Heter det landställ eller landningsställ ?

[Ingvar L. Nilsson]

Hej,
jag fick en gliring häromdagen av en pensionerad flygvapenpilot, som tyckte att " du som är så noga med att benämna allting korrekt borde lära dig att det heter LANDSTÄLL och inte landningsställ".

Jag googlade på dessa ord sökte även i detta eminenta forum, och fann:

Landställ: SFFForum 2 träffar och google 7420
Landningsställ: SFF Forum 2 träffar och google 9840


Min fråga är alltså, vad kallas dessa grunkor som hänger ner under flygplanen som startar och landar på marken ?
Att engelsmännen kringgått denna fråga med sitt "undercarriage" visar en viss finess....


Undrar Ingvar

[Henrik Bergman]

Hej!

Jodå... visst heter det landställ.
Det var det jag fick lära mig när jag läste till flygtekniker.

Men det är helt OK att säga landningsställ...alla vet ju vad man menar.

Mvh
Henrik Bergman, Vargön
( som inte är så petig )

[Christer Sidelöv]

Ett sätt att komma ihåg det är att tänka på vad andra flygplandelar kallas. Heter det skevroder eller skevningsroder exempelvis? Om du sätter på skidor i stället för hjul på stället, vad heter det då? Och så vidare. "Landningsställ" är nog mera talspråk än korrekt konkret teknisk benämning. Var skulle annars alla startningställ tagit vägen?

Mvh
Christer Sidelöv
(Som i sitt tidigare leverne som flygjournalist helt enkelt var tvungen att vara petig! )

[Lars Sundin]

Landställ är ju ett kortare ord , vilket kan vara till fördel.

(Verkar som "undercarriage" finns på en skylt; det är väl ett plan byggt i Kanada för en annan kund än den amerikanska försvarsmakten.)

Bilden är tagen inte så många mil från Backamo förresten.

På tyska blir det väl "Fahrgestell".

Kärt barn har många namn.

Lars S som liksom SHK skriver än si, än så

[Lennart A]

Intressant fråga!

Jag har uppfattningen att det heter både och. Tidigare skrev man landningsställ och först i modern tid (sista 40-50 åren??) har man (inom flygkretsar i alla fall) gått över till det kortare landställ.

Rent formellt är det ju ett ställ för landning, inte ett ställ för "land". Tittade i SAOL och där finns faktiskt landställ inte med! I alla fall inte i den utgåva som jag har tillgång till. Är möjligen landställ en "slarvig" förenkling av landningsställ?

På engelska måste man ju veta om man skriver för amerikaner eller "anglikaner" och skilja på undercarriage och landing gear, tailplane och stailizer, osv.

På tyska finns förutom Fahrgestell också Fahrwerk, som i mitt lexikon översätts med "landställ, landningsställ".

Har vi någon språkvårdare här?

Lennart Andersson

[Lars Sundin]

Ord bildas inte särskilt logiskt. Vad ett hjulställ är förstår nog den llygintresserade och han tänker nog på flyg när han hör ordet skidställ också. Men det kan ju vara något helt annat... Så har vi cykelställ, regnställ m fl sammansatta ord.

Kikade i en gammal engelsk ordlista:

Undercarriage: The main alighting gear of an aeroplane or floatplane.

Alighting är "The act of making contact with water" Inte "The art of..." Detta enligt denna gamla flygordlista. Mitt vanliga lexikon ger ordet "alight" en vidare betydelse, stiga (ned) ur en buss, landa, "hamna" o d.

Lars S

[Erik Johansson]

I found then picture submitted by Lars very interesting. The English text says 'Under carriage' although I agree with the way you, Lars, spell it in one word.

Being of a more ancient generation we were brought up to say ‘landningsstall’ with a couple of dots over the ‘a’, of course. But so many words have been shortened since then. An aircraft in those days was 'flygplan' - not 'plan', etc., etc.

[Kenneth Johansson]

Förr i tiden kallades ibland, åtminstone i Storbritannien, denna anordning "chassis."

"Chassis retraction selector box..."

Nu kan man även höra "landing gear."

Det är bara att välja: undercarriage, chassis, landing gear, landställ eller landningsställ. Kärt barn har många namn.



Kenneth

[Lars Sundin]

Det viktiga är ju inte hur man stavar, utan hur man landar.

Öva på http://www.dr.dk/spil/dashncrash/

Lars S

[Kenneth Johansson]

Scheisseflugzeug!

Kenneth

[Najk]

Rent formellt är det ju ett ställ för landning, inte ett ställ för "land". Tittade i SAOL och där finns faktiskt landställ inte med! I alla fall inte i den utgåva som jag har tillgång till. Är möjligen landställ en "slarvig" förenkling av landningsställ?

Här är i alla fall jag av en annan åsikt. Landstället är, såvitt jag vet, till för att flygplanet/luftfarkosten,
utöver att landa, även ska kunna färdas på marken (hjulställ/skidor) samt starta från nyss nämnda.
Så jag tycker ju att det är ett ställ för land, inte enbart för landning.

Som tidigare nämnts, jag har också blivit lärd landställ både under min flyg- och tekniska utbildning.

Vad sen SAOL säger har jag ingen aning om.

[Lars Sundin]

Det var en intressant tanke att "land" i landställ har med körning på marken att göra. Det har jag faktiskt aldrig tänkt på.

Jag skulle utan att blinka kunna säga att "land(nings)stället var försett med flottörer". (Som man kan läsa hos Laroy-flyg om företagets helikoptrar: Vid flygning över vatten monteras dessutom alltid flottörer på landningsställen.)

SAOB och SAOL ger båda enbart termen landningsställ. SAOB:s artikel är tryckt 1939; om landningsställ står: LANDNINGS-STÄLL flygv. ett flygplans undre del som utgör fäste för hjul o. flottörer. (Man får se upp med dateringen av SAOB:s utläggningar som inte sällan är föråldrade (man började med bokstaven a år 1898.)

Jag länkade tidigare till en SHK-rapport där man obekymrat växlar mellan landställ och landningsställ i en löpande text.

Nu är det ju snarare regel än undantag att fackmän lägger, eller kan lägga, en annan betydelse i en term än en bildad lekman. Exempel härpå är stål och järn, likaså skruv och bult. Eller använder speciella fack-ord (som landställ för det som i vardagssvenska heter landningsställ).

Tillägg: En titt i Nationalencyklopedien visar att "landställ" där betraktas som fackspråk för "landningsställ". Ett landningsställ är enligt NE: hjulanordning på flygplan för dess framförande på marken i samband med taxning, start och landning.


Lars S

[Ingvar L. Nilsson]

Ack ja....

... inte visste jag att detta var så intressant! En så till synes oskyldigt busenkel fråga. Jag har ju fortfarande diskussionen om flottörer kontra pontoner från det gamla SFF-forat i gott minne

Jag tackar för de åsikter som getts, och jag skall försöka vinnlägga mig om att i allafall i skriftspråk skriva landställ.


Bästa hälsn. Ingvar, boende i Borås

[Arne M]

Det var en intressant tanke att "land" i landställ har med körning på marken att göra. Det har jag faktiskt aldrig tänkt på.

Jag skulle utan att blinka kunna säga att "land(nings)stället var försett med flottörer". (Som man kan läsa hos Laroy-flyg om företagets helikoptrar: Vid flygning över vatten monteras dessutom alltid flottörer på landningsställen.)

SAOB och SAOL ger båda enbart termen landningsställ. SAOB:s artikel är tryckt 1939; om landningsställ står: LANDNINGS-STÄLL flygv. ett flygplans undre del som utgör fäste för hjul o. flottörer. (Man får se upp med dateringen av SAOB:s utläggningar som inte sällan är föråldrade (man började med bokstaven a år 1898.)

Jag länkade tidigare till en SHK-rapport där man obekymrat växlar mellan landställ och landningsställ i en löpande text.

Nu är det ju snarare regel än undantag att fackmän lägger, eller kan lägga, en annan betydelse i en term än en bildad lekman. Exempel härpå är stål och järn, likaså skruv och bult. Eller använder speciella fack-ord (som landställ för det som i vardagssvenska heter landningsställ).

Tillägg: En titt i Nationalencyklopedien visar att "landställ" där betraktas som fackspråk för "landningsställ". Ett landningsställ är enligt NE: hjulanordning på flygplan för dess framförande på marken i samband med taxning, start och landning.


Lars S

Ännu mer intressant är att antalet Googleträffar på ordet landningsbana är drygt fem gånger så många som för startbana. Man kan ju fråga sig hur de kommit upp i luften alla de plan som sedan landade på landningsbanorna?

Att ordet landställ skulle implicera rörelser på "land", alltså på marken inom flygplatsområdet tror jag inte på. Det är en efterrationalisering även om det finns en logik i resonemanget. Landställ är mer troligt en förkortning av ordet landningsställ.

Språk är ju ofta väldigt ekonomiskt uppbyggda med ellipser och underförstådda syftningar. De flesta språk har en inbyggd redundans som utgör onödig information. Så en enkel förkortning av landningsställ till landställ är ett smart sätt att hushålla med platsutrymmet både på skyltar och i beskrivande text.

[Lars Sundin]

Ack ja....

... inte visste jag att detta var så intressant! En så till synes oskyldigt busenkel fråga. Jag har ju fortfarande diskussionen om flottörer kontra pontoner från det gamla SFF-forat i gott minne

Jag tackar för de åsikter som getts, och jag skall försöka vinnlägga mig om att i allafall i skriftspråk skriva landställ.


Bästa hälsn. Ingvar, boende i Borås

Hej Ingvar (och alla).

Jag gissar att du som rävjägare (radioorienterare) har lärt dig att det man inte har i huvudet, det får man ha i benen. Alltså, kommer man inte på att sätta hjul på sitt plan, får man lubba själv:



Bilden är lånad från konstruktören Dieter Reichs sajt om sina konstruktioner ULF 1 (segelplan; 55 kg tomvikt) och ULF 2 (motorplan). Man kan där även se hur planet kan bogseras upp med hjälp av en häst, med en ryttare på för säkerhets skull. En ULF 1 fanns i Sverige men havererade vid en flygdag 1988 i Värmland varvid en känd segelflygare dödades.

Det finns modernare koncept där man använder benen vid start, t ex Aériane SWIFT som trots namnet en amerikansk idé. SWIFT står för "Swept Wing with Inboard Flap Trim"; tänk vad man kan få ihop det.

Hängflygare även landar på benen.

En video med ULF 1: http://www.youtube.com/watch?v=joKakC0318o samt fler bilder på http://www.eel.de/english/ulf-1_pictures.htm från Reichs sajt som bl a visar minimalistiska flyginstrument eller vad det skall kallas.

Lars S

[Lennart A]

Ahhh, när jag ser bilden förstår jag varför landningssträcka heter "landing run" på engelska...

Och i analogins namn får vi nog ta och byta ut landningssträcka och landningsbana till landsträcka och landbana.

Nej, jag skojar. Blir inte kontentan av diskussionen att både landställ och landningsställ är likvärdiga och kan användas som man vill?

Helt apropå: Är det fler än jag som får knottror på ryggen när uttrycket "flyg" används i stället för "flygplan". "Det kommer ett flyg från Paris klockan 12.45", "Hur många flyg går det till Oslo idag?", "Flyget" nödlandade på en åker".

Lennart A

[Erik Johansson]

In English a landing gear, especially if you talk about one of them only, is called a ‘leg’.

The photo Lars has published explains why.

Mind you, I was on-board a plane when we got problems getting the gears out. Amongst us in the cockpit they were called everything except for the nicer terms used by the forum users.

[Lars Sundin]

Ahhh, när jag ser bilden förstår jag varför landningssträcka heter "landing run" på engelska...

Och i analogins namn får vi nog ta och byta ut landningssträcka och landningsbana till landsträcka och landbana.

Nej, jag skojar. Blir inte kontentan av diskussionen att både landställ och landningsställ är likvärdiga och kan användas som man vill?

Helt apropå: Är det fler än jag som får knottror på ryggen när uttrycket "flyg" används i stället för "flygplan". "Det kommer ett flyg från Paris klockan 12.45", "Hur många flyg går det till Oslo idag?", "Flyget" nödlandade på en åker".

Lennart A

För tydlighetens skull (och för att vara litet tråkig): bilden är från en start. ULF 1 landar på en skida. Vid starten gäller det att snabbt få upp fötterna på pedalerna samt att sätta sig på den sits som kan fällas fram.

(Den som njuter av schweizertyska och fascinerats av akustiska variometrar (utan att för den skull ha använt dem) kan ta sig till http://www.youtube.com/watch?v=szdwtoEYGS4. Där kan man se en fot-start i en Swift (en Swift är som bofinken - kan se ut hur som helst. Åtminstone i kroppen.) Undrar hur det känns att försöka springa med något som väger betydligt mer än en fjällryggsäck och dessutom är utsatt för luftkrafter - i viss mån stabiliserande och säkert också upplyftande. )

Jo "flyg" i betydelsen flygplan ger även mig ännu olustkänslor, medan samtidigt mitt förnuft säger mig att det faktiskt är ett praktiskt ord, när man syftar mer på en viss flygförbindelse än själva planet. Typ "nej, jag tog ett tidigare flyg till London".

I de exempel Lennart ger skulle jag ha sagt "plan". Men heter inte flygplan fly på norska? Kanske ett ord som nästlat sig in via SAS. Måste väl finnas ett SAS-flygspråk förresten. Precis som det finns ett FV-flygspråk.

(Ett mångårigt studium av forumet Postvagnen har lärt mig att "tåg" är ett närmast oanvänt ord i tågbranschen. För en lekman är det däremot klart som korvspad. Ett sätt (set) av ihopkopplade rälsfordon - tror jag.)

Orden "robot" och "missil" har sina sidor; DN skrev i går "robotmissil" vid något tillfälle i webbupplagan för tydlighetens skull efter att ha velat litet vad jag minns. I min pappers-DN i dag torsdag är det bara missil på utrikessidan; där finns "missilsköldar". På den naturligt nog mer poetiska ledarsidan talas det dock om "robotsköldar" och "missilvarning". Enligt NE är missil ett annat ord för robot (då i dess militära speciella betydelse). Det är faktiskt inte lätt att vara journalist, det får man inse. Ibland är de nog rätt förtvivlade över vad fackmännen menar.

(I webb-DN på torsdag eftermiddag kan man fortfarande se hur man använder orden missil och robot litet huller om buller.)

Tillägg senare: För de läsroade; en betraktelse som råkar vara ur ett finlandssvenskt perspektiv. Vi får inte glömma att svenska faktiskt används även i Finland och att man även där försöker vårda dess rätta bruk. http://www.kotus.fi/index.phtml?l=sv&s=1791

TT:s skrivråd är läsvärda för dem som vill göra sig förstådda inte bara av dem som brinner för något utan även av vanligt folk; här lär vi oss bl a att vi inte längre har någon flygvapenchef m m.

Lars S, fuskar som magister