Bauer om Attackens uppträdande i krig

[Jakob Wedman]

Svensk Flyghistorisk Förening
Attackens uppträdande i krig.
Flyghistoriskt Forum - www.sff.n.se - SFF

Lite historia innan det faller i glömska. Gäller A32tiden

Ledning:
Eskadern leddes av CE1 från upl Björn (väster om Skara).ÖB angav inriktningen av nästa dygns verksamhet i en högkvartersorder till CE1.

Basering:
På Obas (Ordinarie bas).12 st, en div/bas Antalet divisioner minskade med tiden,(för många haverier, för liten haverireserv), liksom Obaser. Det fanns tre basområden. Västgötabaserna, smålandsbaserna och mälarbaserna. Där fanns attackammunition(bomber, arak samt på en del robot 04). Krigsreparationer kunde utföras.
Tbas: Tillfällig bas. Kustnära. Här fanns attackammunition full service kunde utföras. Här baserades man för att öka anfallsfrekvensen(kortare an- och återflygning).
Basen: Från ena banändan ledde en flygplanväg till bakom(bakre klargörings- området)någon kilometer bort. Här tankades, servades och hängdes yttre last. Här fanns också flygtjänstbarracken. Ytterligare längre bort var uom (uppställningsområdet).här fanns fpl som inte användes. Motorbyten och reparationer utfördes.

Försvar: Luftvärn fanns inte på västgötabaserna. Var nog reserverat för mera utsatta baser. Markförsvaret sköttes av ett lokalförsvarsförband(gamla gubbar, gamla vapen)samt hemvärn(ännu äldre)Dessutom fanns inom rimligt avstånd en cykelskyttebataljon som vid behov med friskt mod kastade sig upp på sina velocipeder för att avvärja luftlandsättningar.
Basbataljonen leddes normalt av chefen för det kompani som var kärnan i
bataljonen.

Rättelse: Haverireserven var beräknad på att A32 skulle bytas efter sju år. Nu kämpade den på i tjugo. Inte konstigt det blev ont om flygplan. Om jag får hålla på tänkte jag om några dagar behandla
A: A32 för- och nackdelar, vapen, anfallsmetoder, väderminima för olika vapen.
B: I slutet av veckan gör vi ett attackföretag från utkörning till inkörning och avrapportering.

Inget av det här är hemligt. Baserna nedlagda. A32 skrotad. Attackeskadern avskaffad(liksom jag själv om några år).

Inkorporerades F15:s divisioner i Eskadern? Vilka baser användes i så all som tillägg (plötsligt pratar vi enorma ytor jämfört med västgöta, mälar och smålandsbaserna) och varifrån leddes de samlade bilden av företagen? (Göteborg antar jag?) Vem ägde förresten Gimo-basen primärt; attack eller jakt?

I fred satt eskaderchefen med stab i Göteborg. Han utövade ingen operativ ledning. Huvuduppgiften var krigsplanläggning. Vid krig och övningar(eskader-, flygvapen- och krigsmaktsövningar) när eskadern var krigsorganiserad, ledde han från upl Björn. När F15 bytte från J29 till A32 (nedlagda F14s flygplan), så övergick F15 till E1. Om någon har problem med militära förkortningar: E1 = Första flygeskadern = attackeskadern. Nåväl. F15 divisionerna krigsbaserade på mälarbaserna, Eskilstuna, Västerås och Tierp(tror jag, minneslucka). Har flugit från Tierpbasen och där fanns bakom så det var i alla fall Tbas attack.
Ja, det var långt att forsla markutrustningen. Inte konstigt att ÖB ville ha tpflyg. Tp 84 kom ju så småningom. Mycket fanns ju redan på plats liksom en bastropp på E-tuna och Tierp. Håller på och filar på nästa inlägg. Får nog dela upp det i flera inlägg. Fråga gärna, svara gärna, spekulera gärna men gör klart vad som är gissningar och vad som är sanning, om det nu finns någon absolut sanning.
På återseende
Bauer

Flygplanet A32: Max tillåten fart under 3000m M0,9/1100km/t.
Max fart med yttre beväpning ca 900knyck med frikostlig an-
vändning av Ebk. Aktionsradie med yttre beväpning ca 300km på
lägsta.Bränsle tot 4100L
Förbrukning: Liter/minut
marktomgång 10
markkörning 15
Distanekonomiskt 600km/t 40
stigvarv 7900
750 km/t 80
Ebk 250
Siffrorna som jag kommer ihåg dem.
Bränsle reserv vid sättning enskilt fpl 350L, rote 400L, grupp 450l
3300L för att nå fi och ta sig hem. Resten gick åt till utkörning start och samling samt landningsreserv.
Kroppstanken(rymde 1700L)var självtätande vid skottskador.
Besättningen skyddades av 20mm pansar framåt under och bakåt.
Vindrutan var skottsäker. Siktet ett vanligt gyroreflexsikte.
Bombsiktet mätte höjden barometriskt samt dykvinkeln med ett gyro. Gyrot måste horisonteras före anfall på rakbana och anfallskurs. Bombsiktet höll reda på höjd, fart dykvinkel, avstånd. Man siktade med reflexsiktet som kompenserade för vind och målrörelse, tryckte på fällknappen och tog upp med 4G. När knappen trycktes in föll inga bomber. Istället gick en impuls till bombsiktet som startade ett "tidur" som när det var dags skickade fällimpulser till bomblåsen. För raketer fanns en tillsats UH6 som kompenserade för bansänkningen. PN50 Använde radarfyrar för navigering. Användes under återflygning.
Radarhöjdmätare. Mätområde 0-200m.begränsad användning. IK användes endast under återflygning. Remsfällare (kom efter några år). Spaningsradar. Mätområden 8, 20, 80, 160km. Användes som siktesradar för RB04 och lysbomb. Balkar standardutrustning 8a+4B. A var de små för raketer och bomber
upp till 120kg. Raketer dubbelupphängdes. Bbalkar var för tunga bomber 250,500,600kg samt brandbomb(napalm)
Robotbalk. Har glömt beteckningen. Balkbyte till rbbalk medförde att A och Bbalkar fick demonteras. Hela tjorven. Akan: 4 20mm Ammo 180 skott per bössa. Krigsladdning 80 per bössa I krig brand spräng pansargranat. I fred fullkula (blyklump).
Anfallsmetoder:
Planfällning brandbomb: Rakt på höjd 10-20m. Fart 750. När målet passerar in under nosen, fäll.
Planfällning:120 kg sb (med bromsskärm) höjd 200m fart 750.
Dykfällning Flankanfall lägsta höjd max fart gå mot en punkt 3km vid sidan om målet. I detta fall vänster om. Gruppen ligger nu i långflank vänster. Om inte meddelar du på radio "Högeringång" eller "flank vänster rotevis flank vänster. På avstånd 5,5 från målet upptagning 45graders stigning till 700m, rolla runt utan belastning till nära ryggläge, fånga målet dra ner, lägg pricken på målet, frigör siktet, målfölj, fäll, ta upp, när nosen nått horisonten, rolla höger, dra ner på lägsta och försvinn som ett skållat troll. Vid raketskjutning användes samma anfallsmetod.
Nog för i dag. Har lite annat att pyssla med.
Återkommer i veckan med lysbomber och attackrobot.
Något oklart? Fråga gärna. Det finns inga dumma frågor men tyvärr många snorkiga svarare.
See you!
Bauer

Som instrument/systemtekniker, krigsplacerad i ett kustartilleribatteri, se http://www.oxelosund.net/femore/femorefortet/index.htm, strax norr om Bråviken, var ju ett kraftfullt agerande av "ÖB:s klubba" A och O för mina överlevnadschanser.
Det jag minns i övrigt från denna tid var att det sades att flygarna flög så fort att de inte träffade oss samt det underbara ordet "cykelskyttebataljon" du återger.

Jag trodde det hette "-kompani" men googling ger onekligen belägg för cykelskyttebataljon, se exempelvis http://en.wikipedia.org/wiki/Swedish_military_bicycle
Lars S

Hej Lars och andra!
Nog fanns det cykelskyttebataljoner förr (Cskbat, mil. förkortning för nämnda bataljon), fram till 70-, 80-talet vill jag minnas.
Bataljonen som var ett så kallat lokalförsvarsförband var cirka 700 man starkt, med "gubbar" upp till 47 års ålder, som då var pensionsålder för våra svenska krigare. Man tog sig fram på cykel. Antingen med egen kraft eller medelst tolkning efter traktorer som var bataljonens motorfordon.
Detta en liten upplysning om cyklande soldater för inte allt för länge sedan.
I våra stolta infanteribrigader förresten, ingick ett s.k. Cykeltransportkompani (Ctpkomp) som for omkring med 3000 (tre tusen) cyklar (c) på 40 lastbilar med släp, som infanteristerna kunde "låna" för att ta sig fram lite fortare på vägarna om det skulle behövas.
MVH Lars F som var med och cykeltolkade på 60-talet.

Lars F, Lars S och övriga.
Hoppas att mitt raljanta skrivsätt inte missförstås som ett värdeomdöme. Basens egen personal bestod av tekniker, fast anställda och vpl som efter rekrytskola enbart skruvat på fpl. Bra på det tekniska, sämre på det militära. Beväpningen bestod av kpist och några ksp m36. Flygstyrkan hade pistol m40
och senare revolver m58. Den senare: vi övningssköt på 10 och 20m. Troligen var en slangbella lika träffsäker(något överdrivet). Vår uppgift var att vid markanfall försvinna med flygplanen. Om inte möjligt skulle vi försvinna markvägen. Nej,för basförsvaret var man beroende av värnkompaniet(tror det hette så)och cykelskyttebataljonen. I Västergötland var en pansarbrigad baserad(grupperad kanske det heter i armén)som ÖBs strategiska reserv.
Extra grädde på moset.
"För fort för att se något"
Kamouflerade mål såg man inte. Fordon på väg såg man när man flög över, men när man skulle anfalla efter topproll eller sväng tillbaka var de borta. På 60talet byggdes det upp ett mål på Naustamålet väster om Vidsel. Målet bestod av en stab, som var kamouflerad och gömd i ett skogsparti. Både jakt och attackförband anföll med olika vapenalternativ. Som målunderlag hade vi ett spaningsfoto som visade ett skogsparti. Vi flög dit, siktade på var sin trädtopp och brände av var sin fullast 14.5 cm arak, övriga förband sina laster. Detta är fakta. Nu vad som påstods: Målet var en rysk armedivisionsstab komplett med fordon (skrotbilar), tält, kokvagnar (förmodligen små skrotbilar),pappfigurer mm.
Resultatet påstods vara nedslående. Vet inte vad som är sant,
men TROR att det sista om resultatet är sannolikt.

Hej.
Intressant läsning. Jag trodde själv att Tierpfältet lydde under dåvarande F16. Anledningen till att jag trodde det är att åtminstone när jag gjorde lumpen där år 2000 så övade ofta Viggen divisionerna i trakterna av Marma.
Har du varit A32 pilot?

MvH Andreas

Att 80 räcker för ett anfall verkar rimligt och det är inte bra att släpa på vikt i onödan, men varför konstruerades då planet för mer än det?

Andreas K. Svar ja.
Urban F. Svar. A32 skulle ersätta A28,A29 och T18. A21R fanns på F17 mest för att ge ff "jeterfarenhet" innan omskolning till A32. A28 och A29 var beväpnade med akan raketer och brandbomb. Bra mot små landstigningsFARKOSTER. Dåligt mot större transport- och landstigningsFARTYG. SAAB hade redan börjat skruva ihop de första A32orna när man bestämde att flyplanet skulle ta tunga bomber. För att jaga småbåtar i skärgården behövdes mycket am. Det KAN vara orsaken. 80 skott räckte i 7 sekunder, 180 i en evighet. Bra med stora magasin. Skulle man flyga nånstans tryckte man ner fallskärmsbagen med skor och uniform i ett tomt magasin så slapp man knata omkring i flygställ.
4x250kg minbomb m42/fpl (4C på fackspråk)blev standardalternativet (liksom rb 04) mot fartyg. Bomberna fälldes i serie med 50 millisekunders intervall. Serielängden blev 70 m. Låg serien över båten(täckande) ansågs den som sänkt. Låg endast första eller sista bomben i serien på skutan var den skadad. Bomberna skulle helst inte träffa utan skulle ner i vattnet och knäcka båten på mitten. Temperingstiden har jag glömt.
Måste bryta. Får skäll annars.
Hälsningar!
Bauer

Om ni orkar med mer. Anfallsmetoder.
Under dager uppträdde man i division eller stridsgrupp, d.v.s. förbandet bestod av två eller flera divisioner. Under mörker i grupp, 4 fpl. Robotanfall: Först lite om rb04. Vikt 600kg. Radarmålsökare. Krutraketmotor. Målsökaren hade två avsökningsområden för fällavstånd(över respektive under 10km.Siffran osäker, minneslucka).Under flygning uppvärmd. Målsökaren hade tre funktioner. N, normal. Låste på det man siktat på. S, störd. Låste på störkällan. N+S, normal + störd. Låste på målet men låste över på störkällan vid störning. Varje fpl hade två robotar. De flög an på 8 resp 12 m för att inte kollidera. Fällavstånd 20 km. Fällhöjd 200m. Rotecheferna riktade in tvåorna mot deras mål och beordrade fällning. Riktade sedan och fällde mot egna mål. Insatsen var en rb mot transportfartyg, två mot jagare. Rb skulle passera över fartyget, detonera och knäcka skutan på mitten. Gick den in i sidan blev verkan sämre. Fart vid fällning 750. Toleranserna Siktfel 10 grader bankning 10 grader, stig och sjunk 10m/s. Höjd och farttoleranser har jag glömt. Roboten sköts inte iväg, utan motor och målsökare aktiverades under fallet ner mot vattenytan. Vad mer? Jo robotarnas målsökare låg på olika frekvenser för att inte störa varann. Höjdhållning medelst radarhöjdmätare. Roboten gick i hundkurva mot målet eftersom den gick rakt på utan framförhållning. Man övningsflög med blind rb. Ballastade(sand?).Frigången mellan mark och ändskivor var dålig varför man ökade lufttrycket i stötdämparna för att förhindra iskrapning. Det var stötigt värre att rulla omkring på backen. Nog för i dag. Återkommer.
Bauer.

Har några funderingar på en del saker som har blivit lite luddiga efter att ha läst i böcker och på forum, denna tråd suddar ut en del frågetecken men mina frågor är som följer:
Vilka var smålandsbaserna?
Var inte en del av norrlandsbaserna attackbaser?
Mina funderingar gäller främst A32 tiden.
Mvh
Stefan

Hej Stefan.
Smålandsbaser. O-baser Hagshult, Uråsa, och Byholma. Varierade något med tiden dock.
Norrland: Inga attackdivisioner utgångsbaserades i Norrland. Vid behov kunde någon eller några ombasera dit. De underställdes då militärbefälhavaren, dvs milochefen, och leddes av attackavdelningen i LFC. Basering????
Obaser: Vet inte, gissar på någon av Frösön, Gunnarn, Åsele, Vidsel eller Heden.
SK 60 då. Som deras vapen endast verkade mot fordon och trupp var de förmodligen fördelade på och underställda milobef, och i så fall baserade i Norrland. Sk60 flögs i krig av flyglärare och annat löskefolk (ursäkta uttrycket)och övade mycket lite i fred. VET alltså inte hur de uppträdde.

Mörkeruppträdande. Max storlek grupp. Formering, dvs en spännvidd mellan fpl i rotarna, två mellan rotarna. Fyran lanternorna på helljus och kroppsbelysning tänd, övriga släckt(i fredstid). I krig samtliga mörklagda.
Beväpning. Gruppchef 8 lysbomber, övriga stridsammunition.
Lysbomben vägde 80 kg och fälldes under upptagning(toss bombing som det heter på utrikiska). När temperingstiden löpt ut utlöstes fallskärmen, plåthylsan runt lyskroppen föll bort och lyssatsen tände. Så hängde då åtta lyssatser i ett pärlband över - eller snarare vid sidan av - målet.
Anfallet: Gruppen går mot målet på radar. På avstånd 40km beordrar gruppchefen "Börja vänster"(eller höger). Fpl 3,4 och 2 svänger vänster och försvinner i mörkret. Ettan fortsätter mot målet, armerar, navigatören riktar mot en punkt 500m till höger om målet. Vid avstånd 4 km tar ff upp rakt fram och trycker in fällknappen. När bomberna gått roll höger 110 grader grävande högersväng ner på låg höjd och kontrakurs och hem.
Tregruppen: Vid order börja tersar man och svänger vänster 80 grader, drar på till M0, 65. Efter 60 sekunder högersväng 60 grader, horisontering och armering. Efter dryga två minuter(har glömt exakt siffra) tar man upp samtidigt som lysbomberna tänder, anfaller som under dager. Undviker att titta på lysbomberna (bländning).
Kan verka lite yxigt att använda klocka och kompass att navigera med, men på två minuter blir det inte mycket fel. Det fungerade bra.
Under vinterhalvåret mörkerflögs det tis- och torsdagkvällar, förmiddan ledig. Tilldelningen av lysbomber var god. Förmodligen ville man göra slut på den gamla modellen, modellår 42 eller så. Återkommer om ni orkar med mer.
MVH
Bauer

Tack för svaret, det var dessa som jag antog var smålandsbaserna!

Undrar om någon vet något om nedanstående baser?
Gunnarn, Fällfors, Heden, Frösön, Åmsele, Borlänge, Hultsfred, Malmslätt, Skavsta, Sjöbo och Halmstad.
Funderar lite över vad som var placerat på nedanstående baser, tänker mest då på vad som finns vid och i anslutning till basområdet. Är det attack eller span eventuellt jakt.
Det som gör att jag funderar på dessa baser är bland annat utseendet på Framom vid Helge (det var ju en skillnad på jakt och attack) och att jag vet var Bakom finns på dessa finns.

Mvh
Stefan

Hej!
Är lite ringrostig. Vad som hänt på 70talet och senare är okänt för mig. Var ligger Helge? Är det en bas eller???? Stod attacken i högsta beredskap stod man i bakom. Spaningen likaså. Beredskapsgraden hette högsta skyddad. Våra mål rörde sig med max 40 km/t så 5 minuters utkörning spelade ingen roll.
Mvh
Bauer

Helge + nummer är platser i framom. Skiss i länken.
Om flygbaser och basbataljoner

TACK för svaret. Mina kunskaper om flyg och rockmusik är obefintliga efter A32 och Creedence Clearwater Revival, om någon minns dem. Kollade upp forumet som länkades till. En del bra saker men också mycket typ "Vilket är det manligaste flygplanet?" och "Vilket är det snyggaste..?" Bättre kvalitet på "vårt" forum gudskelov. Vad gäller Bakom. Normalt ca 3 km från banädan. Varierade dock pga lokala förhållanden, som befintlig bebyggelse, tillgång på skog för skyl mm. Jag vill minnas att Gunnarn, Heden och Kubbe hade Bakom. Vilka baser attacken skulle belägga vet jag inte. Kanske vet någon som flög SK60 i lätta attacken, även kallad ÖBs flugsmälla. Kanske var det så att rena jaktbaser inte hade något bakom. Framom rymde max 4 flygplan. De övriga höll kanske till i uom. Attackens enda kontakt med jaktbaser var med de där man kunde snabbtanka, om man fick ont om soppa under återflygning. Man landade, körde in i framom. Med motorn i gång tankade man så många hundra liter man behövde för att ta sig hem. Efter några minuter var man i väg.
Rättelse: I ett av mina tidigaste inlägg råkade jag vända på väderstrecken och placera upl Björn väster om Skara. Skall naturligtvis vara ÖSTER om. Fick det rätt i ett senare inlägg.
http://kartor.eniro.se/

Leta reda på Såtenäs, Fä20 Hasslösa och Fä Lidköping.
Såtenäs: Bana 11/29 östra banändan. Följ vägen österut ca 3 km till bakom i det första skogspartiet. Gammalstorp på kartan.
Fä20:10 km väster Lidköping. Följ vägen i södra banändan ca 3 km till bakom.
Fä Lidköping:5 km sydost staden. Bakom strax norr östra banändan.
Om man skriver in flygplats i sökrutan dyker det upp en symbol i kartan och flygfotot. Man måste dock zooma in några gånger innan den syns. Tack för ordet.
Bauer.

Hej Bauer,
Intressant läsning för många. Men tyvärr innehållande ett litet fel.
Den ledningsplats för attacken du kallar "Björn" (vill minnas efter Björn Bjuggren) kallades egentligen ibland för "Lilla Björn", eftersom den var en övningsplats. "Stora Björn" som avsågs användas i krig, låg på en helt annan plats i berg. Dess läge såldes f ö till Sovjet av förrädaren Wennerström.
Nog pekpinnat.
Hälsningar
Ingemar

Stora Björn var okänt för mig. Enkla spakryckare var kanske inte betrodda med sådan kunskap. Fråga gärna, rätta och fyll i luckor.
Något om väderminina vid anfall. Molnbas: Rb04 kunde fällas i alla väder, helkart eller dimma. Brandbomb, napalm ca 50m. Inte mycket att ha i krig, men bra på flygdagar. Träffsäker med imponerande brasa. Planfällning 120kg fask:200m Planfällning radar: Inga begränsningar. Dålig precision, rakbana mot målet.
Julafton för fi Lv. Reservmetod. Dykanfall bomber:700m. I samband medlysbomb: 1200m Dykanfall raketer: 400m. I samband med lysbomb: 900m Sikten(flygsynvidd numera)rörde sig om 5km
Akan mot markmål var inte aktuellt.
Härmed är ordet fritt. Fråga på.
Mvh
Bauer

Återigen tack för alla rättelser och tillägg.
Något om hur en Adiv såg ut i krig.
Vid mobilisering flögs flygplanen över till krigsbas.
Baskompaniet lastade sin utrustning på bil och körde över. Från flottiljens bokförråd skickades lådan med krigskartor. När divisionen var på plats på Obas och inmobbad personal anlänt, skulle den bestå av 16 fpl, ett eller två sambandsflygplan, Sk16/Sk50. Personal:14 besättningar och 2 sambandsförare. Verksamheten kunde pågå dygnet om. Basbataljonen körde tvåskift om 12 timmar. Divisionen körde rullande avlösning. Två grupper flög, en grupp vilade i flygtjänstbarracken. Om ny esko anlände planlade denna grupp nästa företag så det var klart när divisionen landade. Inte mycket vila. Björn hade en grupp som besökte divisionerna och kollade bla moral och trötthet. Förmodar där ingick läkare och psykolog.
Kriget var tänkt att inledas med en period av fi flyganfall. Attackens uppgift var att hålla sig dold och minimera förlusterna. När så invasionsflottan kom ångande var det dags för attacken. Men även nu skulle förlusterna hållas nere. ÖB kunde dock beordra hänsynslös insats. Utan hänsyn till egna förluster alltså.

Trevlig helg!
Bauer

Hej igen!
Enligt våra taktiska anvisningar, TAA, indelades attackföretaget i:
Utkörning,
Start och Samling,
Anflygning,
Inflygning,
Anfall,
Utflygning,
Återflygning,
Landning,
Inkörning.
Efter vädergenomgång och ordergivning var det formering på flygplan. Utkörning inte mycket att orda om. Framme vid banan gav TL starttillstånd med signallampa. Div ställde upp på banan i fyra rotar och bromsade och drog på till fullgas. Divch nickade framåt och tände EBK. När rycket kom släppes bromsarna och man rullade i väg. Efterföljande rotar tog ut avstånd och gjorde likadant. Samlingen skedde på färdlinjen genom att första roten drog ner farten så övriga hann ifatt. Anflygningen skedde på sparvarv vilket gav en fart av 600km/t. Andra gruppen breddade och lade sig med en rote på vardera sidan och bakom första grupp och målspanade bakåt. Anflygningen skedde radio- och radartyst. All radarutrustning av eller på beredskap. Radarvarnaren på eftersom den var passiv. Flyghöjden var 500m för att göra det bekvämt för optiska luftbevakningen att följa oss. Från inlandet ut mot kusten fanns det rännor som saknade luftvärn eller där rådde eldförbud. Man följde rännan och sjönk så man passerade kusten på lägsta. Här gällde det att ligga rätt i tid för nu fortsatte man på klocka och kompass till forceringspunkten ute i havet där inflygningen började.
Fortsättning följer!
Eder Bauer

Hej.
Fortsätter där jag slutade.
Efter kustpassage fick man en uppdaterig om målet från spaningen som skuggade fi. Meddelandet kom som C meddelande, dvs utan addressat och innehöll den vanliga ramsan om klockslag, läge, kurs, fart och målets utseende. Stämde inte läget med beräknat läge räknade navigatören fram ett nytt. Vid avstånd 90 började inflygningen med pådrag till stigvarv, 7900,som behölls fram till målet. Det fanns två andra förfaranden.
Det ena: Stigvarv vid avst 90, vid avst 60 Ebk fram till målet. Metoden användes inte då man brände av för mycket soppa.
Det andra: Stigvarv vid avst 90, Ebk-stöt vid avst 60(stöt upp farten till 900, släck, låt farten sjunka till 800,ny stöt osv).
Metoden användes sällan, dels pga bränsle, dels för att man kunde "rycka" sönder förbandet.
Under inflygningen drog andra grupp ihop sig till försvarsgruppering. 3 minuter före anfall slog navigatören på radarn. Han siktade in sig mot en punkt 5km vid sidan av den del av kakan man tänkte anfalla. På denna kurs horisonterade man och kollade att inställd bränslemängd på bomblådan stämde med bränslemätarna. Vid avst 12 svängde man och gick mot en punkt 3km på andra sidan om målet. Grupperna lade sig i långflank, man armerade och på avst 5,5 tog man upp för flankanfall. Tid från upptagning till bomberna i målet rörde sig om 35 sekunder. Orsaken till den krökta anflygningen var att man fick samma anfallskurs som horisonteringskurs. Vid varje sväng kantrar ett gyro något. Som svängarna var åt olika håll tog felen ut varann. Återkommer med resten av företaget om ni, och framför allt jag själv, orkar med mer.
Bauer

Hej!
Återflygning: När man lämnat målområdet vidtog återflygningen. Höjden var lägsta och farten stigvarv tills man kom ner till bränsleminima för att ta sig hem, då man drog av till distansekonomiskt. Hade man splittrats anslöt man på första bästa fpl och breddade för målspaning. IK slogs till liksom navradarn PN50. 50 km från kusten steg man till ca 500m och anmälde inpassering till lfc. Så lunkade man på mot landningsbasen. På avst 40 anmälde man till basen att man "kommer" plus väderstreck, tog ut avstånd mellan fpl och gick mot baslinjen eller finalen. Landning och inkörning och samling i flygtjänstbarracken. Genomgång av företaget och avrapporterig till eskaderstaben. Förrapp, företagsrapport med förbandet, antal fpl, last, mål, bedömd verkan, namn på förlorad personal samt antal tjänstedugliga besättningar. Basbataljonen sände in motsvarande om materielen. Har ingen kunskap om vad den innehöll, men förmodligen skadade fpl skadornas art beräknad reptid samt antal tjänstbara fpl.
Undrapp: Iakttagelser om fienden, speciellt hans taktik. Den gavs till undoff, som förmodligen var en studentbeväring som gått en undkurs för tio år sen och därefter sorgfälligt glömt allt. Han var aldrig med på övningar.
Vädrapp: Väder målet samt till och från detsamma.
I krigsdagboken infördes viktigare händelser.
Vad hände med de fpl som skadats eller hade ont om bränsle?
Skador; Kunde man ta sig till hemmabas utan riskera fpl gjorde man det. Om inte fick man landa på närmaste bas.
Bränslebrist: I första hand, stig, flyg hem på höjd.
I andra hand, snabbtanka.
I tredje hand, landa närmaste bas, tankning och A-service, flyg hem.
Nåväl. Efter avrapportering gick en grupp ner i vila och den andra anslöt på den grupp som stått på backen och flög nästa företag.
Därmed det väsentligaste nämnt.
Skulle vilja höra hur Viggen uppträdde. Frånsett vapen och fart måste taktiken i stora delar ha ärvts. Fick man snåla med EBK? Var normaluppträdandet i grp eller div?
Går i ide ett tag. Använder en bekants dator, och han reser bort på semester. Tillbaka om två veckor.
Får nog skaffa mig en egen.
Hälsningar
Bauer

Hej!
Ser att uppgifterna i vår diskussion inarbetats i nedanstående
länk. Tack för det.
Er
Bauer

http://www.canit.se/~griffon/aviation/text/32lansen.htm

Är det bara av ren nyfikenhet eller vad har du tänkt att sen längre fram göra med informationen?
Vem kommer sen i sin tur att säga till dig: "Stort tack för att du delar med dig av det du minns!" ?

Svar till Gurra G!
Har saxat slutet på ditt inlägg. Så länge det är öppna uppgifter får vår vän Johan göra vad han vill, mejla eller lägga ut på nätet, så länge avsikten inte är att "gå främmande makt tillhanda". Inget oetiskt i det.
Organisation, doktriner, taktik, teknik/materiel har förändrats sedan kalla krigets dagar. Hur det var "då" kan man inte förlita sig på. Så, Johan, delge oss
andra av vad du känner till (ohemligt givetvis). Är själv historiskt intresserad av denna tid.
Hälsningar!
Bauer

[Bengt Ekbladh]

Hej.
Ja Bauer kunde informera, hoppas han är på plan fortfarande.

Om man titttar på tiden lite tidigare, säg: 1957-04-06:

Hade F6 27 st. J29E samt 6 A32A lånade från F7.

F7 bidrog med 35 A32A

F14 : 28 st. A28B , samt 6 A32A lånade från F 17.

Slutligen F17: med 26st. A32A

Vad blir det?
Ca 110 attackplan , omedelbara för insatts

Det fanns ju fler plan tillgängliga , men de stod på "viss" översyn.

Bengt