Jetmotorer i elkraftverk på Gotland
Moderator: Sven-Erik Jönsson
Hej
I Stallbacka kraftverk (Trollhättan) finns/fanns följande turbintyper:
Block 1 och 2: GT 120, Effekt ca 70 MW el vardera. Blocken ägs av Svenska kraftnät och ingår i storkraftnätets störningsreserv. Startar automatiskt vid nätstörning eller från SVK´s driftcentral i Stockholm.
Block 3: GT200, Effekt 86 MW el. Anläggningen såld och demonterad sedan ett par år.
GT120 är vad jag vet en STAL-produkt både var det gäller gasgenerator och kraftturbin.
Mvh
Magnus Carlson
I Stallbacka kraftverk (Trollhättan) finns/fanns följande turbintyper:
Block 1 och 2: GT 120, Effekt ca 70 MW el vardera. Blocken ägs av Svenska kraftnät och ingår i storkraftnätets störningsreserv. Startar automatiskt vid nätstörning eller från SVK´s driftcentral i Stockholm.
Block 3: GT200, Effekt 86 MW el. Anläggningen såld och demonterad sedan ett par år.
GT120 är vad jag vet en STAL-produkt både var det gäller gasgenerator och kraftturbin.
Mvh
Magnus Carlson
- Lars Sundin
- Inlägg: 2934
- Blev medlem: 23 feb 2008, 07:17
- Ort: Handen
Hej Magnus!
Jo helt visst är det så det du säger om GT 120. Det skymtar i mina tidigare inlägg, baserade på Eric Östmars och Curt Nicolins minnen, att GT 120 var en "total STAL-produkt"; den innehöll ingen utrikisk jetmotor man placerat framför kraftturbinen utan gasgeneratorn var baserad på det kunnande STAL hade skaffat sig genom sin utveckling av jetmotorer åt FV.
På så sätt hör GT 120 hemma i svensk flyghistoria.
Tillägg: Här en liten historik jag stulit från Siemens som f n verkar vara ansvarig för "arvet" från Ljungström/de Laval/STAL-Laval/Asea/ABB/Alstom m fl. Markeringen är min:
1893 AB de Laval Ångturbin i Nacka
1913 Svenska Turbinfabriks AB Ljungström (STAL).Turbinproduktion i Finspång
1916 ASEA får aktiemajoritet i STAL
1945-52 Jetmotorer utvecklas och vidareutvecklas som stationära gasturbiner
1959 Första gasturbinen typ GT120 installerad
AB de Laval Ångturbin i Nacka går samman med STAL i Finspång
1965 Stal-Laval säljer 1:a turbinanläggningen för kärnkraft, Oskarshamn 1
1968 Stal-Laval världsledande på ångturbiner för marin framdrivning
1980 Första värmepumpen beställd av ASEA i Ludvika
1982 Radialturbiner ersätts av växlade axialturbiner. VAX-turbiner introduceras.
1983 Stal-Laval och ASEA ATOM bildar ASEA PFBC
1988 Samgående ASEA och Brown Boveri till ABB
1997 Gasturbin GTX100 presenteras
1999 Samgående av ABB Power Generation och ALSTOM till ABB ALSTOM POWER
2000 ALSTOM köper ABB:s andel - vi blir ALSTOM Power Sweden AB
2002 Gasturbin GT10C introduceras
2003 Siemens köper industriturbinverksamheten från Alstom. Vi blir SIT AB.
Lars S, som retar sig på att han på webben inte hittat just något om den första GT 120 i Västervik, då världens största (turbinen alltså). "Första fasningen på nätet skedde skedde den 3 oktober 1959" skriver Östmar. Lars S har inte några skanningar av relevanta sidor i Östmars bok liggande från tidigare "forskningar" vad avser jetmotorn i Vasa motormuseum
Jo helt visst är det så det du säger om GT 120. Det skymtar i mina tidigare inlägg, baserade på Eric Östmars och Curt Nicolins minnen, att GT 120 var en "total STAL-produkt"; den innehöll ingen utrikisk jetmotor man placerat framför kraftturbinen utan gasgeneratorn var baserad på det kunnande STAL hade skaffat sig genom sin utveckling av jetmotorer åt FV.
På så sätt hör GT 120 hemma i svensk flyghistoria.
Tillägg: Här en liten historik jag stulit från Siemens som f n verkar vara ansvarig för "arvet" från Ljungström/de Laval/STAL-Laval/Asea/ABB/Alstom m fl. Markeringen är min:
1893 AB de Laval Ångturbin i Nacka
1913 Svenska Turbinfabriks AB Ljungström (STAL).Turbinproduktion i Finspång
1916 ASEA får aktiemajoritet i STAL
1945-52 Jetmotorer utvecklas och vidareutvecklas som stationära gasturbiner
1959 Första gasturbinen typ GT120 installerad
AB de Laval Ångturbin i Nacka går samman med STAL i Finspång
1965 Stal-Laval säljer 1:a turbinanläggningen för kärnkraft, Oskarshamn 1
1968 Stal-Laval världsledande på ångturbiner för marin framdrivning
1980 Första värmepumpen beställd av ASEA i Ludvika
1982 Radialturbiner ersätts av växlade axialturbiner. VAX-turbiner introduceras.
1983 Stal-Laval och ASEA ATOM bildar ASEA PFBC
1988 Samgående ASEA och Brown Boveri till ABB
1997 Gasturbin GTX100 presenteras
1999 Samgående av ABB Power Generation och ALSTOM till ABB ALSTOM POWER
2000 ALSTOM köper ABB:s andel - vi blir ALSTOM Power Sweden AB
2002 Gasturbin GT10C introduceras
2003 Siemens köper industriturbinverksamheten från Alstom. Vi blir SIT AB.
Lars S, som retar sig på att han på webben inte hittat just något om den första GT 120 i Västervik, då världens största (turbinen alltså). "Första fasningen på nätet skedde skedde den 3 oktober 1959" skriver Östmar. Lars S har inte några skanningar av relevanta sidor i Östmars bok liggande från tidigare "forskningar" vad avser jetmotorn i Vasa motormuseum
-
- Inlägg: 31
- Blev medlem: 24 feb 2008, 15:29
- Ort: Köping
LM1600
Det finns ett antal LM1600, som är ett "RM12"-derivat. Spanien har ett 10-tal, Italien 2-3, England i katamaraner (2x2), Holland 2-3, Nigeria 1-2. Gasturbinen drivs av naturgas.
Volvo Aero sköter underhållet sedan 1992, då de blev auktoriserat servise centre fär LM1600.
Jan Karlsson
Volvo Aero sköter underhållet sedan 1992, då de blev auktoriserat servise centre fär LM1600.
Jan Karlsson
- Kenneth Johansson
- Inlägg: 118
- Blev medlem: 23 feb 2008, 09:52
- Ort: Kumla
- Kontakt:
Gasturbiner i bärplansbåt.
För några år sedan åkte jag med en bärplansbåt från Göteborg till Fredrikshavn. Vad jag kommer ihåg så var den försedd med två gasturbiner av svensk tillverkning, som drev vattenjetaggregat. Detta är ju inte flyghistoria men ändå... Är det någon som vet mer om dessa gasturbiner?
Kenneth
Kenneth
- Lars Sundin
- Inlägg: 2934
- Blev medlem: 23 feb 2008, 07:17
- Ort: Handen
Re: Gasturbiner i bärplansbåt.
Jo, googling visar på att det fanns bärplansbåtar på denna rutt, men med dieslar (och vanliga propellrar skulle jag gissa). Kan det ha handlat om den senare katamaranen HSS Stena Carisma (senare Stena Express) som har två ABB Stal GT-35 gasturbiner, en design som var baserad på vad Nicolin och grabbarna i Finspång lärde sig av den jetmotorsatsning som avbröts av att FV valde RR Avon. Men man lärde sig mycket...Kenneth Johansson skrev:För några år sedan åkte jag med en bärplansbåt från Göteborg till Fredrikshavn. Vad jag kommer ihåg så var den försedd med två gasturbiner av svensk tillverkning, som drev vattenjetaggregat. Detta är ju inte flyghistoria men ändå... Är det någon som vet mer om dessa gasturbiner?
Kenneth
Se http://www.faktaomfartyg.se/stena_carisma_1997.htm och inte minst "varvsbilderna". Både gasturbinprylar och dieslar. Och även det stolta namnet KaMeWa, Karlstads Mekaniska Verkstad, skymtar. Tydligen nu uppköpt av en känd firma i Derby, UK.
Mycket finns att säga om hur flygmotortekniken befruktat gasturbin-maskinerierna även på stora fartyg som jättefärjan/kryssningsfartyget Finnjet:
The first passenger ferry to use a gas turbine was the GTS Finnjet, built in 1977 and powered with two Pratt & Whitney FT 4C-1 DLF turbines, generating 55000 kW and propelling the ship to a speed of 31 knots. However, the Finnjet also illustrated the shortcomings of gas turbine propulsion in commercial craft, as high fuel prices made operating her unprofitable. After just four years of service additional diesel engines were installed on the ship to allow less costly operations during off-season. Another example of commercial usage of gas turbines in a passenger ship are Stena Line's HSS class fastcraft ferries. HSS 1500-class Stena Explorer, Stena Voyager and Stena Discovery vessels use combined gas and gas (COGAG) setups of twin GE LM2500 plus GE LM1600 power for a total of 68,000 kW. The slightly smaller HSS 900-class Stena Charisma, uses twin ABB–STAL GT35 turbines rated at 34,000 kW gross. The Stena Discovery was withdrawn from service in 2007, another victim of too high fuel costs.
Samt:
Gas turbines are traditionally divided into two categories: Industrial and Aero Derivative Where Industrial Gas turbines are used for heavy duty such as power plants using journal bearings and heavy construction. Aero derivative comes as the name indicates from light weight air traffic constructons, using rolling element bearings. Aero derivative gas turbines will typically be used in offshore industry where light weight is of mportance.
Jag har citerat från diverse webbplatser som torde vara lätta att hitta genom att söka på passager i citaten.
Detta ligger inom den del av området flyghistoria som ingår i det mer omfattande området teknikhistoria. Det kan man bli professor på med lön, institution och akademiskt intrigerande och andra "fringisar", vilket knappast är fallet om man studerar flyghistoria mer idealistiskt.
Här är en färja nära dig. After all, Rudolfs idé är fortfarande oöverträffad i de flesta fall. Fast man kanske skall rensa bland allt skräp man har liggande
Lars S
P S. Den första spinn-offen av det nedlagda Glan-jetmotorprojektet var GT-120 som först installerade i Västervik. Det deskrivs av Eric Östmar i hans bok om om gasturbinutvecklingen vid STAL-Laval men det är svårt att hitta något på webben. Det enda jag fann var på http://www.tjust.com/arkipelag/ort/luce ... itiofE.pdf[/url] där jag fann passagen: Lucernan, den vackra ön med det stolta bergsmassivet, har under några år varit föremål för mångas intresse. Det kulminerade med färdigbyggandet av världens största gasturbin, en märklig teknisk skapelse som i aktion troligen kommer att utmana västerviksbornas hörselnerver..
Lars E Lundin visade mig för några år sedan hur det idag såg ut på denna ö med sin hamn, där under 40-talet F 2 något/några år hade ett detachement med T 2. Vid vårt besök låg där en fisketrålare från vår västkust som väl försökte stjäla de sista torskarna på min östkust.
- Kenneth Johansson
- Inlägg: 118
- Blev medlem: 23 feb 2008, 09:52
- Ort: Kumla
- Kontakt:
Det borde jag ju ha kunnat ta reda på själv, förstås. Men man är väl för bekväm av sig så här i semestertider. Sedan är det ju skillnad på bärplansbåt och katamaran. Intressant att få veta hur reamotorkonstruktionerna från Finspång lever kvar på olika sätt. Vad beträffar Lucernas gasturbiner så har jag googlat mycket men inte kommit fram till något särskilt intressant.
Tack Lars
Kenneth
Tack Lars
Kenneth
- Lars Sundin
- Inlägg: 2934
- Blev medlem: 23 feb 2008, 07:17
- Ort: Handen
En lyckad STAL-LAVAL gasturbin-konstruktion
För att fortsätta på en diskussion på försommaren om hur jetmotorteknik kommit till användning i elkraftverk och stora snabba fartyg och vad Nicolin och grabbarna kom på där i Finspång, så snavade jag över ett inlägg i en diskussionstråd (där Saabs kärnvapenplan "A 36" var vad jag primärt sökte efter).
Inlägget kan vara av intresse för gasturbinhistoriker och finns på http://www.debatthuset.com/forums/showt ... p?p=346829; gå så till slutet av tråden.
Lars S, som kanske skulle startat en ny tråd
Inlägget kan vara av intresse för gasturbinhistoriker och finns på http://www.debatthuset.com/forums/showt ... p?p=346829; gå så till slutet av tråden.
Lars S, som kanske skulle startat en ny tråd
- Lars Sundin
- Inlägg: 2934
- Blev medlem: 23 feb 2008, 07:17
- Ort: Handen
Jetmotorer även i fartyg
Jag tar upp en gammal tråd.
Jetmotorer har förekommit inte bara i kraftverk på land (och på Gotland) utan även till sjöss. När jag häromdagen gluttade i Tekniska museets årsbok Daedalus efter något om Emanuel Swedenborg fann jag en hel del annat "kul". Lysholm/Boestads gasturbin/jetmotor från mitten av 30-talet, Flygmotors (Volvo Aero) robotmotorer m m. Därtill en artikel av en pensionerad professor från KTH, Ingvar Jung, "Sagan om gasturbinen" i Daedalus 1982. Jung går inte inte på den svenska jetmotorutvecklingen i Finspång och Trollhättan (och det finns en del felaktiga dateringar i det han skriver om Frank Whittle) men en sak jag fann intreesant var det försök som den svenska Marinen gjorde 1951 med att sätta en uttjänt Vampire-motor i motortorpedbåten T 3 och låta dess "avgaser" mata en De Laval kraftturbin. Först nådde man bara halva den förväntade farten och gjorde om propellern utan någon förbättring, men så kom man på att Goblin-motorns varvräknare visade dubbla varvtalet vaför den inte gick för fullt. När den så fick göra det, nådde man 40 knop vilket då var hastighetsrkord för turbindrivna båtar enligt Jung. (Senare kom häftigare saker i Spica-båtarna; det var även då en brittsk jetmotor bakom, omformad till Rolls-Royce (f d Bristol) Proteus som finns utställd i Arboga.)
Bakom försöket stod marindirektör Curt Borgenstam (1919-1999), en "motorman" som avgjort platsar i våra kretsar, även om han var mer känd för sitt intresse för motorcyklar och bilar (typ Bugatti m f l "delikatesser"). Samt för motorpedbåtsmaskiner o d alltså. Mer om honom kan läsas på http://www.kkrva.se/Artiklar/996/norberg.html#06 varur jag citerar: Curt Borgenstams tekniska intresse förenades med en utåtriktad läggning. Han var en underhållande och pedagogisk föredragshållare, roade den närmare kretsen utan större åthävor men med sång och tillfällighetsdikter, och ägnade stor kraft åt sportbilar och motorcyklar av god årgång och stil. Han båda samlade och renoverade fordonen och höll museum i det egna hemmet. Särskilt är han bekant som författare och medarbetare i ett betydande antal skrifter och artiklar. Här kan nämnas publikationerna Attack till sjöss, Motortorpedbåt, Jagare och Kryssare. Självklart kunde inte heller en person med Curt Borgenstams intressen undvika regalskeppet Vasa och dess öde. Verket Varför kantrade Wasa kom ut både på svenska och engelska. Curt Borgenstam var ledamot i Kungl Örlogsmannasällskapet. Han valdes in i Kungl Krigsvetenskapsakademien 1967.
Jo, jag minns hans namn i Teknisk tidskrift m fl sammanhang och min undran hur det kom sig att en marindirektör kunde så mycket om saker som Folke Mannerstedts Husqvarna-motorcykelmotorer o d.
Lars S
Jetmotorer har förekommit inte bara i kraftverk på land (och på Gotland) utan även till sjöss. När jag häromdagen gluttade i Tekniska museets årsbok Daedalus efter något om Emanuel Swedenborg fann jag en hel del annat "kul". Lysholm/Boestads gasturbin/jetmotor från mitten av 30-talet, Flygmotors (Volvo Aero) robotmotorer m m. Därtill en artikel av en pensionerad professor från KTH, Ingvar Jung, "Sagan om gasturbinen" i Daedalus 1982. Jung går inte inte på den svenska jetmotorutvecklingen i Finspång och Trollhättan (och det finns en del felaktiga dateringar i det han skriver om Frank Whittle) men en sak jag fann intreesant var det försök som den svenska Marinen gjorde 1951 med att sätta en uttjänt Vampire-motor i motortorpedbåten T 3 och låta dess "avgaser" mata en De Laval kraftturbin. Först nådde man bara halva den förväntade farten och gjorde om propellern utan någon förbättring, men så kom man på att Goblin-motorns varvräknare visade dubbla varvtalet vaför den inte gick för fullt. När den så fick göra det, nådde man 40 knop vilket då var hastighetsrkord för turbindrivna båtar enligt Jung. (Senare kom häftigare saker i Spica-båtarna; det var även då en brittsk jetmotor bakom, omformad till Rolls-Royce (f d Bristol) Proteus som finns utställd i Arboga.)
Bakom försöket stod marindirektör Curt Borgenstam (1919-1999), en "motorman" som avgjort platsar i våra kretsar, även om han var mer känd för sitt intresse för motorcyklar och bilar (typ Bugatti m f l "delikatesser"). Samt för motorpedbåtsmaskiner o d alltså. Mer om honom kan läsas på http://www.kkrva.se/Artiklar/996/norberg.html#06 varur jag citerar: Curt Borgenstams tekniska intresse förenades med en utåtriktad läggning. Han var en underhållande och pedagogisk föredragshållare, roade den närmare kretsen utan större åthävor men med sång och tillfällighetsdikter, och ägnade stor kraft åt sportbilar och motorcyklar av god årgång och stil. Han båda samlade och renoverade fordonen och höll museum i det egna hemmet. Särskilt är han bekant som författare och medarbetare i ett betydande antal skrifter och artiklar. Här kan nämnas publikationerna Attack till sjöss, Motortorpedbåt, Jagare och Kryssare. Självklart kunde inte heller en person med Curt Borgenstams intressen undvika regalskeppet Vasa och dess öde. Verket Varför kantrade Wasa kom ut både på svenska och engelska. Curt Borgenstam var ledamot i Kungl Örlogsmannasällskapet. Han valdes in i Kungl Krigsvetenskapsakademien 1967.
Jo, jag minns hans namn i Teknisk tidskrift m fl sammanhang och min undran hur det kom sig att en marindirektör kunde så mycket om saker som Folke Mannerstedts Husqvarna-motorcykelmotorer o d.
Lars S
Senast redigerad av Lars Sundin den 11 jan 2009, 05:45, redigerad totalt 1 gång.
För att sväva ut litet ytterligare så verkar det ju som om RR Avon fortfarande finns i produktion:
http://www.rolls-royce.com/energy/downl ... avonpg.pdf
http://www.rolls-royce.com/energy/downl ... avonpg.pdf
-
- Inlägg: 1
- Blev medlem: 19 mar 2015, 18:57
Re: Jetmotorer i elkraftverk på Gotland
Hej!
Den första industriella och "serieproducerade" gasturbinen från Stal var inte GT 120 utan GT 35, som byggde på jetmotorn Glan med tillägg av startaggregat, kraftturbin och generator. Första turbinen var på 7,5 MW och levererades 1957 till Varberg. Turbinen finns fortfarande med i Siemens program med beteckningen SGT 500.
[size=75][b][i][ Postad med iPad ][/i][/b][/size] [img]http://forum3.sff.n.se/images/mobile/iPad.png[/img]
Den första industriella och "serieproducerade" gasturbinen från Stal var inte GT 120 utan GT 35, som byggde på jetmotorn Glan med tillägg av startaggregat, kraftturbin och generator. Första turbinen var på 7,5 MW och levererades 1957 till Varberg. Turbinen finns fortfarande med i Siemens program med beteckningen SGT 500.
[size=75][b][i][ Postad med iPad ][/i][/b][/size] [img]http://forum3.sff.n.se/images/mobile/iPad.png[/img]