Haverier på ”krigs-” eller vägbas samt om utrullningshinder?

[Bengt Ekbladh]

Hej!
Då vi nu håller på med baser.
Det har ju varit en del haverier på ”krigs” eller vägbaser.
Har nog en del uppgifter hemma, men ni kan väl börja titta.
Vidsel o 39:an är ju rätt nära i tid, men bla. där har även andra hav. inträffat?

Haveriet på ”isbasen Bottenviken” utanför Luleå med var det inte en Lans ”utgår väl?

Förresten var någon av ”krigs” eller vägbaserna försedda med Utrullningshinder?
Och i så fall, har något plan ”gått i”?
Bengt

[curtll]

23 januari 1981 stortar en av RFN:s J32B, varvid Matti Källander och Nils-Henrik Öhman omkommer vid utskjutning från flygplanet. Brant dykvinkel och okontrollerbart fpl.
Fplnr. 32567 med beteckningen SE-DCL tillhörande Svensk Flygtjänst.
Curt

[Emil Lindberg]

Förresten var någon av ”krigs” eller vägbaserna försedda med Utrullningshinder?
Bengt

Jag vet att Hagshult har utrullningshinder i minst ena banänden. Men hur länge de har haft det vet jag ej.

Att vägbaserna (Ålem, Eneryda, Sjöbo/Tågra) skulle ha utrullningshinder finner jag föga troligt. I så fall skulle flygplan som skulle till eller från BAKOM behöva taxa över det nerlagda utrullningshindret. Jag kan inte på någon av dessa baser se något som skulle likna flygplansvägar/taxivägar förbi (på utsidan) ett ev. utrullningshinder.
Och att det skulle finnas/anordnas vid de sparsamt utbyggda och utrustade reservvägbaserna, kortbanorna, smalbanorna eller reservstartstråken ser jag som osannolikt.

Jag har sökt i FortV:s rapport om reservvägbaser, men inget nämns om krav på utrullningshinder eller att det skulle anordnas om så var möjligt.

Men vad vet jag....

[Peter Andersson]

Jag tror att de flesta av huvudbanorna på våra krigsflygbaser ( Bas 60 & 90) var utrustade med utrullningshinder. Tror att jag läst det någonstans...

Byholma hade utrullningshinder i den norra banändan.

/Peter

[Bengt Ekbladh]

Hej!
Några krigsbas haverier:

1972-05-09
J35F 35470, F1-39
BG Fredin havererar i start från Fält 45, Medelpad.
Pga. för tidig lättning och infällning av landställ

1971-03-10
A32A 32108 F15-49
Ambulansförare avlider efter koll. med fpl. under intaxning, halka
Plats Gunnarn

1963-01-27
En person sugs in i luftintaget på J35D 35274 på Vidsel

1961-08-24
Hkp2 02401, SE-HDB havererar vid Vidsel

1958-02-03
Sk16A 16058 F21-kolliderar bil efter lättning
Fält 28 , Gunnarn

1946-03-11
B17C 17021 F12-bE
Hav. i start kolliderar med laduvärn på Hallvikens flygfält

Sen var det väl några hav. på Rinkaby
Samt säkert flera andra
Bengt

[Rolf Larsson]

Det har ju varit en del haverier på ”krigs” eller vägbaser.

Utan att ha några närmare detaljer vill jag minnas att jag i dagspressen för nu ett ganska stort antal år sedan läste om ett haveri med en J35 (?) under en period när vissa värnpliktiga hade invändningar mot att befatta sig med "krigsmateriel" och alltså inte ville hjälpa till i räddningsarbetet. Utan att citera löd tidningsartikeln ungefär så här: "En J35 (?) havererade idag på en hemlig bas någonstans i Sverige men brandkåren i Tierp var snart på plats".

Så hemlig var den basen!

[Bengt Ekbladh]

Hej!
1:a napp i ryssjan?

I början av mars 1954 nappade det i Sveriges 1:a uppsatta utrullningshinder
Platsen var F1 o fångsten en J33 Venom
Detta enl. tidningsnotis, vidare sägs:

Konstruktionsledare, PB Fonden, med hjälp av flyg ing. S Stark båda på FC.
Nätet är ca 50 m brett o 3 m högt
Linorna är av Nylon
Dessa skall successivt brista o samtidigt effektivt bromsa planet.

(Kommentar: Nytt nät måste upp för nästa ”fångst eller ??)

Vid elddopet brast Inte linorna utan planet ”Fjädrade” tillbaka ett 20-tal m,
Men det gick lika bra ändå !!!
Ryssjan är beräknad för planhastigheter av ca. 100 km/t. !!....(låter lite?)

Det sägs också att detta nät är ett provisorium.

Utomlands har man i Korea o på hangarfartyg en annan konstruktion som fångar upp planets hjulpartier, men det Svenska nätet fångar upp kraften i planets vingar.

Nykonstruktioner är på väg!
Detta var alltså i början av 1954.
När kom de förbättrade o VAR?


Bengt

[Erik]

Hej!
Utomlands har man i Korea o på hangarfartyg en annan konstruktion som fångar upp planets hjulpartier, men det Svenska nätet fångar upp kraften i planets vingar.

Jag ser inte den stora skillnaden.
S-3 i nätet
A-4 i nätet
F9F-6 i nätet

[Bengt Ekbladh]

Hej!
<<Jag ser inte den stora skillnaden.<< Skriver Erik

Observera att det jag refererar till är från Mars 1954 och enligt en tidning

A-4 och S-3 Viking och i någon mån F9F-6 är ju inte av ”mars 1954” tiden

Kommentarer om Svenska förhållanden??
Och våra första ryssjor!!!
Bengt

[Fredric Lagerquist]

Den 15 mars 1972 havererade Sundsvalls Flyg ABs Piper Cherokee 140B SE-FHY efter start från en (för mig i alla fall) hemlig FV-bas och en person omkom samt två skadades.

Är platsen fortfarande hemlighållen? inte för att jag tror det...så är det någon som vet att berätta?

[Bengt Ekbladh]

15 mars 1972 havererade :::skrev Fredric

Finns så mycket hemligt numera??

Var alltså?

Bengt

[Bengt Ekbladh]

Rolf Larsson skrev::
Utan att ha några närmare detaljer vill jag minnas att jag i dagspressen för nu ett ganska stort antal år sedan läste om ett haveri med en J35 (?) under en period när vissa värnpliktiga hade invändningar mot att befatta sig med "krigsmateriel" och alltså inte ville hjälpa till i räddningsarbetet. Utan att citera löd tidningsartikeln ungefär så här: "En J35 (?) havererade idag på en hemlig bas någonstans i Sverige men brandkåren i Tierp var snart på plats".
Så hemlig var den basen!


Det låter som sent 60 eller tidigt 70-tal??
Har du någon närmare datering vore det tacksamt.

Bengt

[Bengt Ekbladh]

Hej!
Från januari 1961 finns notis om ;;

Försäljning av ”ryssjor” till Engelska jakt o skolbaser för 8 milj. kr.
Utrullningshindren är konstruerade av FV o tillverkas av Borgs fabrik i Norrköping
NATO ordrar finns för 10 milj. kr.

Dessförinnan? Bör väl installation skett på Svenska fält?

Efter 1:a nappet i ryssjan, i början av mars 1954 på F1

Vet någon mer om utrullningshindrens installation på våra fält?

Ex flygplans uppfångande i näten på 50-talet?

Bengt

[Lars Sundin]

Särskilt mycket vet jag inte men jag har i alla fall åstadkommit en notis i SFF Kronlogi:

1955, 25 mars: Slutprov med utrullningshinder för flygvapnet äger rum på Malmen då en J 29 kör in i hindret med 150 km/h. De installerades på alla flottiljflygfält.

Till detta finns även en not: Enligt krönikan i ”Ett år i luften” är en ”Tunna” värd 700 000 kr medan hindret beräknas kosta 16 000 kr. Provet på Malmen 23 mars 1955 var slutprovet efter 2 års försök och experiment. ”Efter 123 meter stannade det sex ton tunga planet med ett mjukt ryck”.

Jag vill minnas att utrullningshinder var föremål från ett inlägg på gamla forumet av någon som hade arbetat på det företag som var pionjär inom området. Eller blev utkonkurrerad. Hur det nu var.

Lars S

[Bengt Ekbladh]

Tack LS
Som skrev:
>>Jag vill minnas att utrullningshinder var föremål från ett inlägg på gamla forumet av någon som hade arbetat på det företag som var pionjär inom området. Eller blev utkonkurrerad. Hur det nu var.>>

Ja det var nog jag som frågade då också o det blev flera bra svar

Det är ju bara det att det var ”gamla” forumet, och det är något svåråtkomligt, åtminstone att söka i!

Som sagt flera exempel på tidig uppfånganden i ”ryssjor” ??

Bengt


PS var Malmen provet 23 eller 25 mars 1955?

[Bengt Ekbladh]

Hej!
"Vingat vapen över Göteborg" ,Hall / Lindqvist berättar tex::

<<När F9 ombeväpnades till J34, installerades i bana 01/19 förlängning utrullningshinder / ryssja

typ Safeland. Med tryckluft kunde den resas på bråkdelen av en sekund.<<

F9 fick sina första J34 i maj 1961.

Har någon upplysningar när andra flottiljer fick sina första?
Vi hade ju upp ryssjor i gamla forumet, Ingen kan väl lägga in "vad vi då kom fram till" ???

Safeland , var den typen allmän vid den tidpunkten?

Samt >>tror att de flesta av huvudbanorna på våra krigsflygbaser ( Bas 60 & 90) var utrustade med utrullningshinder>>

Hur är / var det med det?

Bengt

[Bengt Ekbladh]

Hej!

Kö i ryssjan kan man väl säga att det var på F3 Malmen i oktober 1957

Måndagen 7:e oktober åker kapt. Palmqvist , efter motorstopp in i ryssjan på F3
Tisdagen 8:e oktober råkar flygdir. Hansson FC ut för dragkraftbortfall i start o in i ryssjan
Båda flög J29

En stilla undran:

Hur många stopp tålde dåvarande ryssjor innan inspektion o ev. reparation?
Fler exempel på användning av ryssjor efterfrågas!

Kom igen nu.

Bengt

[DB605]

Det var jag som skrev om utrullningshinder i gamla forumet. Jag arbetar på SCAMA AB som utvecklar och tillverkar utrullningshinder. Vi är den enda firman i Europa som gör det och vi har en stor amerikansk konkurrent.

Safeland var BEFAB:S (Borgs Fabrik AB) försäljningsnamn på utrullningshinder i almänhet. Ett hinder består av 1) bromsar, 2) Nät eller vajer över banan och 3) Förankring mm. Beroende på vilken prestanda hindret skall ha har man olika typer av bromsar. Mao betyder ordet Safeland ingenting annat än att det är ett utrullningshinder från BEFAB.

Börje Fonden tillsammans med Wålander konstruerade det första hindret, som installerades på F1. Det var egentligen bara en prototyp men behovet var så stort att det installerades och användes skarpt. Bromsarna bestod av nylonrep kopplade till nätet. Repen var monterade så att ett rep i taget gick av under utrullningen och på så sätt bromsades flygplanet. Det finns en mycket bra artikel skriven av Börje Fonden själv i senaste numret av SAAB-minnen som beskriver utvecklingen av hinder i Sverige där han själv hade en mycket stor del. Den kan beställas från SAAB i Linköping antar jag. SAAB-minnen är artiklar skrivna av SAAB-pensionärer och kommer ut årligen.

Hindret som var frekvent besökt 1957 var nästa av generation. Börje Fonden och Wålander konstruerade en ny broms på sin fritid och den kom ut fält i mitten av 50-talet. Man tog hjulbromsarna från J21:orna som skrotades då. De sattes i en lintrumma som hade ca 160m vajer upplindad. Bromsen kallades 6:3 där 6 anger maximala bromskraften i ton och 3:an anger antalet lager med vajer. Bromsen gjordes senare om så att två lintrummor monterades i ett hus och då benämndes den 12:3. FV använder fortfarande denna 50-talskonstruktion som de (FV alltså) kallar 24:2 eftersom den ger 24 tons bromskraft från 2 bromsar.

Efter en utrullning byts nätet som skickas på renovering där trasiga delar byts ut. Vid lägre utrullningshastigheter återställs bromsarna (vilket tar ett par timmar). Om utrullningshastigheten varit hög byts även bromsarna ut för komplett översyn. Jag har inte i huvudet vilken hastighet som skall överskridas för att de skall bytas men det bör åtminstone vara högre än 250km/h. Bromsarna byts ut var femte år för översyn där de demonteras helt oavsett om de använts eller ej. endast slitna eller korroderade delar byts. Dagens nät håller minst 8 år men det finns nätindivider i FV som är uppåt 12 år. På näten sitter det delar som provdras varje år för att se hur nätet åldras. När hållfastheten understiger minimi nivå kasseras nätet.

När det gäller vägbaser har FV aldrig haft hinder på dessa. Man har de senaste 10 åren diskuterat om att anskaffa mobila näthinder framför allt för utlandsuppdrag med 39:an eftersom vägbaserna är nedlagda numera.

/Thomas Adamsson
Konstruktionschef SCAMA
http://www.scama.se

[curtll]

Hej
Kul att Du jobbat på Borgs fabriker. Jag fick göra studiebesök där när jag gick omskolning på andra sidan ån 1963-64. Vi höll till längst upp i fabriksbyggnaden och det gällde teleutbildning och instrumentutbildning. Jag minns att vi fick se delar av tillverkningen på Borgs och det var mycket intressant. De flesta av oss hamnade sedan inom flygvapnet varför det studiebesöket var extra givande. På RFN har det ju nu installerats wire för att tillmötesgå kraven från Nato i provsammanhang.
Curt

[Bengt Ekbladh]

Tack Thomas för återkontakt.
Gamla o nya forum gör att kontakt kan brytas.
Mycket intressant det du skriver.

Det har varit förbättringar hela tiden.
Vore intressant att veta antalet sålda säg på 50 o 60 talen till Fv
(knappast hemligt numer?)

Om man refererar till mitt inlägg ovan:.

<<Kö i ryssjan kan man väl säga att det var på F3 Malmen i oktober 1957
Måndagen 7:e oktober 1957 åker kapt. Palmqvist , efter motorstopp in i ryssjan på F3
Tisdagen 8:e oktober 1957 råkar flygdir. Hansson FC ut för dragkraftbortfall i start o in i ryssjan på F3<<

Så bör F3 under mellantiden bytt ut ryssjan?
Man hade ett litet förråd kanske?

Tyvärr (pga.av farten) kan det ju ändå gå illa, som tex. när en J29:a 1957-12-16 får motorstopp i starten på F16 och går genom utrullningshindret , hamnar i Fyrisån . Piloten skadas svårt o avlider 1958-01-04.

Det nämns dock att flera plan o piloter 1957 räddats pga. hindren

Det har ju varit flera förbättringar genom tiden.
Några olika modellbeteckningar har du kanske?

Mvh Bengt

[DB605]

Jag har inte siffrorna på rätt antal men...
Alla flottiljer hade utrullningshinder i banändorna. Man fick inte använda en bana som inte hade ett fungerande hinder. Alltså går det att räkna fram antalet om man vet antalet banor.Någonstans mellan 50 och 60 stycken borde det varit. Samtidigt levererade BEFAB näthinder till hela världen. Svenska marknaden var stor men inget mot vad resten av världen var.

Som svar på frågan om F3. Ja, nätet byttes för det måste återställas. Det jobbet tog många timmar och gjordes inte vid hindret. Jag misstänker, vet alltså inte, att näten skickades till en central verkstad för översyn.

Angående F16 och J29 i Fyrisån.
Det måste ha rört sig om ULVA-hindret. Det är bar 160m från hindret till Fyrisån och dessutom utförsbacke. 12:3 hindret har inte prestanda för att stoppa en fullastad 37:a (18ton) vid avbruten start. Därför fick vi, SCAMA en order på ett nytt hinder 1998. Det nya hindret vid ULVA har mycket högre bromskraft än de gamla 12:3 hindren.
Vid olyckan 1957 var det säkert fråga om 6:3 hinder och den första typen av nät. J29 i avbruten start borde betyda över 300km/h. Det är alltid svårt och om J29:an var fullastad kan jag tänka mig att det inte hade prestanda nog.

Mera F16
I slutet av60-talet hade man minst en incident där en 35:a gick igenom nätet i hindret vid Gävlevägen (inte ULVA utan det närmast Uppsala). Bl a därför inledde FV och SCAMA ett utvecklingsarbete att ta fram ett nytt och bättre nät. Det nätet är fortfarande det bästa på marknaden och vi tillverkar det fortfarande. FV har bara det nya nätet på sina baser.

Ett hinder har ingen beteckning som sådan det är etthopplock av broms, mast och nät. Dessa delar varierar med installationkraven dvs tillgänglig utrullningssträcka, flygplansvikter och utrullningshastighet.
Som jag skrev i mitt första inlägg är modelbeteckningen på FV:s hinder24:2.
På BEFAB-språk heter bromsen 12:3 (dubbla lintrummor)
Föregångaren med endast en lintrumma hette 6:3
Masten i FV som reser näten heter MkIV
Det första nätet vet jag inte beteckningen på.
Nätet som användes på 60 och 70-talen var ett multipelnät kallat MEN242 somtillverkades av Aerazur.
Dagens nät i FV som görs av SCAMA heter SL24. Det är ett så kallat "single element net".
Det nya ULVA-hindret på F16:
Bromsen har beteckning BC11-2-4 (Bromskivsbroms med 2 bromsskivor och 4 bromsok)
Masten har beteckning STH3 (mast som reses med en hydraulcylinder)
Nätet har beteckning SL35 (en starkare version av SL24)

/Thomas Adamsson

[Bengt Ekbladh]

Toppen Thomas
1000 tack

bengt

[Bengt Ekbladh]

<<När det gäller vägbaser har FV aldrig haft hinder på dessa<<skriver Thomas

Rätt förståeligt , kunde ju bli ”lite för mycket hinder på vägen”.

Men hur var det med krigsbaserna?

Vanligt förekommande eller ?

Bengt

[Lennart Bergqvist]

Hej !
Jag bidrar med en pusselbit.
Knisslingebasen hade utrullningshinder i slutet av bana 13 året var 1990.
Hälsningar
Lennart

[Bengt Ekbladh]

<<Knisslingebasen hade utrullningshinder i slutet av bana 13 året var 1990.<<

Fint Lennart

Ser emot fler "avslöjanden" !
tackar.

Bengt