15 kg övningsbomb

[kallinge17]

Med anledning av artikel i SFT nr 5 om 6 övningsbomber som hamnade i en potatisåker norr F17. Vad var det för laddning i en sådan bomb? Hur markerades träffarna? Jag har en styck i min ägo ( utan innehåll). De tillverkades i stor mängd på Kockums gjuteri i Kallinge. Även tändmekanismen svarvades och monterades där. / Jarl S

[Emil Lindberg]

Avseende laddning, se nedan, som är hämtat ur ”Beskrivning över 15 kg övningsbomb med tändmekanism m/55”.

Men stämmer det verkligen att dessa bomber tillverkades vid Kockums i Kallinge? De kan väl inte varit den enda tillverkaren av denna bombtyp? Förekom liknande lokal tillverkning i närheten av de andra A 32A-flottiljerna?

/Emil, Kallinge


ALLMÄNT
15 kg övningsbomb m/55 är en gjutjärnsbomb, som förses med
krut- och rökpatroner för nerslagsmarkering.
T111 bomben används tändmekanism m/55. Mekanismen är pro-
pellersäkrad och ger vid anslag ögonblickständning.
KONSTRUKTION
BOMBEN
Bomben utgörs av det centralt genomgående patronröret 4 (se
bilagan) och den kring detta gjutna järnkroppen 5.
På den baktill utskjutande delen av patronröret är de fyra stål-
plåtsfenorna 12 fastsvetsade. Framför fenorna finns i röret ett
tvärgående hål 10, avsett för saxpinnen 11, som sätts in i hålet
efter det att rökpatronen 9 vid apteringen förts in i bomben. I
mellersta delen av patronröret sitter filtförladdningen 8 inpressad.
I främre delen av patronröret finns en ursvarvning 2 för tänd-
mekanismen 1 och flänsen på krutpatronen 3. Med fästskruven 13
låses tändmekanismen fast i bombkroppen.
Mitt på bombkroppen finns ett gängat hål för upphängningsöglan 7.
När öglan inte är isatt skall skyddsskruven 6 vara iskruvad.
Öglan är förpackad i samma plåtkärl som tändmekanismen.
Till flygplan A 29 används en specialögla 15B (M10), som levere-
ras separat.
TÄNDMEKANISMEN
Tändmekanism m/ 55 utgörs av en rörkropp och en kombinerad
tänd- och säkringsanordning.
Rörkroppen
Rörkroppen 16 är av stål. Den har ett axiellt genomgående hål,
vars främre del är gängad. Den bakre delen är utformad till en
ansats.
Mot ansatsen hålls stoppbrickan 15 av de två skjuvstiften 14.
Skjuvstiften är av mässing och sitter fastpressade i var sitt hål i
rörkroppen. De griper in i spår i stoppbrickan så att denna hind-
ras att rotera. Stoppbrickan är av aluminium.
Tänd- och säkringsanordningen
Tänd- och säkringsanordningen utgörs av tändstiftet 18 med den
fastnitade fyrbladiga propellern 19.
Tändstiftet är i sin bakre ända gängat. Vid gängans början
finns ett tvärgående hål, som passar till ett motsvarande hål i rör-
kroppen. Mekanismen är transportsäkrad när saxpinnen 17 sitter
i hålen och hindrar propellern att vrida sig.
Propellern skruvar vid anblåsning ner tändstiftet så att det vi-
lar mot stoppbrickan. Propellern kan därefter vid nerslaget tjänst-
göra som anslagsplatta. Samtidigt som gängan fungerar som säk-
ring ger den således en kort fördröjningstid vid armeringen.
KRUT- OCH RUKPATRONERNA
Krutpatronen 3 utgörs av en patronhylsa med tändhatt och krut-
laddning.
Rökpatronen 9 utgörs av en glasampull, som innehåller rökbil-
dande vätska. Ampullen skyddas av en i båda ändarna tillsluten
papp- eller plasthylsa.
När marken är snötäckt används rökpatroner fyllda med kromyl-
klorid. Dessa ger en gulvit rök och är märkta V, I övriga fall
används patroner fyllda med dimsyra. Dessa avger vit rök och är
märkta S.