några överblivna referens/revers engineering/test mätare från ASEA.
Göran
Vad kan ha hänt med det som blev kvar och bl a då instrumenten?
Ur SFF Kronologi: 1931, 5 september: Det första hos ASJA konstruerade flygplanet provflygs. Det var ett högvingat, enmotorigt flygplan av robust konstruktion. Det fick namnet "Viking". De två exemplaren får registreringarna SE-ACX respektive SE-FYR. Det första havererade 1 maj 1934 genom kollision på vattnet med ett fartyg vid Västerås hamn, det senare som var Stockholms-Tidnings första reportageplan, havererade 9 augusti 1934. (Ett senare reportageplan av typ ASJA Viking II bar samma registrering.)
Hur Viking I såg ut kan ses på http://www.sff.n.se/se-fyr.htm Även den nedersta bilden visar Viking I (och inte Viking II som bildtexten säger). Både stjärnmotor och radmotor användes.
Lars S, fantiserande
Det var inte ovanligt i de första tio åren efter andra världskriget att åtminstone civila småkärror hade blandade instrumentpanel . Klemm-35 hade i huvudsak tyska/svenska instrument medan amerikanska småplan hade en rik blanding av amerikanska och svenska instrument . Beträffande höjtmätning fick man lära sig faktoren 0.3048 som förhållandet mellan
meter och fot .
thorjh
meter och fot .
thorjh
-
- Inlägg: 17
- Blev medlem: 25 mar 2008, 16:25
- Ort: Siljansnäs
- Kontakt:
Angående
"haveriet i Västerås 1934 då Viking I SE-ACX kolliderade med ett fartyg".
En hisnande och fantasieggande idé, men dosorna är så snygga med sitt "originaldamm", att jag bara inte KAN tänka mej att dom legat i Mälarens skvalp.
Hoppas som sagt på mer input från Nils-Gunnar Storerkers, vilket jag förstås vidarebefordrar hit.
Aerofulla hälsningar!
"haveriet i Västerås 1934 då Viking I SE-ACX kolliderade med ett fartyg".
En hisnande och fantasieggande idé, men dosorna är så snygga med sitt "originaldamm", att jag bara inte KAN tänka mej att dom legat i Mälarens skvalp.
Hoppas som sagt på mer input från Nils-Gunnar Storerkers, vilket jag förstås vidarebefordrar hit.
Aerofulla hälsningar!
- Olle Ekwall
- Inlägg: 206
- Blev medlem: 10 apr 2008, 22:35
I Lars S första inlägg på detta ämne, komenteras att skalstrecken på hastighetsmätaren är täta för låga hastigheter.
För mig är detta det normala utseendet. En hastighetsmätare är egentligen en tryckmätare, för låga tryck, kopplad till ett pitotrör. Det är enklast att göra tryckmätaren linjär. Sambandet mellan dynamiska trycket och hastighet är ett kvadratiskt samband. Därför blir placeringen av skalsträcken allt glesare och glesare för högre farter.
För mig är detta det normala utseendet. En hastighetsmätare är egentligen en tryckmätare, för låga tryck, kopplad till ett pitotrör. Det är enklast att göra tryckmätaren linjär. Sambandet mellan dynamiska trycket och hastighet är ett kvadratiskt samband. Därför blir placeringen av skalsträcken allt glesare och glesare för högre farter.
- Lars Sundin
- Inlägg: 2933
- Blev medlem: 23 feb 2008, 07:17
- Ort: Handen
Hej Olle!Olle Ekwall skrev:I Lars S första inlägg på detta ämne, komenteras att skalstrecken på hastighetsmätaren är täta för låga hastigheter.
För mig är detta det normala utseendet. En hastighetsmätare är egentligen en tryckmätare, för låga tryck, kopplad till ett pitotrör. Det är enklast att göra tryckmätaren linjär. Sambandet mellan dynamiska trycket och hastighet är ett kvadratiskt samband. Därför blir placeringen av skalsträcken allt glesare och glesare för högre farter.
Jo precis. Att den avbildade hastighetsmätaren så tydligt visar detta olinjära samband i sin gradering, samt att monteringshålen är "icke-standard", visar dess ålder tycker jag.
Jag kollade runt litet och såg att redan Bf 109 och S 31 hade ganska snyggt linjärt graderade skalor (S 31:an dessutom mer än 360 grader, precis som segelplanet K8B). Men det svåra är ju visningen av de låga farterna; vid googlingen fann jag ett olyckstillbud med ett jettrafikplan där man i startförloppet inte tillräckligt bra kunnat avläsa farten.
Googling visar "väldigt linjära" skalor på marknadens hastighetsmätare för småplan.
I min segelflyghandbok fann jag en bild av en antagligen typisk hastighetsmätare för segelflyg kring ca 1950. Man noterar hur man fixat så att det intressanta fartintervallet 60-100 km/h är tydligt. Någon ren kvadraticitet kan man inte se; det händer något kring ca 100 km/h med "utväxlingen" aneroid/visare.
Lars S
- Olle Ekwall
- Inlägg: 206
- Blev medlem: 10 apr 2008, 22:35
Lars S gav en länk till en bild av en hastighetsmätare som inte hade en enkel kvadratiskt förhållande i skaldelningen.
Jag har nu grovt mätt vinklar på bilden och plottat dem
Resultatet blev att sambandet består av två ganska tydliga kvadratiska samband. Gröna linjer min plottning av uppmätta värden. Gula sträckade linjer har jag ritat för att man tydligare skall se fortsättningen på kurvan.
Röda linjer, fart på X-axeln ocg vinkelgrader på Y-axeln
Hur har man då åstadkommit detta? Min gissning är att man har en fjäder nummer två som börjar verka vid knät.
Jag har nu grovt mätt vinklar på bilden och plottat dem
Resultatet blev att sambandet består av två ganska tydliga kvadratiska samband. Gröna linjer min plottning av uppmätta värden. Gula sträckade linjer har jag ritat för att man tydligare skall se fortsättningen på kurvan.
Röda linjer, fart på X-axeln ocg vinkelgrader på Y-axeln
Hur har man då åstadkommit detta? Min gissning är att man har en fjäder nummer två som börjar verka vid knät.
-
- Inlägg: 17
- Blev medlem: 25 mar 2008, 16:25
- Ort: Siljansnäs
- Kontakt:
Jomän, fjäder var ordet!
På 70-talet flög jag segel där variometern hade världens "utväxling" dom första tio decimetrarna, därovan blev det tvärförändring: det som nyss var decimeterdistans blev direkt meterstreck!
Enligt segelläraren (hej Berndt) satt en bladfjäder i burken.
En bild säger mer än tusen ord: tack Olle E för den beskrivande grafiken i insändaren ovan!
På 70-talet flög jag segel där variometern hade världens "utväxling" dom första tio decimetrarna, därovan blev det tvärförändring: det som nyss var decimeterdistans blev direkt meterstreck!
Enligt segelläraren (hej Berndt) satt en bladfjäder i burken.
En bild säger mer än tusen ord: tack Olle E för den beskrivande grafiken i insändaren ovan!
- Lars Sundin
- Inlägg: 2933
- Blev medlem: 23 feb 2008, 07:17
- Ort: Handen
Jag är imponerad av Olles tolkning och analys av den konstiga skala som fanns på hastighetsmätaren jag visade. Likaså imponerad av vad mekanik-ingenjörer kan göra med metallfjädrar. Själv är jag bara en elektrisk ingenjör och hade en lärare som sa att elektrotekniken är exakt, medan maskintekniken är slirig och full av approximationer. (Det fick han nog äta upp för så är det förstås inte). Jag skulle nog surrat något om kamkurvor och sådant.
En sådan variometer som Ingemar minns kan man se på här, längst till höger. Notera även hur eminent linjär hastighetsmätaren är. Vidare har man två variometrar. Mycket finns att säga om variometrar; bl a hur man eliminerar inverkan av att piloten mer eller mindre medvetet tar åt sig spaken och omsätter fart i höjd (s k "spaktermik"). Hur ofta har man inte stirrat på finvariometerns fluktuationer; inte minst frampå kvällskvisten då det gällde att ta till vara på den allra sista aftontermiken. Numera finns även akustiska variometrar, se (och hör) på Youtube.
Ett annat exempel på instrumentbräda där man ser olika instrument har jag lånat från Lennart Jonssons berättelse om vågsegelflygning i Ottsjö här :
Notera återigen den (åtminstone i början) linjära hastighetsmätaren, variometern är här rätt så linjär och grov (men jag tror det finns en bättre i framsits). Notera även g-mätaren; den tvåsitsifsiga segelkärran ASK-21 kan man avancera med: ASK 21 är ett modernt tvåsitsigt segelflygplan. Den används i grundskolningen. Det är alldeles utmärkt att flyga och tävla avanceflygning med men kan även användas för sträckflygning. Planet (ÖSFK:s SE-TZY) används dessutom varje år vid fjällflygläger och är därför syrgasutrustad. Syrgasutrustningen används på högre höjder, över 3000m. Vid fjällflygläger vid Ottsjön i närheten av Åre har planet varit uppe på drygt 7000 meter. (Bilden i Lennart J:s originaltext är betydligt skarpare.)
En video från Ottsjö ( med ASK-21 förresten) kan man se här.
Vågsegelflygning i Polen kan man se här. Man ser att för det mesta är det ganska lugnt i luften och klippet är kanske litet tradigt, men på slutet gör man några manövrar.
Lars S
En sådan variometer som Ingemar minns kan man se på här, längst till höger. Notera även hur eminent linjär hastighetsmätaren är. Vidare har man två variometrar. Mycket finns att säga om variometrar; bl a hur man eliminerar inverkan av att piloten mer eller mindre medvetet tar åt sig spaken och omsätter fart i höjd (s k "spaktermik"). Hur ofta har man inte stirrat på finvariometerns fluktuationer; inte minst frampå kvällskvisten då det gällde att ta till vara på den allra sista aftontermiken. Numera finns även akustiska variometrar, se (och hör) på Youtube.
Ett annat exempel på instrumentbräda där man ser olika instrument har jag lånat från Lennart Jonssons berättelse om vågsegelflygning i Ottsjö här :
Notera återigen den (åtminstone i början) linjära hastighetsmätaren, variometern är här rätt så linjär och grov (men jag tror det finns en bättre i framsits). Notera även g-mätaren; den tvåsitsifsiga segelkärran ASK-21 kan man avancera med: ASK 21 är ett modernt tvåsitsigt segelflygplan. Den används i grundskolningen. Det är alldeles utmärkt att flyga och tävla avanceflygning med men kan även användas för sträckflygning. Planet (ÖSFK:s SE-TZY) används dessutom varje år vid fjällflygläger och är därför syrgasutrustad. Syrgasutrustningen används på högre höjder, över 3000m. Vid fjällflygläger vid Ottsjön i närheten av Åre har planet varit uppe på drygt 7000 meter. (Bilden i Lennart J:s originaltext är betydligt skarpare.)
En video från Ottsjö ( med ASK-21 förresten) kan man se här.
Vågsegelflygning i Polen kan man se här. Man ser att för det mesta är det ganska lugnt i luften och klippet är kanske litet tradigt, men på slutet gör man några manövrar.
Lars S
- Olle Ekwall
- Inlägg: 206
- Blev medlem: 10 apr 2008, 22:35
- Lars Sundin
- Inlägg: 2933
- Blev medlem: 23 feb 2008, 07:17
- Ort: Handen
Nja, jag tycker ju tvärtom... Skalan blir ju mer hoptryckt vid högre farter, alltså vridningsvinkeln (utslaget) är snarast proportionellt mot roten ur instorheten (hastigheten).
Vi kanske menar olika med orden. Jag är van att ha instorheten (hastigheten) på den horisontella axeln, utstorheten (visarens vridningsvinkel) på den vertikala axeln. Då får man en kurva med minskande stigning.
Tillägg: Vi har väl erfarenhet av olika plan... Här är en bild av hastighetsmätaren på ett plan jag inte flugit. Linjär är ju skalan inte, utan snarar då hoptryckt i det övre fartområdet:http://www.b737.org.uk/captinsts.jpg Man noterar hur man vinnlagt sig om att göra det intressanta fartområdet vid start och landning tydligt. Den mycket gamla mätare Ingmar frågade om verkar inte finnas kvar på webben men den såg ju tvärtom ut vill jag minnas.
Ett populärt instrumentmärke i segelplan är Winter. Man beskriver sina hastighetsmätare som antingen "ungefär linjära" eller med "området för låga eller normala farter expanderat".
Den riktigt nyfikne kan studera Wikipediaartikeln på http://en.wikipedia.org/wiki/Airspeed_indicator och bl a begrunda genomskärningsritningen och raden juster(?)skruvar nedtill.
Apropå den ursprungliga frågan i tråden: Det lades i en annan tråd fram ett brev som visade att instrumentet verkar ha köpts på Malmen. Skall man göra en gissning på en Albatros för hastighetsmätaren?
Lasse S, magister med ovana att lägga till i efterhand
Vi kanske menar olika med orden. Jag är van att ha instorheten (hastigheten) på den horisontella axeln, utstorheten (visarens vridningsvinkel) på den vertikala axeln. Då får man en kurva med minskande stigning.
Tillägg: Vi har väl erfarenhet av olika plan... Här är en bild av hastighetsmätaren på ett plan jag inte flugit. Linjär är ju skalan inte, utan snarar då hoptryckt i det övre fartområdet:http://www.b737.org.uk/captinsts.jpg Man noterar hur man vinnlagt sig om att göra det intressanta fartområdet vid start och landning tydligt. Den mycket gamla mätare Ingmar frågade om verkar inte finnas kvar på webben men den såg ju tvärtom ut vill jag minnas.
Ett populärt instrumentmärke i segelplan är Winter. Man beskriver sina hastighetsmätare som antingen "ungefär linjära" eller med "området för låga eller normala farter expanderat".
Den riktigt nyfikne kan studera Wikipediaartikeln på http://en.wikipedia.org/wiki/Airspeed_indicator och bl a begrunda genomskärningsritningen och raden juster(?)skruvar nedtill.
Apropå den ursprungliga frågan i tråden: Det lades i en annan tråd fram ett brev som visade att instrumentet verkar ha köpts på Malmen. Skall man göra en gissning på en Albatros för hastighetsmätaren?
Lasse S, magister med ovana att lägga till i efterhand
- Olle Ekwall
- Inlägg: 206
- Blev medlem: 10 apr 2008, 22:35
Jag måste backa!
En normal hastighetsmätare har strecken tätare vid högre hastighet. Den mätare som jag normalt flyger efter har också den karaktären.
Detta innebär att "manometern" i systemet inte är linjär, utan att den är starkt olinjär.
Den andra kurvan jag ritade är felvänd.
Det är den första kurvan som jag ritade som beskriver en lite udda mätare. Den verkar ha manometer som är linjär i två steg.
Om man studerar Wikipediabilden med mätaren med alla småskruvar så kan man förstå hur man fått till den starkt olinjära fjäderfunktionen. Det finns alltså likheter mellan den första mätaren, med ett steg i kurvan, och de som har så många steg så att vi inte ser dem. Varje skruv representerar ett nytt steg, som dessutom kan trimmas individuellt. Med denna teknik kan man nog fixa även nästan rent linjära mätare.
En normal hastighetsmätare har strecken tätare vid högre hastighet. Den mätare som jag normalt flyger efter har också den karaktären.
Detta innebär att "manometern" i systemet inte är linjär, utan att den är starkt olinjär.
Den andra kurvan jag ritade är felvänd.
Det är den första kurvan som jag ritade som beskriver en lite udda mätare. Den verkar ha manometer som är linjär i två steg.
Om man studerar Wikipediabilden med mätaren med alla småskruvar så kan man förstå hur man fått till den starkt olinjära fjäderfunktionen. Det finns alltså likheter mellan den första mätaren, med ett steg i kurvan, och de som har så många steg så att vi inte ser dem. Varje skruv representerar ett nytt steg, som dessutom kan trimmas individuellt. Med denna teknik kan man nog fixa även nästan rent linjära mätare.
-
- Inlägg: 17
- Blev medlem: 25 mar 2008, 16:25
- Ort: Siljansnäs
- Kontakt:
Tack, Lars Sundin, du prickade perfekt in den gamla Winter-variometern från Bergfalke II och III. Jag blev tvungen att nu miss i nassa gå ut i hangaren och kolla under den dammiga huven i vår gamla Bergfalke IV, men den hade modernare långtråkiga linjära vario både fram och bak. Tack för nostalgi-blicken som ditt foto gav!
Albatross, tanken svindlar...
Tack, Sven-Erik, för att du flyttat bilder och brev och lagt dem härnedanför!
Albatross, tanken svindlar...
Tack, Sven-Erik, för att du flyttat bilder och brev och lagt dem härnedanför!
Senast redigerad av lindingmar den 03 jul 2008, 13:55, redigerad totalt 2 gånger.
- Sven-Erik Jönsson
- Site Admin
- Inlägg: 9947
- Blev medlem: 06 feb 2008, 12:19
- Ort: Haverdal, Halmstad
Flyginstrument - foto - identifieringsfråga
Här är bilderna på instrumenten som Ingmar Lind önskar få identifierade.
Vore intressant med uppgift om i vilka fpl typer de kan ha funnits, när de kan vara tillverkade, ytterligare uppgifter om tillverkare m.m.
/Sven-Erik
Fartmätare, S .SMITH & SONS Ltd, LONDON
No 56.615
Höjdmätare
Brev som medföljde instrumenten.
Kommentarer och förklaringar till uttryck i brevet ovan:
”Bäste bror” var farbror till Nils-Gunnar och hette Erik Storerkers, arbetandes i Linköping som konstruktör i det företag som senare skulle bli SAAB. Konstruerade även flygplanet ”Molnbyggen”, sedermera donerat till Arlandasamlingarna.
Flygklubben = Leksands Flygklubb, verksam mitten på 1930-talet. Sommartid flottörer, vintertid skidor på sjöarna Molnbyggen och Siljan.
”Maskinen” avses antingen Aeronca C3 SE-AGM (havererad sommaren 1938) eller den av Skeks inköpta Dietrich-Gobiet SE-ACL.
Sven Prosell = en av fyra flygintresserade bröder, ordförande i Leksands FK, VD i järnaffären Nils Eriksson & Co (tel Leksand 3!), numera NECO i Leksand. Byggde fpl ”Molnbyggen”.
Räntor = inälvor
Baksmälla = utombordsmotor
Hansson = jämtländska flygläraren Anton ”Skeks” Hansson, Handöl.
Salig Harald ”Mille” Millgård, Blge,
Nils = Nils Storerkers, Björsgrop = Ytteråkerö, Häradsbygden, Leksand
Vore intressant med uppgift om i vilka fpl typer de kan ha funnits, när de kan vara tillverkade, ytterligare uppgifter om tillverkare m.m.
/Sven-Erik
Fartmätare, S .SMITH & SONS Ltd, LONDON
No 56.615
Höjdmätare
Brev som medföljde instrumenten.
Kommentarer och förklaringar till uttryck i brevet ovan:
”Bäste bror” var farbror till Nils-Gunnar och hette Erik Storerkers, arbetandes i Linköping som konstruktör i det företag som senare skulle bli SAAB. Konstruerade även flygplanet ”Molnbyggen”, sedermera donerat till Arlandasamlingarna.
Flygklubben = Leksands Flygklubb, verksam mitten på 1930-talet. Sommartid flottörer, vintertid skidor på sjöarna Molnbyggen och Siljan.
”Maskinen” avses antingen Aeronca C3 SE-AGM (havererad sommaren 1938) eller den av Skeks inköpta Dietrich-Gobiet SE-ACL.
Sven Prosell = en av fyra flygintresserade bröder, ordförande i Leksands FK, VD i järnaffären Nils Eriksson & Co (tel Leksand 3!), numera NECO i Leksand. Byggde fpl ”Molnbyggen”.
Räntor = inälvor
Baksmälla = utombordsmotor
Hansson = jämtländska flygläraren Anton ”Skeks” Hansson, Handöl.
Salig Harald ”Mille” Millgård, Blge,
Nils = Nils Storerkers, Björsgrop = Ytteråkerö, Häradsbygden, Leksand
- Lars Sundin
- Inlägg: 2933
- Blev medlem: 23 feb 2008, 07:17
- Ort: Handen
Malmen-anknytningen får mig att fundera över om en kontakt med Flygvapenmuseet kanske skulle kunna ge något. Min flyghistoriske vän Lars Henriksson har goda erfarenheter av den hjälp man kan få. Man kan nog inte begära att någon museiperson skall utropa "aha!" när han/hon ser någon av bilderna av hastighets- och höjdmätaren, men om man själv hittar något i samlingarna när man tilllåts strosa där, kan man få katalogiseringsuppgifterna.
Jag passar på att presentera ett utsnitt av en Lars H bild; ett mycket känt svenskt plans hastighetsmätare. På köpet även planets kurshorisont som inte var oproblematisk; det var dock knappast katodstrålerörs-presentationen i sig som fallerade. Hastighetsmätaren har även en "underskala" för TAS (eller vad det hette på flygvapensvenska) och möjligen även en Machtal-presentation. Säkert kan några forumläsare berätta mer om detta eller rätta mig.
Med Lars H besökte jag nyligen Rörkärrs-fältet vid Uddevalla och hade då nöjet att fika med gästande såväl helikopter- som autogiroflygare. Så här ser instrumentbrädan ut för en autogiro/gyrokopter-flygare. Kilometer i timmen och fot. Varvtalet på rotorn är väl inte så högt som instrumentet antyder.
Själva gyrokoptern och här vinka vinka. Samt http://www.gyrokopter.se/
Lars S
Jag passar på att presentera ett utsnitt av en Lars H bild; ett mycket känt svenskt plans hastighetsmätare. På köpet även planets kurshorisont som inte var oproblematisk; det var dock knappast katodstrålerörs-presentationen i sig som fallerade. Hastighetsmätaren har även en "underskala" för TAS (eller vad det hette på flygvapensvenska) och möjligen även en Machtal-presentation. Säkert kan några forumläsare berätta mer om detta eller rätta mig.
Med Lars H besökte jag nyligen Rörkärrs-fältet vid Uddevalla och hade då nöjet att fika med gästande såväl helikopter- som autogiroflygare. Så här ser instrumentbrädan ut för en autogiro/gyrokopter-flygare. Kilometer i timmen och fot. Varvtalet på rotorn är väl inte så högt som instrumentet antyder.
Själva gyrokoptern och här vinka vinka. Samt http://www.gyrokopter.se/
Lars S