Första glidflygplanet i Sverige?

[Bengt Ekbladh]

Troligen det första glidflygplanet i Sverige!
…
http://bildarkiv.vimmerby.se/index.jspx ... 3313665_44

...LUGN..kolla under flyg ,,bild nr 1 / 42
Det av Yngve Österman byggda glidflygplanet 1920 före starten vid Åbro. Troligen det första glidflygplanet i Sverige! 1- 3, 4. Yngve Österman elektriker. 5- 6 7. Charles Ericsson konstnär. 8. Carl Ossovici. 9- 12, 13. Dan Johansson frisör. 14- 15
....
Hur gick det?

[Lars Sundin]

En bild, tagen några minuter efter starten, visar hur planet då var ett vrak.

Jag gissar att planet var inspirerat av tidigt tyskt segelflyg. "Populär mekanik" fanns väl inte då men det fanns nog motsvarigheter.

https://www.youtube.com/watch?v=g7pAdP4yBso

Ett bevarat tidigt svenskt glidflygplan: http://www.svs-se.org/museum/glid/funbo.html och https://arlandaflygsamlingar.se/wp-cont ... planet.jpg Se även https://arlandaflygsamlingar.se/1-1-se- ... oplanet-2/ samt påståendet där: Över 200 glid- och segelflygplan av Pelzners design lär ha blivit byggda i Sverige under perioden 1920 till 1930.

Om tidig svensk glid- och segelflyghistoria kan läsas här: http://hangflygning.se/?p=2712 . Om Douglas Hamilton och Willy Pelzner, Halmstad och Hammars backar. Hamilton stod på kant med flygetablissementet (och andra).

[Robert Danewid]

Videosnutten från Akfalieg Berlin visar segelflygplan under hela 20-talet, på Wasserkuppe. Tyskt segelflyg startade med Wasserkuppetävlingen i augusti 1920.

[Lars Sundin]

Alltid intressant vem som var först. Och omdiskuterat. En del frågor får mig att leta i hyllorna och huvudet.

Kollade i Segelflygets Vetaransällskaps medlemsblad "SVS-Nytt" men fann inte så mycket nytt om gamla "glidflygplan". Det verkar som självbyggandet tog fart mot slutet av 3o-talet med bl a Anfänger. Vill minnas att bortåt 35 st byggdes varav drygt 20 blev registrerade.

När jag bläddrat länge fann jag en uppgift i nr 3/2017 om att vintern 1916-17 hade en Bengt Welin låtits sig bogserats upp med en 25 kvm dubbeldäckare på ryggen (och skidor på fötterna). Detta var på Gärdet i Stockholm.

Jag fann inget på webben om detta. För att göra det enkelt för mig skannar jag sidan i SVS-Nytt 3/2017 där Thorsten Fridlizius notis finns. Den är en del av en hans läsning i Stig Kernells samlingar som sparats och där SFF gett SVS en del av samlingarna.

https://larsan13.files.wordpress.com/20 ... sering.jpg

Jag kollade också SvDs arkiv. En träff på "glidflyg" under 20-talet, men åtskilliga på 30-talet.

https://larsan13.files.wordpress.com/20 ... redrag.jpg (Rehn ska förstås vara Rhön)

[Jane Ossowicki]

Troligen det första glidflygplanet i Sverige!
…
http://bildarkiv.vimmerby.se/index.jspx ... 3313665_44

...LUGN..kolla under flyg ,,bild nr 1 / 42
Det av Yngve Österman byggda glidflygplanet 1920 före starten vid Åbro. Troligen det första glidflygplanet i Sverige! 1- 3, 4. Yngve Österman elektriker. 5- 6 7. Charles Ericsson konstnär. 8. Carl Ossovici. 9- 12, 13. Dan Johansson frisör. 14- 15
....
Hur gick det?

Kul att se att min farfar och hans kompis Yngve vara omnämnda på nätet. Det var min farfar Carl Ossowicki och Yngve Österman som byggde planet ihop. Min farfar föddes och och växte upp på Båtmansbacken i Vimmerby. Han var en mycket duktig konstruktör/ingenjör även om han till yrket var typograf. Han byggde t ex även en segelbåt och hus. Det är Carl som sitter i flygplanet på bilderna och Yngve som håller i vänstra vingen. Det finns foton både innan flyguppvisningen som ju slutade med en krasch och efter. Jag kommer ihåg att Västervikstidningen var hemma hos min farfar på Södermalmsgatan i Västervik. Han berättade då bland annat om sina och Yngves bravader. Jag har försökt få tag i artikeln som jag tror är från tidiga 90-talet, alternativt slutet av 80-talet. Han dog 1995 (90 år gammal). Det fanns även med en bild på planet, förmodligen en av dom som finns i Vimmerbys arkiv. Artikeln finns i Västerviks kommuns föreningsarkiv men svårt att leta efter den då man inte vet EXAKT när den publicerades. Jag tror vi har artikeln någonstans. Såg den i samband med min fars död 2011 (och om ingen slängt den, så finns den i en pärm någonstans ). Tror även att hans syster Rosemarie har den. Om jag får tag på den så återkommer jag. Kul att uppmärksamma det när det snart är 100 år sedan. :)

[Lars Sundin]

Hej Jane!

Jag gjorde nu ett nytt försök att googla med hjälp av "nyckelord" i tidigare inlägg, och med nya sådana och med rätt stavning gick det nu bättre. Jag fann en artikel baserad på en intervju med Yngve Österman i "Flygtidningen" för mars 1940.

https://modellflygnytt.se/gamla/1940/fl ... 1940-3.pdf , se sid 7 och 11. Skribentsignaturen "Ready" kan ha varit Harald Millgård.

Man verkar ha gjort lyckade flygningar, alltså små skutt. "Den sista flygningen" beskrivs rätt så hejigt, Jag tror att jag i något digitalt museum på webben sett en bild av vraket.

[Jane Ossowicki]

Hej Jane!

Jag gjorde nu ett nytt försök att googla med hjälp av "nyckelord" i tidigare inlägg, och med nya sådana och med rätt stavning gick det nu bättre. Jag fann en artikel baserad på en intervju med Yngve Österman i "Flygtidningen" för mars 1940.

https://modellflygnytt.se/gamla/1940/fl ... 1940-3.pdf , se sid 7 och 11.

Man verkar ha gjort lyckade flygningar, alltså små skutt. "Den sista flygningen" beskrivs rätt så hejigt, Jag tror att jag i något digitalt museum på webben sett en bild av vraket.

Åh, tack, vad kul att få läsa om dramat och ja, det finns en bild i Vimmerbys arkiv även efter provflygningen.

[Jane Ossowicki]

Hej! Råkade hamna här igen. Nu blir det lite personligt. Säkert ingen som är intresserad förutom, i bästa fall, yngre siäktled men det är gott nog. :) Låter lite här som om min farfar var lite av en bifigur. Kanske det låter tvärtom i intervjun som Västervikstidningen gjorde med min farfar, ha, ha. Han framhävde dock inte sig själv. Yngve var elektriker. Min farfar var (inte formellt utbildd men självlärd) ingenjör/konstruktör uti fingerspetsarna men han talade väldigt lite om vad han själv åstadkom. Man såg dock att det han gjorde alltid var av yttersta kvalité och vad jag vet fanns det inget han inte klarade av. Förutom flygplanet byggde han en segelbåt och flera hus. Han band in böcker åt min mamma, så proffsigt och av absolut yttersta perfektion. Han tog till sig nya, moderna idéer när han bggde hus, renoverade/lagade det som var trasigt. Han var proper, pålitlig och noggrann i allt han gjorde och var intresserad av och noga med det svenska språket, att man talade och skrev rätt. En "lite rolig knorr" var att när modet förändrades på 70-talet - då sydde han in sina breda 70-talsslipsar så de blev smala enligt 80-talsmodet (att han brydde sig, han var ju ändå rätt gammal). Han var även en älskare av klassisk musik. Han spelade fantatiskt på sin fiol och var starkt engagerad i Västervik i orkesterföreningen och i Västerviks manskör. Tänk om man ändå frågat mer. Det fanns en massa mycket gamla foton som farmor visade mig och som hon ville att jag skulle ta hand om (hon var så glad för mitt intresse) men som dock sorgligt nog försvann i samband med farfars död - en sådan SKATT som gick förlorad! Så mycket mer jag kunnat tillföra min forskning och efterkommande generationer. Dom hade varit en stor tillgång i min släktforskning. Det hade vait trevligt om man haft tillgång till Västervikstidningens arkiv också. Farfar arbetade där som typograf, ett kortlivat yrke. Kanske publiceras det i framtiden men då är det för sent.

[eralehm]

Finns det någon allmänt vedertagen exakt definition på skillnaden mellan glidflygplan och segelflygplan? Rimligen bör det bero på glidtalet, men var går gränsen? Kanske omkring 1 till 20?

/Leif H

[Lars Sundin]

Jag har också undrat. Men det verkar mest vara en språkfråga och flyghistorisk fråga. Gunay Baby hade ett glidtal på 1:17 men kallades för segelflygplan (för att skilja det från flygplan som SG 38 eller Anfänger) och kallas fortfarande för segelflygplan.

En hängglidare kan ha ett glidtal på 1:15 läser jag. Men är ju högst kapabel att segelflyga med i termik eller hang.

Det är litet skillnad på amerikanskt och engelskt språkbruk.

Jag har inte kollat hur våra myndigheter skiljer dem åt. Det finns en samnordisk tidning för segelflyg som heter "Nordic Gliding" (den är skriven på de nordiska språken).

Robert Danewid är nog bättre lämpad att reda ut detta...

Verkligheten har ofta svårt att anpassa sig till orden. Det brukar vara verkligheten som räknas så att säga...

Här en illustration ur boken "Pelle flyger", en berättelse från 40-talet som jag läste som parvel då. Den flygintresserade hjälten slog sig nästan fördärvad med en självbyggd glidare men läkaren var medlem i segelflygklubben och såg till att han kom "under vård" i flygklubben och fick rutscha och så småningom fånga blåsor i en Baby.

Bredvidläsning: https://larsan13.wordpress.com/2011/04/ ... n-trostar/

[Robert Danewid]

Nej det finns ingen vedertagen definition. Och det har i så fall inte med glidtalet att göra. I så fall är det snarare 10 än 20.

Som ett exempel. Rhönbussard, som var ett av de vanligste segelflygplanen i klubbar på 30-talet hade ett glidtal på 19. Och det absolut vanligaste segelflygplanet på den tiden, Grunau Baby, hade 17 i glidtal. Och de segelflög man med. Och satte rekord också.

Amerikaner pratar ju bara om sailplanes medan engelsmän pratar om glider. Amerikaner pratar om Soaring medan engelsmän pratar om gliding. I EASA nomenklaturen blandar man begreppen friskt. T ex heter det Sailplane Pilot License (SPL) och Self Launch Glider (SLG) (som idag har glidtal på över 60)

Gränslinjen borde, om det ska vara en sådan, att glidflygplan är avsedda främst för utbildning, förr i tiden, och inte för det vi kallar segelflygning, d v s man kan "hålla sig uppe". Tex Anfänger, Zögling och SG 38. Idag finns det inga segelflygplan som vi kallar för glidflygplan.

[Lars Sundin]

För att återge till Ossowickis och Östermans bygge, så var de kanske inspirerade av tysken Willy Pelzners tidiga plan.

https://en.wikipedia.org/wiki/Pelzner_Hang_Glider

Pelzner var en tid verksam i Sverige (Hammars backar, Sydskåne hos Douglas Hamilton) och byggde ett antal mycket enkla plan av olika slag, glidare men även motorplan. Detta finns skildrat på flera ställen, bl a av Sven Stridsberg.
https://ymhm.se/wp-skanekarta/skanekart ... hammar.htm
https://histaviation.com/pelzner.html

I Uppsala byggde några flygintresserade det bevarade "Funbo-planet", ett av allra tidigaste av många liknade glidare, säkert inspirerade av Pelzner.

https://arlandaflygsamlingar.se/1-1-se- ... unboplanet
https://walkarounds.scalemodels.ru/v/wa ... ?g2_page=1

[eralehm]

Sud Aviation Caravelle hade ett glidtal på omkring 1 till 20, vill jag minnas. Alltså bättre än Grunau Baby. Fast om Caravellen kunde stiga i termik blev nog aldrig testat, kan man förmoda ...

/Leif H

[Lars Sundin]

Boeing når ca 20:1 i sina senare modeller ser jag. Moderna segelflygplan av det extremare slaget kan ha glidtal på 70:1. Ett mer vanligt plan har väl omkring 1:35 eller något däråt. Bergfalken från tidigt 50-tal har 1:28 ungefär vilket var ett lyft från Babyns 1:17. Ett klipp ur Wikipedia: "Dess prestanda, med ett bästa glidtal på 28:1 vid 70 km/h och minsta sjunktal 0,65 m/s vid 65 km/h, får räknas som mycket bra för ett tvåsitsigt flygplan från 1950-talet."

Tidiga segelflygplan flög också saktare än modernare och skulle man långt fick man se till att ha medvind. Idag flyger man slutna banor och använder gärna lävågor. Planen kan flyga fort utan att glidtalet försämras så mycket.

"3009 km, the longest glider flight of all time, as well as the fastest ever achieved average speed of 307 km / h during a 500 km out and return flight stands for more than a decade in the Guinness Book of Records."

https://aeroreport.de/en/aviation/chasi ... n-a-glider

Jag har flugit några gammaldags plan som Spatz och K 8b som trivdes vid låga farter (och kunde utnyttja små termikblåsor) men tyckte de ibland kändes obehagligt vingliga, när lufthavet var turbulent. "Rodren räckte inte till" som Thore Skogman sjöng.

Polarkurvan visar samband mellan fart och sjunkhastighet och visar vilka farter man ska hålla sig till. Med vingklaffar kan man "optimera" vingprofilen. och med vattenballast kan man skjuta kurvan åt höger. Man ser skillnaden mellan "fart för minsta sjunk" och bästa glidtal. Lånat bilden från ett kompendium från en småländsk flygklubb där man kan läsa hur man termikflyger.
http://www.flyg.pk2.se/Utb2007/1-Studie ... Termik.pdf