G. Stål rensar ”puckelbanan” så B Skogsberg kan nödlanda.
Moderator: Sven-Erik Jönsson
G. Stål rensar ”puckelbanan” så B Skogsberg kan nödlanda.
Motorstopp på J34:an som Bertil Skogsberg spakade,
rotekamrat Gunnar Stål lyckas med lågflygning över
”puckelbanan” vid Arlanda >jaga undan personal o fordon som fanns på banan>
banan , ”puckelbanan” är ”helt avstängd för flygplan o används som transportväg”
”nödlandningen gick bra o planet fick endast obetydliga skador”
Planen tillhörde F8
Som ”kalender-freak” undras :fpl nr. samt rep. fpl på plats för återflygning till F8 , eller ?”
Bengt
om det är ”vår” Bertil Skogsberg vet jag inte.
Lite om puckelbanan:
>>Flygplatsen börjar byggas 1952. Ekonomin är ansträngd så man bygger en enkel betongbana - Halmsjöbanan.
Halmsjöbanan. Betongbanan kom att kallas "puckelbanan" p g a sin korkskruvsliknande form och användes mycket sällan. Några år senare byggs Halmsjöbanan om och blir grunden till det som idag är bana 2:s taxibana.
Huvudbanan, bana 1, invigdes 1959 och började då användas för reguljär trafik. Den 26 juni 1960 lyfte SAS DC-8 på den första reguljära flygningen till New York
1 april 1962 förklarades "Stockholm-Arlanda Flygplats" officiellt öppnad av Kung Gustav VI Adolf. Utrikestrafiken flyttades då från Bromma till Arlanda.>>
rotekamrat Gunnar Stål lyckas med lågflygning över
”puckelbanan” vid Arlanda >jaga undan personal o fordon som fanns på banan>
banan , ”puckelbanan” är ”helt avstängd för flygplan o används som transportväg”
”nödlandningen gick bra o planet fick endast obetydliga skador”
Planen tillhörde F8
Som ”kalender-freak” undras :fpl nr. samt rep. fpl på plats för återflygning till F8 , eller ?”
Bengt
om det är ”vår” Bertil Skogsberg vet jag inte.
Lite om puckelbanan:
>>Flygplatsen börjar byggas 1952. Ekonomin är ansträngd så man bygger en enkel betongbana - Halmsjöbanan.
Halmsjöbanan. Betongbanan kom att kallas "puckelbanan" p g a sin korkskruvsliknande form och användes mycket sällan. Några år senare byggs Halmsjöbanan om och blir grunden till det som idag är bana 2:s taxibana.
Huvudbanan, bana 1, invigdes 1959 och började då användas för reguljär trafik. Den 26 juni 1960 lyfte SAS DC-8 på den första reguljära flygningen till New York
1 april 1962 förklarades "Stockholm-Arlanda Flygplats" officiellt öppnad av Kung Gustav VI Adolf. Utrikestrafiken flyttades då från Bromma till Arlanda.>>
- Christer Sidelöv
- Inlägg: 223
- Blev medlem: 23 feb 2008, 08:25
- Ort: New Mexico
Re: G. Stål rensar ”puckelbanan” så B Skogsberg kan nödlanda
Som pilot kan man ju inte låta bli att fundera på exakt hur definieras en "korkskruvsliknande form" på en rullbana på en flygplats? Jag kan förstå liknelsen med en "puckel", men vilken del av korkskruven avses här och vari ligger likheten med banan (eller tvärtom)? Varifrån kommer ens uttrycket?Bengt Ekbladh skrev: Betongbanan kom att kallas "puckelbanan" p g a sin korkskruvsliknande form och användes mycket sällan.
- Lars Sundin
- Inlägg: 2933
- Blev medlem: 23 feb 2008, 07:17
- Ort: Handen
Re: G. Stål rensar ”puckelbanan” så B Skogsberg kan nödlanda
Vad jag förstått var nog banan rak men hade en höjdprofil som var förödande. Möjligen fanns även (en varierande) lutning i sidled. Enligt SFF Kronologi:Christer Sidelöv skrev:Som pilot kan man ju inte låta bli att fundera på exakt hur definieras en "korkskruvsliknande form" på en rullbana på en flygplats? Jag kan förstå liknelsen med en "puckel", men vilken del av korkskruven avses här och vari ligger likheten med banan (eller tvärtom)? Varifrån kommer ens uttrycket?Bengt Ekbladh skrev: Betongbanan kom att kallas "puckelbanan" p g a sin korkskruvsliknande form och användes mycket sällan.
1954, 26 oktober: Den första landningen på Halmsjöfältet sker med en Douglas DC-6 "Alvar Viking", SE-BDF, från SAS och fluget av chefspiloten Georg Lindow. Fältet, som senare fick namnet Arlanda , var till en början avsett som reserv- och skolflygfält för Bromma. Den nya banan fick mycken kritik av piloter, SAS, Luftfartsstyrelsen m fl, främst för sin stora puckel som skapade en nivåskillnad av nio meter på 500 meter bana. Arlanda beslöts bli Stockholms internationella flygplats först efter många turer där platser som Jordbro, Skå-Edeby, Barkarby m fl föreslagits och förkastats (se 17 december 1957).
Se även de två noterna till notisen. Jag minns även att någon J 29-pilot berättat att det var obehagligt att landa/starta utan att kunna se om banan var fri efter puckeln (eller om det överhuvudtaget fanns någon bana där). Vilken FV-pilot som först lyckades landa där eller snarare kanske göra studs-och-gå (högts inofficiellt) har nämnts på forumet.
Jag försökte länge få fram vad Lindow ordagrant sa efter sin landning men fann bara yttrandet citerat på polska och det enda ord jag där kunde identifiera var "idiotiskt".
Tillägg: Jag ser att i LFV:s Arlandahistorik på webben att en "korkskruvsliknande form" omnämns där. Vidare citeras Lindow samt anges 26 november som datum. Själv har jag gått efter "Ett År i Luften 1955" som anger 26 oktober (samt 21 oktober i en bildtext; det är inte lätt minsann...) vilket också angavs i pappersutgåvan av Kronologin.
Mera tillägg: Arlandafältet började byggas långt före 1952 (som påstås i LFV historik) men det gick långsamt. Hittar följande i min PC som visar sig härstamma från vad Lennart Berns skrev 2002 på SFF aktuellt och senaste nytt:
Redan före Arlanda fanns det flygfält på platsen. Det var Halmsjön som började projekteras redan på 1940-talet. Konjunktursvackor, Koreakrig och annat gjorde att den s k Halmsjöbanan var klar först 1954. Men snålheten hade bedragit visheten; banan var slingrig som en serpentin och hade en puckel mitt på eftersom man inte ansåg sig ha råd att gräva bort en ås. "Aldrig mera", sade SAS-kaptenen Georg Lindow som gjorde första landningen. Officiella landningen kanske skall tilläggas. Den första inofficiella landningen gjordes av dåvarande fänriken Gunnar Unell som gjorde en touch and go med sin J 29 bara för att få vara först. Halmsjöbanan, som är nuvarande bana 08/26, fick brytas upp och göras om.
Kanske handlar LFV historieslirning om (onödiga) distinktioner mellan "Halmsjön" och "Arlanda". I nr 14/1949 av Teknikens Värld finns ett reportage om byggandet av Halmsjöfältet, med stora schaktmaskiner men även hästdragna vagnar. En karta visar ett ganska annorlunda planerat bansystem.
Lars S
Senast redigerad av Lars Sundin den 01 sep 2008, 15:50, redigerad totalt 4 gånger.
-
- Inlägg: 36
- Blev medlem: 25 feb 2008, 20:11
- Ort: Genarp
Enligt Göte Lindgren i boken Strejker och haverier (1969) s.36f var banan byggd efter ICAO:s rekommendationer. Luftfartsstyrelsen hävdar att "vi har följt ICAO:s anvisningar". Lindgren har också Gojje Lindows yttrande "Snålheten har bedragit visheten, den här banan vill vi inte landa på", citerat i sin bok.
Arlanda var inte ensamt om "puckel". Scanairs DC-7C havererade på Tenerifes gamla flygplats vid start, då man trodde att banan var slut vid bana 30(?)puckeln där.
Bam
Arlanda var inte ensamt om "puckel". Scanairs DC-7C havererade på Tenerifes gamla flygplats vid start, då man trodde att banan var slut vid bana 30(?)puckeln där.
Bam
Följetongen Arlanda / Halmsjön är ju rätt lång:
Några axplock:
Flygplatsen (Halmsjön) var ju från början tänkt att vara ett reservfält till Bromma
1954 var den 2300m långa (puckel!)- betongbanan färdiggjuten
1956 förslag om bla Jordbro.
Jordbro ej bra ur military synpunkt pga. F18 o Berga
ÖB förde fram att Tullinge eller Barkarby eventuellt skulle kunna byggas ut för trafik med DC-8
Dec 1957 beslutas: bygg vid Halmsjön
Nu till Ursprungsfrågan::
J34 ”nödlandningen gick bra o planet fick endast obetydliga skador”
undras :fpl nr. samt reparerades fpl på plats för återflygning till F8 , eller ?
Bertil Skogsberg var pilot :namne eller äkta vara?
Bengt
Några axplock:
Flygplatsen (Halmsjön) var ju från början tänkt att vara ett reservfält till Bromma
1954 var den 2300m långa (puckel!)- betongbanan färdiggjuten
1956 förslag om bla Jordbro.
Jordbro ej bra ur military synpunkt pga. F18 o Berga
ÖB förde fram att Tullinge eller Barkarby eventuellt skulle kunna byggas ut för trafik med DC-8
Dec 1957 beslutas: bygg vid Halmsjön
Nu till Ursprungsfrågan::
J34 ”nödlandningen gick bra o planet fick endast obetydliga skador”
undras :fpl nr. samt reparerades fpl på plats för återflygning till F8 , eller ?
Bertil Skogsberg var pilot :namne eller äkta vara?
Bengt
Man kan ju undra hur 34:an ”såg ut” efteråt?
>>Planet tog mark endast 200-300 m från ”puckelbanans östra ände, rullade med hög fart ut på banans knaggliga och kuperade förlängning o stannade några centimeter från en allmän väg>>
Planet blev stående på rätt köl med ”endast obetydliga skador”>>
”endast obetydliga skador”, kan nog betyda vad som helst?
Nu finns ju inga kassaktioner som kan härröras från detta tillfälle, om nu inte kass. gjordes flera år senare.
Vidare
>> Hur man skall få bort det är ännu inte klart. Troligen demonteras det o transporteras per lastbil.
Kan rep. göras på plats är det möjligt att man försöker flyga hem det med start på puckelbanan>>
Fortfarande undras:
>undras :fpl nr. samt reparerades fpl på plats för återflygning till F8 , eller ?>
Bengt
>>Planet tog mark endast 200-300 m från ”puckelbanans östra ände, rullade med hög fart ut på banans knaggliga och kuperade förlängning o stannade några centimeter från en allmän väg>>
Planet blev stående på rätt köl med ”endast obetydliga skador”>>
”endast obetydliga skador”, kan nog betyda vad som helst?
Nu finns ju inga kassaktioner som kan härröras från detta tillfälle, om nu inte kass. gjordes flera år senare.
Vidare
>> Hur man skall få bort det är ännu inte klart. Troligen demonteras det o transporteras per lastbil.
Kan rep. göras på plats är det möjligt att man försöker flyga hem det med start på puckelbanan>>
Fortfarande undras:
>undras :fpl nr. samt reparerades fpl på plats för återflygning till F8 , eller ?>
Bengt
- Olle Ekwall
- Inlägg: 206
- Blev medlem: 10 apr 2008, 22:35
Detta med kuperade banor är väl inte helt ovanligt.
Jag har en minnesbild av att då jag skulle starta från ESDF, bana 19, blev jag anvisad en taxibana som ledde mig till mitten av banan. Då jag ställt upp hade jag en uppförsbacke och backkrön framför mig och kunde inte se särskilt mycket av banan.
Vid start på ESSL, bana 11, upplever man något liknande.
Var Halmsjöns bana mycket mer kuperad?
Jag har en minnesbild av att då jag skulle starta från ESDF, bana 19, blev jag anvisad en taxibana som ledde mig till mitten av banan. Då jag ställt upp hade jag en uppförsbacke och backkrön framför mig och kunde inte se särskilt mycket av banan.
Vid start på ESSL, bana 11, upplever man något liknande.
Var Halmsjöns bana mycket mer kuperad?
-
- Inlägg: 31
- Blev medlem: 24 feb 2008, 15:29
- Ort: Köping
Nödlandning på Halmsjön
Jag har pratat med Bertil Skogsberg och han sa följande. Han flög i rote med Gunnar Ståhl. Precis som de i stigning kom ut ur moln stannade Bertils motor. Bertil sjönk sedan med fart ca 500 km/tim då han i en molnucka under någon sekund ser Halmsjön. Han gör flera återstartningsförsök. Molnbasen var 900 meter coh Bertil gör en bedömningslandning. Gunnar Ståhl flyger över banan för att förvarna. Det var lunchrast, så det var endast en lastbil på banan, så Bertil hade full kontroll över banan och bedömde att en landning kunde ske utan risk. Han rullade ut i grovt grus, vilket skar sönder däcken.
Efter däckbyte och kontroll av flygplanet flögs det hem till F8 av divisionschefen.
Bertil kommer inte ihåg fplnumret, men det finns givetvis i protokoll från haveriutreningen.
Jan Karlsson
Efter däckbyte och kontroll av flygplanet flögs det hem till F8 av divisionschefen.
Bertil kommer inte ihåg fplnumret, men det finns givetvis i protokoll från haveriutreningen.
Jan Karlsson
-
- Inlägg: 155
- Blev medlem: 19 apr 2008, 14:27
- Ort: Sobral, Portugal.
Good to hear that SKO, Bertil Skogsberg, is contactable. I suppose that the Hunters were still identified with letters when SKO did his emergency landing. If he can remember the letter it is well possible that I can help with the serial number and some other details.
Jan, om Du talar med SKO igen sag ‘Hej’ till honom fran Lang-Johan som var flygplantekniker huvudsakligen pa Bla Adam in the 'good old days'.
Sorry about the missing rings and dots. Can’t make them on my computer.
Jan, om Du talar med SKO igen sag ‘Hej’ till honom fran Lang-Johan som var flygplantekniker huvudsakligen pa Bla Adam in the 'good old days'.
Sorry about the missing rings and dots. Can’t make them on my computer.
-
- Inlägg: 31
- Blev medlem: 24 feb 2008, 15:29
- Ort: Köping
Bertil Skogsberg
Har talat med Bertil igen. Han kommer inte ihåg fplnummer m m. Han bad mig hälsa till Lång-Johan, som han kommer ihåg.
Jan
Jan
- Christer Sidelöv
- Inlägg: 223
- Blev medlem: 23 feb 2008, 08:25
- Ort: New Mexico
Du har både å ä och ö på datorn du använder, det gäller bara att hitta dom. Det är inte ens svårt. Sök i datorn efter "Text Service and Input Languages" och välja vilka olika språk du vill skifta mellan med hjälp av "Shift-Alt". Vissa av de övriga tangeterna med andra tecken än bokstäver byter funktion eftersom tangentborden ser lite annorlunda ut på olika språk, men det är inget svårt att lista ut den skillnaden heller. Själv skriver jag den här texten utan problem på en amerikansk Lap-Top. Det här gäller även för den som i sin svenska dator vill använda norska, franska, tyska eller andra språk med bokstäver vi normalt inte har i svenska alfabetet!Erik Johansson skrev:Sorry about the missing rings and dots. Can’t make them on my computer.