Bild på spridd uppställning av J 29 - Vilken bok?
Moderator: Sven-Erik Jönsson
- Emil Lindberg
- Inlägg: 1136
- Blev medlem: 25 feb 2008, 20:35
- Ort: Kallinge
Bild på spridd uppställning av J 29 - Vilken bok?
Jag har ett minne av att ha sett en bild i någon flottiljbok där ett antal J 29 står uppställda på avtagsvägar och annat längs en väg, innanför eller utanför flottiljområdet. Under bilden står något i stil med "Spridd uppställning längs med väg XX".
Jag trodde att jag kunde ha sett bilden i någon av F 9-böckerna, men kunde inte återfinna den där.
Vilken bok tänker jag på?
Och vilken vägsträcka kan det röra sig om?
Jag trodde att jag kunde ha sett bilden i någon av F 9-böckerna, men kunde inte återfinna den där.
Vilken bok tänker jag på?
Och vilken vägsträcka kan det röra sig om?
Hej!
<<Spridd uppställning på gamla E6<<
s 57 i Skånska Flygflottiljen 50 år,1940-90
En J29:a, möjligen någon till långt i fjärran, märkt J (?)
Står vidare::
<<I slutet av 50-talet började man utnyttja landsvägarna intill ordinarie flygbaser som startbanor.
Vid F10 byggdes anslutningsvägar mellan flygfältet och angränsande riksväg mellan Ängelholm och Halmstad samt till Båstadsvägen.
Nu kunde flygplanen bogseras eller taxas ut till avlägsna uppställningsplatser.
Utöver uppställning på landsvägsfickor började man 1958 även träna start o landning på landsvägsbaser. För att kunna göra dessa prov målade man en landsvägsbana på huvudbanan, den var 10-12 meter bred<<<
hälsn Bengt
<<Spridd uppställning på gamla E6<<
s 57 i Skånska Flygflottiljen 50 år,1940-90
En J29:a, möjligen någon till långt i fjärran, märkt J (?)
Står vidare::
<<I slutet av 50-talet började man utnyttja landsvägarna intill ordinarie flygbaser som startbanor.
Vid F10 byggdes anslutningsvägar mellan flygfältet och angränsande riksväg mellan Ängelholm och Halmstad samt till Båstadsvägen.
Nu kunde flygplanen bogseras eller taxas ut till avlägsna uppställningsplatser.
Utöver uppställning på landsvägsfickor började man 1958 även träna start o landning på landsvägsbaser. För att kunna göra dessa prov målade man en landsvägsbana på huvudbanan, den var 10-12 meter bred<<<
hälsn Bengt
- Emil Lindberg
- Inlägg: 1136
- Blev medlem: 25 feb 2008, 20:35
- Ort: Kallinge
Tackar Bengt!Bengt Ekbladh skrev:Hej!
<<Spridd uppställning på gamla E6<<
s 57 i Skånska Flygflottiljen 50 år,1940-90
En J29:a, möjligen någon till långt i fjärran, märkt J (?)
Står vidare::
<<I slutet av 50-talet började man utnyttja landsvägarna intill ordinarie flygbaser som startbanor.
Vid F10 byggdes anslutningsvägar mellan flygfältet och angränsande riksväg mellan Ängelholm och Halmstad samt till Båstadsvägen.
Nu kunde flygplanen bogseras eller taxas ut till avlägsna uppställningsplatser.
Utöver uppställning på landsvägsfickor började man 1958 även träna start o landning på landsvägsbaser. För att kunna göra dessa prov målade man en landsvägsbana på huvudbanan, den var 10-12 meter bred<<<
hälsn Bengt
Jag antar att gamla E6 och "riksväg mellan Ängeholm och Halmstad" avser samma väg, och att denna är den "stora" vägen väster om nuvarande E6/E20. Hit går ju också anslutningsväg från den sydsötra banänden, via den civila flygterminalen. Jag har redan hittat en del kandidater för möjliga rullbanor på gamla E6, samt några möjliga flygplanplatser (om man nu inte bara nyttjade avtagsvägar, vilket jag vill minnas att det ser ut som om man gör på fotot)
Men vilken väg är eller var Båstadsvägen?
Vilken version av J 29 hade F 10 runt 1957-59?
- Emil Lindberg
- Inlägg: 1136
- Blev medlem: 25 feb 2008, 20:35
- Ort: Kallinge
Hm, jag får inte det här att gå ihop riktigt.
På sida 8 i ”Svenska reservvägbaser” står följande:
"I april 1956 lämnade CF 10 förslag på reservflygstråk i närheten av Ängelholm. I första hand gällde det en 2 000 m raksträcka på den planerade motorvägen belägen rakt öster om flygfältet. Omgivande vägar skulle utformas som flygplansvägar. Även längre norrut på Hallandsåsens höjdplatå skulle ett 2 000 m reservflygstråk kunna byggas. En förutsättning för båda projekten var att omfartsvägar med tillräcklig kapacitet kunde ordnas. Man påpekade att generalplaneringen för F 10 beträffande flygplansvägar, uppställningsområden och reservflygstråk borde utformas i ett sammanhang." (11
11) FF/FB 20.4.56. FS (H), Organisationsavd, E, vol 11.
Men om Bengt Ekbladhs citat är korrekt är bilden alltså tagen på gamla E6. Om man tittar på följande länk finns det i dagsläget inga 2000 m långa raksträckor på gamla E6 intill F 10.
Gamla E6 intill F 10
Hur lång startsträcka behövde då en J 29? Ja, det beror ju på version. Enligt text på sida 74 i Tunnan-boken levererades J 29F till F 10 1956. På sida 72 står att läsa att J 29F var slutlevererad i maj resp. december 1958. Så 1958 borde merparten av F 10:s J 29 vara av F-versionen.
Enligt en tabell på sida 53 i Tunnan-boken anges startsträckan för J 29F till 790 m. Här anges även startsträcka för J 29A (1050 m) och J 29B (1350 m). Det står dock inte för vilken bränslemängd och beväpning som denna startsträcka är gällande. Men om man tar en titt på sida 196 i Roy Fröjdhs bok ”Guldvingen 2” kan man med hjälp av en tabell och ett diagram räkna ut att de i Tunnan-boken angivna startsträckorna gäller för fulltankat flygplan med fälltank (typ I eller II), flygförare och 4 st 20 mm akan med 180 skott i vardera. Så startsträckan för J 29F var alltså ungefär 790 m.
Enligt en annan tabell på sida 196 i Roy Fröjdhs bok var rullsträckan vid landning 1300-1600 m, lite beroende på landningsvikt. Dock finns en passus som anger att rullsträckan kan minskas till 600 m genom hård bromsning.
Så i princip skulle alla de fyra utpekade delsträckorna i länken ovan kunna tjänstgöra som start- och landningsbana. Dock är väl 1 km-sträckan kanske ”på håret”.
Men vilken sträcka var den som verkligen användes?
Och vilken väg är eller var Båstadsvägen?
Nedan följer en del citat ur ”Svenska reservvägbaser” som har att göra med försöken med att nyttja vägar som start- och landningsbanor.
Citat från sida 12:
”En omfattande försöksverksamhet med landning på smala banor inleddes i oktober 1960. En åtta meter bred bana markerades på F 13:s ordinarie bana och tolv landningar med J 35 på det markerade området utfördes av fyra olika flygförare.”
”Motsvarande prov utfördes sedan på F 1, där 7,5 m av banbredden visade sig vara tillräckligt för landning i bra väder.”
”Fem förare från F 18 utförde tio landningar med J 34 på F 13:s markerade smalbana och alla uttryckte förvåning över att ”det var så enkelt”. Proven skulle fortsätta med både J 32B och J 34 med landning på F 1:s taxibana, samt under sämre förhållanden på banan på F 13.”
”CE 2 skickade den 11 november 1960 en preliminär rapport om försöken med J 29 på smal bana och därefter fortsatte proven på F 3 och F 10.”
F10 ingick i E 2, Emils anm.
Citat från sida 14:
”F 10 hade övat starter- och landningar på förbindelsebana på F 5, men proven hade hindrats av dåligt väder och halka. Flygförarna hade inte redovisat ”några påtagliga obehagskänslor inför uppgiften”. Man påpekade att omfattningen av operativ verksamhet från landsväg helt var en fråga om hur många start- och landningshaverier man med hänsyn till läget ansåg sig ha råd med. Banorna måste vara 2 000 m så att man inte tvingades bromsa hårt, eftersom detta lätt ledde till kursavvikelse och avåkning.” (28
28) F 10 till E2 16.12.60. FS (H); Centralexp, EI, vol 101.
Citat från sida 15:
”Flygvapnets Bomb- och skjutskola fick det sammanhållande ansvaret för fortsatta prov med landning på smala banor och därmed sammanhängande flygsäkerhets- och utbildningsfrågor och i maj 1961 var rapport en rapport klar. Operativa aspekter hade inte ingått i uppdraget. Proven var stort upplagda och följande förband och flygplanstyper hade deltagit: F 3, F 4, F 9 och F 10 med J 29F, F 1, F 12 och F 17 med J 32B och A 32A, F 18 med J 34, F 13 med J 35A, samt F 11 med S 29C och S 32C. Prov med transportflygplan hade inte hunnit utföras.
Huvudsakligen hade man startat och landat på markerad smal bana, men vissa övningar hade ägt rum på förbindelsebanor vid F 1, F 5 och på Arlanda. Alla prov hade skett i bra väder och under dager.”
Citat från sida 25:
”Omfattande försök genomfördes under åren 1960-62 med landning på smala banor och på isbas anordnad som reservvägbas. Man använde sig av taxibanor och speciellt markerade smalbanor på ordinarie baser. Samtliga flygvapnets flygplanstyper deltog i försöken, som genomfördes av olika förband, och Flygvapnets Bomb- och skjutskola fick det sammanhållande ansvaret för proven. Den viktigaste slutsatsen av proven var att alla krigsflygplanstyper kunde operera från vägbaser och minimikraven för krigsmässigt bruk var 12 x 2 000 m bana. Flygförarna ansåg genomgående att landning på smal bana var lättare än förväntat.”
Om det angivna årtalet 1958 stämmer utförde alltså F 10 starter och landningar på vägar två år innan centralt styrda utprovningar igångsattes! Kan detta vara möjligt?
Var det kanske så att C Flygbo S inte orkade vänta på att flygvapenledningen skulle ”vakna”?
Citat från sida 5:
”Av de handlingar att döma som finns, som berör tidiga förslag och funderingar runt reservvägbaser, verkar Flybo S ha varit drivande i frågan. Detta berodde sannolikt på att många av flygbaserna i södra Sverige hade ett utsatt, kustnära läge, vilket påpekades vid flera tillfällen av chefen för E 2.
Den nye chefen för Flybo S, Ingemar Nygren, skrev i januari 1953 att man i samband med eventuell kris på arbetsmarknaden kunde räkna med att diverse vägbyggen skulle sättas igång i olika delar av landet. Han ansåg att sådana vägbyggen skulle kunna kombineras med anläggning av ”flygstråk” och att vägarna på dessa ställen skulle ges sådan bredd att de i krig snabbt kunde färdigställas som start- och landningsbanor för flygplan.”
Men varför finns då dessa prov med start och landning på vägar intill F10 ”i slutet av 50-talet” ej redovisade i FortV:s rapporter?
Pågick de i ”hemlighet”, utan att rapporter eller liknande som berörde detta ej skickades till överordnade? Och p.g.a avsaknad av dessa dokument har proven ej gjort tillräckligt avtryck i historien för att ”fastna” i FortV:s -rapporter?
Eller är det så enkelt att tidsangivelsen i F 10-boken är 2-4 år för tidig?
På sida 8 i ”Svenska reservvägbaser” står följande:
"I april 1956 lämnade CF 10 förslag på reservflygstråk i närheten av Ängelholm. I första hand gällde det en 2 000 m raksträcka på den planerade motorvägen belägen rakt öster om flygfältet. Omgivande vägar skulle utformas som flygplansvägar. Även längre norrut på Hallandsåsens höjdplatå skulle ett 2 000 m reservflygstråk kunna byggas. En förutsättning för båda projekten var att omfartsvägar med tillräcklig kapacitet kunde ordnas. Man påpekade att generalplaneringen för F 10 beträffande flygplansvägar, uppställningsområden och reservflygstråk borde utformas i ett sammanhang." (11
11) FF/FB 20.4.56. FS (H), Organisationsavd, E, vol 11.
Men om Bengt Ekbladhs citat är korrekt är bilden alltså tagen på gamla E6. Om man tittar på följande länk finns det i dagsläget inga 2000 m långa raksträckor på gamla E6 intill F 10.
Gamla E6 intill F 10
Hur lång startsträcka behövde då en J 29? Ja, det beror ju på version. Enligt text på sida 74 i Tunnan-boken levererades J 29F till F 10 1956. På sida 72 står att läsa att J 29F var slutlevererad i maj resp. december 1958. Så 1958 borde merparten av F 10:s J 29 vara av F-versionen.
Enligt en tabell på sida 53 i Tunnan-boken anges startsträckan för J 29F till 790 m. Här anges även startsträcka för J 29A (1050 m) och J 29B (1350 m). Det står dock inte för vilken bränslemängd och beväpning som denna startsträcka är gällande. Men om man tar en titt på sida 196 i Roy Fröjdhs bok ”Guldvingen 2” kan man med hjälp av en tabell och ett diagram räkna ut att de i Tunnan-boken angivna startsträckorna gäller för fulltankat flygplan med fälltank (typ I eller II), flygförare och 4 st 20 mm akan med 180 skott i vardera. Så startsträckan för J 29F var alltså ungefär 790 m.
Enligt en annan tabell på sida 196 i Roy Fröjdhs bok var rullsträckan vid landning 1300-1600 m, lite beroende på landningsvikt. Dock finns en passus som anger att rullsträckan kan minskas till 600 m genom hård bromsning.
Så i princip skulle alla de fyra utpekade delsträckorna i länken ovan kunna tjänstgöra som start- och landningsbana. Dock är väl 1 km-sträckan kanske ”på håret”.
Men vilken sträcka var den som verkligen användes?
Och vilken väg är eller var Båstadsvägen?
Nedan följer en del citat ur ”Svenska reservvägbaser” som har att göra med försöken med att nyttja vägar som start- och landningsbanor.
Citat från sida 12:
”En omfattande försöksverksamhet med landning på smala banor inleddes i oktober 1960. En åtta meter bred bana markerades på F 13:s ordinarie bana och tolv landningar med J 35 på det markerade området utfördes av fyra olika flygförare.”
”Motsvarande prov utfördes sedan på F 1, där 7,5 m av banbredden visade sig vara tillräckligt för landning i bra väder.”
”Fem förare från F 18 utförde tio landningar med J 34 på F 13:s markerade smalbana och alla uttryckte förvåning över att ”det var så enkelt”. Proven skulle fortsätta med både J 32B och J 34 med landning på F 1:s taxibana, samt under sämre förhållanden på banan på F 13.”
”CE 2 skickade den 11 november 1960 en preliminär rapport om försöken med J 29 på smal bana och därefter fortsatte proven på F 3 och F 10.”
F10 ingick i E 2, Emils anm.
Citat från sida 14:
”F 10 hade övat starter- och landningar på förbindelsebana på F 5, men proven hade hindrats av dåligt väder och halka. Flygförarna hade inte redovisat ”några påtagliga obehagskänslor inför uppgiften”. Man påpekade att omfattningen av operativ verksamhet från landsväg helt var en fråga om hur många start- och landningshaverier man med hänsyn till läget ansåg sig ha råd med. Banorna måste vara 2 000 m så att man inte tvingades bromsa hårt, eftersom detta lätt ledde till kursavvikelse och avåkning.” (28
28) F 10 till E2 16.12.60. FS (H); Centralexp, EI, vol 101.
Citat från sida 15:
”Flygvapnets Bomb- och skjutskola fick det sammanhållande ansvaret för fortsatta prov med landning på smala banor och därmed sammanhängande flygsäkerhets- och utbildningsfrågor och i maj 1961 var rapport en rapport klar. Operativa aspekter hade inte ingått i uppdraget. Proven var stort upplagda och följande förband och flygplanstyper hade deltagit: F 3, F 4, F 9 och F 10 med J 29F, F 1, F 12 och F 17 med J 32B och A 32A, F 18 med J 34, F 13 med J 35A, samt F 11 med S 29C och S 32C. Prov med transportflygplan hade inte hunnit utföras.
Huvudsakligen hade man startat och landat på markerad smal bana, men vissa övningar hade ägt rum på förbindelsebanor vid F 1, F 5 och på Arlanda. Alla prov hade skett i bra väder och under dager.”
Citat från sida 25:
”Omfattande försök genomfördes under åren 1960-62 med landning på smala banor och på isbas anordnad som reservvägbas. Man använde sig av taxibanor och speciellt markerade smalbanor på ordinarie baser. Samtliga flygvapnets flygplanstyper deltog i försöken, som genomfördes av olika förband, och Flygvapnets Bomb- och skjutskola fick det sammanhållande ansvaret för proven. Den viktigaste slutsatsen av proven var att alla krigsflygplanstyper kunde operera från vägbaser och minimikraven för krigsmässigt bruk var 12 x 2 000 m bana. Flygförarna ansåg genomgående att landning på smal bana var lättare än förväntat.”
Om det angivna årtalet 1958 stämmer utförde alltså F 10 starter och landningar på vägar två år innan centralt styrda utprovningar igångsattes! Kan detta vara möjligt?
Var det kanske så att C Flygbo S inte orkade vänta på att flygvapenledningen skulle ”vakna”?
Citat från sida 5:
”Av de handlingar att döma som finns, som berör tidiga förslag och funderingar runt reservvägbaser, verkar Flybo S ha varit drivande i frågan. Detta berodde sannolikt på att många av flygbaserna i södra Sverige hade ett utsatt, kustnära läge, vilket påpekades vid flera tillfällen av chefen för E 2.
Den nye chefen för Flybo S, Ingemar Nygren, skrev i januari 1953 att man i samband med eventuell kris på arbetsmarknaden kunde räkna med att diverse vägbyggen skulle sättas igång i olika delar av landet. Han ansåg att sådana vägbyggen skulle kunna kombineras med anläggning av ”flygstråk” och att vägarna på dessa ställen skulle ges sådan bredd att de i krig snabbt kunde färdigställas som start- och landningsbanor för flygplan.”
Men varför finns då dessa prov med start och landning på vägar intill F10 ”i slutet av 50-talet” ej redovisade i FortV:s rapporter?
Pågick de i ”hemlighet”, utan att rapporter eller liknande som berörde detta ej skickades till överordnade? Och p.g.a avsaknad av dessa dokument har proven ej gjort tillräckligt avtryck i historien för att ”fastna” i FortV:s -rapporter?
Eller är det så enkelt att tidsangivelsen i F 10-boken är 2-4 år för tidig?
Emil skrev::
<<Men om Bengt Ekbladhs citat är korrekt är bilden alltså tagen på gamla E6.<<
Rätt avskrivet ur boken!
<<Spridd uppställning på gamla E6<<
Står tyvärr inte NÄR!!Författarna kanske vet När.
Om man tittar nära (litet foto) ser man att vägen tar åt Vänster i fonden.
4 st tele/el stolpar syns.(vänster sida)
Samt Banan har en ”spricka”, i mitten av vägbanan (betong?)
Vidare i fonden där vägen tar åt vänster , fast längre bort , lite åt höger något tornliknande ”föremål”?
Stämmer det med din minnesbild , eller det finns kanske flera bilder?
Som sagt endast EN J 29 syns + ”något” i kurvan på vägen
Enligt min bedömning utefter sträckan du markerat med ””,1,0 km
Bengt (som inte varit på denna sida av F10, ankommit västerifrån förr)
Någonstans verkar F10 ”sticka” ut i detta fall
<<Men om Bengt Ekbladhs citat är korrekt är bilden alltså tagen på gamla E6.<<
Rätt avskrivet ur boken!
<<Spridd uppställning på gamla E6<<
Står tyvärr inte NÄR!!Författarna kanske vet När.
Om man tittar nära (litet foto) ser man att vägen tar åt Vänster i fonden.
4 st tele/el stolpar syns.(vänster sida)
Samt Banan har en ”spricka”, i mitten av vägbanan (betong?)
Vidare i fonden där vägen tar åt vänster , fast längre bort , lite åt höger något tornliknande ”föremål”?
Stämmer det med din minnesbild , eller det finns kanske flera bilder?
Som sagt endast EN J 29 syns + ”något” i kurvan på vägen
Enligt min bedömning utefter sträckan du markerat med ””,1,0 km
Bengt (som inte varit på denna sida av F10, ankommit västerifrån förr)
Någonstans verkar F10 ”sticka” ut i detta fall
- Emil Lindberg
- Inlägg: 1136
- Blev medlem: 25 feb 2008, 20:35
- Ort: Kallinge
Det verkar som vi hade behövt något slags fotodokumentation Då/nu.Bengt Ekbladh skrev:Emil skrev::
<<Men om Bengt Ekbladhs citat är korrekt är bilden alltså tagen på gamla E6.<<
Rätt avskrivet ur boken!
<<Spridd uppställning på gamla E6<<
Står tyvärr inte NÄR!!Författarna kanske vet När.
Om man tittar nära (litet foto) ser man att vägen tar åt Vänster i fonden.
4 st tele/el stolpar syns.(vänster sida)
Samt Banan har en ”spricka”, i mitten av vägbanan (betong?)
Vidare i fonden där vägen tar åt vänster , fast längre bort , lite åt höger något tornliknande ”föremål”?
Stämmer det med din minnesbild , eller det finns kanske flera bilder?
Som sagt endast EN J 29 syns + ”något” i kurvan på vägen
Enligt min bedömning utefter sträckan du markerat med ””,1,0 km
Bengt (som inte varit på denna sida av F10, ankommit västerifrån förr)
Någonstans verkar F10 ”sticka” ut i detta fall
Jag kan vara behjälplig Ängelholm ligger ju nästgårds Halmstad.
F10 jubileumsbok har jag hemma vad jag förstod var det där bilden
skulle finnas. Jag skall se om jag kan snoka lite framöver.
Det går väl inte att få bilden inlagd här på något sätt?
Jag sitter i Sälen denna veckan och kommer inte åt boken.
KS HAD
- Emil Lindberg
- Inlägg: 1136
- Blev medlem: 25 feb 2008, 20:35
- Ort: Kallinge
Re: Bild på spridd uppställning av J 29 - Vilken bok?
Spridd uppställning gamla E6 invid F 10
Efter ett mail till F 10 kamratförening kom jag i kontakt med Ralph ”RAD” Hradil. Jag har genomfört två telefonintervjuer med honom. Dessutom har viss korrespondans via mail och vanlig post skett. Nedanstående är baserat på vad som har framkommit under samtal och brevväxling. RAD inger ett seriöst och trovärdigt intryck och verkar ha bra ”koll på läget” trots att en del händelser som vi diskuterade utspelade sig för över 50 år sedan.
Kent Schram har varit ute i trakterna kring F 10 för att fotografera platser som helt eller delvis hör till ämnet. Tack för det Kent! Dessa bilder har jag, tillsammans med satellitbilder, infogat på lämpliga platser i texten.
RAD arbetade som flygtekniker vid F 10 mellan åren 1947-1989 – 42 år. Han arbetade bl.a med J 29 Tunnan, med början på J 29B. Senare var han bland annat instruktör under utbildning av österrikiska flygtekniker på J 35Ö.
RAD säger sig ha deltagit i verksamhet snarlik den som bilden i F 10-boken föreställer och tillhörande text beskriver.
Enligt RAD så övades då och då utrymning av F 10. Man "flydde" då med flygplanen ut från flottilj-/bas-området. En del flygplan bogserades till UOM i Margretetorp och "gömdes" där.
UOM Margretetorp
Bild 1
Bild 2
Bild 3
Bild 4
En del andra flygplan ska ha bogserats till det BAKOM (fanns benämningen då?) som låg 1,4 km nordost om norra banänden på bana 04/22. Här ställdes flygplanen och maskerades. Det går fortfarande en flygplansväg från norra banänden ut till vägen nordväst om banan (se bild 15).
Notera dock att vägens sträckning har ändrats vid detta BAKOM. Tidigare fortsatte vägen "rakt fram" och anslöt till väg 105 ungefär där rondellen (norr om Borrstorp) nu ligger. Men nu viker vägen av norrut och ansluter vinkelrakt till väg 105. Spår efter den tidigare sträckningen av vägen syns rätt tydligt på Hitta.se. Enligt RAD och andra personer ska det här ha legat 2-4 stycken flygplanplatser, men på grund av ändringen av vägen återstår nu bara en (se bild 13-14).
BAKOM F 10
Bild 13
Bild 14
Dessutom ska man enligt RAD ha nyttjat två gårdar intill gamla E6 för att gömma fyra (2 + 2) stycken J 29 på innergårdarna. Dessa två gårdar ligger på var sida om gamla E6, ca 250-300 meter norr om där Rösssjöholmsån går under vägen. RAD säger sig under någon utrymningsövning ha bogserat "sin" J 29 till en av dessa ”gömställen”, baxat in den på innergården och maskerat den med maskeringsnät. Bogseringen gick via ungefär den väg som nu går från sydöstra banänden på bana 14/32, via den civila flygstationen (som inte fanns då) och ut på gamla E6.
”Gömställen”
Bild 6
Bild 7
Bild 8
Men enligt RAD ska inga starter eller landningar någonsin har genomförts på gamla E6 öster om F 10. Enligt RAD fanns det dock planer på att nyttja någon av de två raksträckor som ligger söder om infarten till den civila flygstationen som reservstartstråk eller reservvägbas, men vissa gårdar och bebyggelse ansågs ligga lite för nära vägen. Som ni kan se gör vägen en svag ”knyck” i höjd med Osbyholm, och delar på så sätt upp vägen i en 1,4 km (norr om Osbyholm) resp 1,2 km (söder om Osbyholm) lång raksträcka. Längs sträckan söder om Osbyholm ligger ett antal gårdar nära inpå själva vägen. Vid sträckan norr om Osbyholm ligger bebyggelsen lite längre ifrån vägen, den närmaste ligger ca 20 meter från vägen. Alltså borde sträckan norr om Osbyholm vara lämpligast som reservstartstråk eller reservvägbas (se bild 11-12). Den var/är dessutom 200 m längre än sträckan söder om.
Bild 9 och 10 föreställer en av de fickor som finns längs med sträckan/sträckorna. Tänkbart är att dessa kunde nyttjas vid klargöring och beredskapshållning av flygplan, men som synes skulle nog stålplank vara fördelaktigt för att förbättra grusens bärighet.
Möjligt reservstartstråk F 10
Bild 5
Bild 9
Bild 10
Bild 11
Bild 12
Dock förstår jag mig inte riktigt på bilden i F 10-boken. Enligt Kent Schrams analys av bilden i F 10-boken (se tidigare inlägg gjort sön jan 18, 2009 10:13 am) står flygplanen uppställda på avtagsvägar och fickor i höjd med Osbyholm. Jämför med bild 5! Om jag minns rätt står flygplanen då ända ute vid vägen, utan bogserbilar, helt i det öppna. Precis som om de stod i beredskap för att starta från en av vägsträckorna. Men enligt RAD skedde ju inga starter från vägarna. Varför då denna uppställning av flygplanen? En arrangerad bild? Eller skulle flygplanen för egen maskin taxa de 2 km in till bansystemet på F 10?
För att göra det hela lite mer överskådligt har jag satt ihop två översiktsbilder
Översikt syd
Översikt norr
Så nu till något mycket intressant och för mig hittills okänt!
Enligt RAD utförde man någon gång 1953-1956 prov med start från taxibanan på Everöds flygplats! Flygförare vid dessa prov ska ha varit Per Björk (senare chef för 2:a division F 10) och flygplanstypen ska ha varit J 29. RAD berättade att taxibanan hade en svag böj någonstans mitt på, och att man då var tvungen att lyfta innan denna böj. Böjen (vinkelavvikelsen) är knappt synligt på satellitbilder, jag fick experimentera en hel del i ett grafiskt program för att reda ut om böjen existerade och var den i så fall låg/ligger. Den visade sig ligga där taxibanan korsas av en väg/taxibana. Trots denna böj kan man få ut ungefär 1000 m raksträcka om man startar ifrån syd. RAD berättade att det inte var mycket till vingelmån men att Björk lyckades att genomföra ett antal starter utan tillbud. Landningar skedde dock inte på taxibanan. Vid kontroll mot baskatalogen för Everöds-basen visar det sig att taxibanan var 7 m bred. J 29 hade en spårvidd på 2,2 m, vilket gav en vingelmån på ca 2,4 m på höger resp. vänster sida
Taxibanan på Everöd
Eftersom att RAD:s tidsangivelse är väldigt tidig har jag dubbelkollat detta med honom – i två separata telefonintervjuer. Jag berättade bl.a att hittills publicerade uppgifter anger att prov med start från ”smal bana” inleddes 1960 (enligt F 10-boken 1958). Men RAD är väldigt säker på att proven vid Everöd skedde några år tidigare, som sagt 1953-1956. Om detta stämmer ska F 10 alltså har utfört prov av start från ”smal bana” fyra till sju år tidigare än vad som hittills finns publicerat!
Man undrar ju då var dessa uppgifter har tagit vägen. Varför finns dessa prov vid Everöd ej behandlade i ”Svenska flygbaser” eller någon av FortV:s rapporter?
Efter ett mail till F 10 kamratförening kom jag i kontakt med Ralph ”RAD” Hradil. Jag har genomfört två telefonintervjuer med honom. Dessutom har viss korrespondans via mail och vanlig post skett. Nedanstående är baserat på vad som har framkommit under samtal och brevväxling. RAD inger ett seriöst och trovärdigt intryck och verkar ha bra ”koll på läget” trots att en del händelser som vi diskuterade utspelade sig för över 50 år sedan.
Kent Schram har varit ute i trakterna kring F 10 för att fotografera platser som helt eller delvis hör till ämnet. Tack för det Kent! Dessa bilder har jag, tillsammans med satellitbilder, infogat på lämpliga platser i texten.
RAD arbetade som flygtekniker vid F 10 mellan åren 1947-1989 – 42 år. Han arbetade bl.a med J 29 Tunnan, med början på J 29B. Senare var han bland annat instruktör under utbildning av österrikiska flygtekniker på J 35Ö.
RAD säger sig ha deltagit i verksamhet snarlik den som bilden i F 10-boken föreställer och tillhörande text beskriver.
Enligt RAD så övades då och då utrymning av F 10. Man "flydde" då med flygplanen ut från flottilj-/bas-området. En del flygplan bogserades till UOM i Margretetorp och "gömdes" där.
UOM Margretetorp
Bild 1
Bild 2
Bild 3
Bild 4
En del andra flygplan ska ha bogserats till det BAKOM (fanns benämningen då?) som låg 1,4 km nordost om norra banänden på bana 04/22. Här ställdes flygplanen och maskerades. Det går fortfarande en flygplansväg från norra banänden ut till vägen nordväst om banan (se bild 15).
Notera dock att vägens sträckning har ändrats vid detta BAKOM. Tidigare fortsatte vägen "rakt fram" och anslöt till väg 105 ungefär där rondellen (norr om Borrstorp) nu ligger. Men nu viker vägen av norrut och ansluter vinkelrakt till väg 105. Spår efter den tidigare sträckningen av vägen syns rätt tydligt på Hitta.se. Enligt RAD och andra personer ska det här ha legat 2-4 stycken flygplanplatser, men på grund av ändringen av vägen återstår nu bara en (se bild 13-14).
BAKOM F 10
Bild 13
Bild 14
Dessutom ska man enligt RAD ha nyttjat två gårdar intill gamla E6 för att gömma fyra (2 + 2) stycken J 29 på innergårdarna. Dessa två gårdar ligger på var sida om gamla E6, ca 250-300 meter norr om där Rösssjöholmsån går under vägen. RAD säger sig under någon utrymningsövning ha bogserat "sin" J 29 till en av dessa ”gömställen”, baxat in den på innergården och maskerat den med maskeringsnät. Bogseringen gick via ungefär den väg som nu går från sydöstra banänden på bana 14/32, via den civila flygstationen (som inte fanns då) och ut på gamla E6.
”Gömställen”
Bild 6
Bild 7
Bild 8
Men enligt RAD ska inga starter eller landningar någonsin har genomförts på gamla E6 öster om F 10. Enligt RAD fanns det dock planer på att nyttja någon av de två raksträckor som ligger söder om infarten till den civila flygstationen som reservstartstråk eller reservvägbas, men vissa gårdar och bebyggelse ansågs ligga lite för nära vägen. Som ni kan se gör vägen en svag ”knyck” i höjd med Osbyholm, och delar på så sätt upp vägen i en 1,4 km (norr om Osbyholm) resp 1,2 km (söder om Osbyholm) lång raksträcka. Längs sträckan söder om Osbyholm ligger ett antal gårdar nära inpå själva vägen. Vid sträckan norr om Osbyholm ligger bebyggelsen lite längre ifrån vägen, den närmaste ligger ca 20 meter från vägen. Alltså borde sträckan norr om Osbyholm vara lämpligast som reservstartstråk eller reservvägbas (se bild 11-12). Den var/är dessutom 200 m längre än sträckan söder om.
Bild 9 och 10 föreställer en av de fickor som finns längs med sträckan/sträckorna. Tänkbart är att dessa kunde nyttjas vid klargöring och beredskapshållning av flygplan, men som synes skulle nog stålplank vara fördelaktigt för att förbättra grusens bärighet.
Möjligt reservstartstråk F 10
Bild 5
Bild 9
Bild 10
Bild 11
Bild 12
Dock förstår jag mig inte riktigt på bilden i F 10-boken. Enligt Kent Schrams analys av bilden i F 10-boken (se tidigare inlägg gjort sön jan 18, 2009 10:13 am) står flygplanen uppställda på avtagsvägar och fickor i höjd med Osbyholm. Jämför med bild 5! Om jag minns rätt står flygplanen då ända ute vid vägen, utan bogserbilar, helt i det öppna. Precis som om de stod i beredskap för att starta från en av vägsträckorna. Men enligt RAD skedde ju inga starter från vägarna. Varför då denna uppställning av flygplanen? En arrangerad bild? Eller skulle flygplanen för egen maskin taxa de 2 km in till bansystemet på F 10?
För att göra det hela lite mer överskådligt har jag satt ihop två översiktsbilder
Översikt syd
Översikt norr
Så nu till något mycket intressant och för mig hittills okänt!
Enligt RAD utförde man någon gång 1953-1956 prov med start från taxibanan på Everöds flygplats! Flygförare vid dessa prov ska ha varit Per Björk (senare chef för 2:a division F 10) och flygplanstypen ska ha varit J 29. RAD berättade att taxibanan hade en svag böj någonstans mitt på, och att man då var tvungen att lyfta innan denna böj. Böjen (vinkelavvikelsen) är knappt synligt på satellitbilder, jag fick experimentera en hel del i ett grafiskt program för att reda ut om böjen existerade och var den i så fall låg/ligger. Den visade sig ligga där taxibanan korsas av en väg/taxibana. Trots denna böj kan man få ut ungefär 1000 m raksträcka om man startar ifrån syd. RAD berättade att det inte var mycket till vingelmån men att Björk lyckades att genomföra ett antal starter utan tillbud. Landningar skedde dock inte på taxibanan. Vid kontroll mot baskatalogen för Everöds-basen visar det sig att taxibanan var 7 m bred. J 29 hade en spårvidd på 2,2 m, vilket gav en vingelmån på ca 2,4 m på höger resp. vänster sida
Taxibanan på Everöd
Eftersom att RAD:s tidsangivelse är väldigt tidig har jag dubbelkollat detta med honom – i två separata telefonintervjuer. Jag berättade bl.a att hittills publicerade uppgifter anger att prov med start från ”smal bana” inleddes 1960 (enligt F 10-boken 1958). Men RAD är väldigt säker på att proven vid Everöd skedde några år tidigare, som sagt 1953-1956. Om detta stämmer ska F 10 alltså har utfört prov av start från ”smal bana” fyra till sju år tidigare än vad som hittills finns publicerat!
Man undrar ju då var dessa uppgifter har tagit vägen. Varför finns dessa prov vid Everöd ej behandlade i ”Svenska flygbaser” eller någon av FortV:s rapporter?
Re: Bild på spridd uppställning av J 29 - Vilken bok?
Hej Emil.
BILD 5 , (fem) ”måste” det vara.
Skillnad från boken är att 4 el/tele stolpar på vänster sida är borta på ditt foto.
De 2 ”busshållplatserna?”syns, samt det som någon ansåg vara ett vattentorn? i horisonten.
<<<Om jag minns rätt står flygplanen då ända ute vid vägen, utan bogserbilar, helt i det öppna<<
NEJ:Bakom J29—J står en jeep med stort nr.6 där reg.nr brukar sitta.
På bilden syns även några barn samt en man vid sin Mc.
<<En arrangerad bild?<< , svårt att bedöma
Bengt
BILD 5 , (fem) ”måste” det vara.
Skillnad från boken är att 4 el/tele stolpar på vänster sida är borta på ditt foto.
De 2 ”busshållplatserna?”syns, samt det som någon ansåg vara ett vattentorn? i horisonten.
<<<Om jag minns rätt står flygplanen då ända ute vid vägen, utan bogserbilar, helt i det öppna<<
NEJ:Bakom J29—J står en jeep med stort nr.6 där reg.nr brukar sitta.
På bilden syns även några barn samt en man vid sin Mc.
<<En arrangerad bild?<< , svårt att bedöma
Bengt
- Emil Lindberg
- Inlägg: 1136
- Blev medlem: 25 feb 2008, 20:35
- Ort: Kallinge
Re: Bild på spridd uppställning av J 29 - Vilken bok?
OK, jag skulle ha skrivit: ".....utan bogserbil tillkopplad,....."Bengt Ekbladh skrev:Hej Emil.
<<<Om jag minns rätt står flygplanen då ända ute vid vägen, utan bogserbilar, helt i det öppna<<
NEJ:Bakom J29—J står en jeep med stort nr.6 där reg.nr brukar sitta.
Bengt
Bilden känns iscensatt. Varför koppla bort bogserbil och bogserstång, och ställa sig i "högsta" om start ändå inte ska ske från vägen? Här handlar det ju om jaktflygplan som normalt stod i "högsta" invid banänden, normalförfarandet för jaktflygplan var ju inte att taxa 2-3 km innan start. Och med tanke på dåtidens korta aktionsradie p.g.a förhållandevis liten medförbar bränslemängd känns det som om taxningen skulle förbruka dyrbara litrar! Har man fått fly ut på vägen har jag lite större förståelse för det hela. Men varför då inte nyttja "motorstart under bogsering" som nyttjades vid flottiljerna med berghangar, och som enligt RAD övades även vid F 10? Och då starta motorerna någon gång efter att man hade svängt av gamla E 6.
Bild 5 är den jag har bett läsarna jämföra bilden i F 10-boken med.
- Emil Lindberg
- Inlägg: 1136
- Blev medlem: 25 feb 2008, 20:35
- Ort: Kallinge
Re: Bild på spridd uppställning av J 29 - Vilken bok?
Här är ursprungsbilden. Hoppas att den kan tillföra något för de som inte har en aning om vad vi diskuterar. Jämför med bild 5 i tidigare inlägg.
Notera den andra J 29 som står i höjd med den fjärde eller femte telefonstolpen. På en ficka som numera (och även då?) består av grus. Jämför med bild 9 och 10 i tidigare inlägg.
Notera den andra J 29 som står i höjd med den fjärde eller femte telefonstolpen. På en ficka som numera (och även då?) består av grus. Jämför med bild 9 och 10 i tidigare inlägg.
Re: Bild på spridd uppställning av J 29 - Vilken bok?
Ja det var den bilden jag menade
Bengt
Bengt
- Emil Lindberg
- Inlägg: 1136
- Blev medlem: 25 feb 2008, 20:35
- Ort: Kallinge
Re: Bild på spridd uppställning av J 29 - Vilken bok?
Bild på liknande verksamhet finns på sida 79 i flottiljboken "Flyget på Karlsborg - Västgöta flygflottilj". Bildtexten lyder:
"Under A 29-tiden fanns inget klargöringsområde till vilket flygplanen kunde spridas vid exempelvis anfallshot mot basen. Här pågår spridning av flygplan inom kasernområdet under en beredskapsövning"
Ni som har boken; kan ni klura ut var på kasernområdet som bilden är tagen? Jag är inte så hemmastadd på F 6:s flottiljområde.
"Under A 29-tiden fanns inget klargöringsområde till vilket flygplanen kunde spridas vid exempelvis anfallshot mot basen. Här pågår spridning av flygplan inom kasernområdet under en beredskapsövning"
Ni som har boken; kan ni klura ut var på kasernområdet som bilden är tagen? Jag är inte så hemmastadd på F 6:s flottiljområde.
-
- Inlägg: 11
- Blev medlem: 13 aug 2008, 20:19
Re: Bild på spridd uppställning av J 29 - Vilken bok?
29:an står bakom specialkompaniets kassern!!
- Emil Lindberg
- Inlägg: 1136
- Blev medlem: 25 feb 2008, 20:35
- Ort: Kallinge
Re: Bild på spridd uppställning av J 29 - Vilken bok?
Kan du peka ut denna kasern på Hitta.se eller Eniro.se? Skulle vara intressant att se hur långt in man "asade" flygplanen för att gömma dem.Bengt Persson skrev:29:an står bakom specialkompaniets kassern!!
-
- Inlägg: 11
- Blev medlem: 13 aug 2008, 20:19
Re: Bild på spridd uppställning av J 29 - Vilken bok?
Det är den kasern som är vid vaktbyggnaden o innehöll även garage för räddningsstyrkan. Då F6 var en ganska kompakt flottilj så var inte avstånden så långa. Det är ganska nära till plattorna o landningsbanan.
Re: Bild på spridd uppställning av J 29 - Vilken bok?
Hej.
Man kan titta på sid 58 , från 1945 och jämföra med sid 117 från ca 1978
En del ombyggnationer, men många hus känns igen.
Dock ser inte jag specialkompaniets kasern / vaktbyggnaden, den ligger väl blir det lite norrut?
Så vi behöver mer vägledning.
Bengt
Man kan titta på sid 58 , från 1945 och jämföra med sid 117 från ca 1978
En del ombyggnationer, men många hus känns igen.
Dock ser inte jag specialkompaniets kasern / vaktbyggnaden, den ligger väl blir det lite norrut?
Så vi behöver mer vägledning.
Bengt
-
- Inlägg: 11
- Blev medlem: 13 aug 2008, 20:19
Re: Bild på spridd uppställning av J 29 - Vilken bok?
Bilden på sidan 117 i boken Flyget på Karlsborg visar Kanslihuset, Specialkompaniets kasern o vakten ligger till vänster precis utanför bilden.
På sidan 139 i boken Västgöta flygflottilj F6 finns en flygbild över kasernområdet o där ser man vakten o specialkompaniet i mitten på fotot.
På sidan 139 i boken Västgöta flygflottilj F6 finns en flygbild över kasernområdet o där ser man vakten o specialkompaniet i mitten på fotot.
- Emil Lindberg
- Inlägg: 1136
- Blev medlem: 25 feb 2008, 20:35
- Ort: Kallinge
Re: Bild på spridd uppställning av J 29 - Vilken bok?
Tyvärr har jag inte den sistnämnda boken.Bengt Persson skrev:Bilden på sidan 117 i boken Flyget på Karlsborg visar Kanslihuset, Specialkompaniets kasern o vakten ligger till vänster precis utanför bilden.
På sidan 139 i boken Västgöta flygflottilj F6 finns en flygbild över kasernområdet o där ser man vakten o specialkompaniet i mitten på fotot.
Men kolla länken. Har jag pekat ut rätt byggnad? Tryck på "Satellit" för att få fram bild.
http://www.hitta.se/LargeMap.aspx?z=1&m ... %3C/pts%3E
Men i så fall borde vakten ligga till höger utanför bilden.
-
- Inlägg: 11
- Blev medlem: 13 aug 2008, 20:19
Re: Bild på spridd uppställning av J 29 - Vilken bok?
Japp, det är rätt byggnad du pekat ut.
Vakten är till höger om bilden på sidan 79 och till vänster om bilden på sidan 117.
Finns även en bild på sidan 2 som visar vakten o speckomp till vänster.
Vakten är till höger om bilden på sidan 79 och till vänster om bilden på sidan 117.
Finns även en bild på sidan 2 som visar vakten o speckomp till vänster.
Re: Bild på spridd uppställning av J 29 - Vilken bok?
>>Har jag pekat ut rätt byggnad?>>
Det verkar så.
Vakten ligger ju rakt bakom A32:an som står upp”stolpad”
Numera har tydligen några fönster tillkommit på taket (2st och en träd-skugga?)
Men bilden sid 139 visar samma byggnad.
På den bilden verkar numera översta gavelfönstret blivit större, eller är det en”flugskit” mellan
träden som numera är utbytta?
Bengt
Det verkar så.
Vakten ligger ju rakt bakom A32:an som står upp”stolpad”
Numera har tydligen några fönster tillkommit på taket (2st och en träd-skugga?)
Men bilden sid 139 visar samma byggnad.
På den bilden verkar numera översta gavelfönstret blivit större, eller är det en”flugskit” mellan
träden som numera är utbytta?
Bengt