B3LA

[Bengt Ekbladh]

Hej.
B3LA var ju ett projekt (lättvikts projekt ?), som eventuellt skulle efterträda AJ37 Viggen.

Skulle B3LA även kunna vara ett Skolplan?
Eller var planerna då ( ca mitten 70-talet, eg. hösten 1977 ) om även ett nytt skolplan skulle utvecklas.
(och att alltså ersätta SK 60 in på 80-talet?)
(Detta skall inte förväxlas med ett Senare projekt = SK38)

Ett tag var ju valet tex::
9 st.div. B3LA och 2 st div.livstidsförlängda JA 37 Viggen

Eller:
6 divisioner A 20 (nyutvecklad attackversion av Jakt Viggen), samt 45 st. skolplan.

Har någon mer insikt och kan förtydliga Flygvapnets planer i mitten av 70-talet om nytt Attack plan i vapnet.

Alla vet ju hur det blev, men dessförinnan var mycken debatt om Svensk flygplans industris fortlevnad.

Vad säger Du?

Bengt

[Håkan Olsson]

Följande är taget dels ur minnet, dels ur en B3LA-broschyr tryckt 1977:

B3LA var ursrungligen tänkt som både skol- och attackflygplan. Dessutom skulle den kunna bära spaningsutrustning.
SAAB själva angav att vikten på vapenlasten skulle vara densamma som för fpl 37.
B3LA skulle även förses med FLIR bland andra vapentekniska finesser.

Om jag inte minns fel så sköt ju kostnaderna i höjden eftersom det även kostar pengar att utveckla mindre flygplan även om politiker inte tror det.
Kontentan av det var väl (hoppas att jag minns rätt) att man offererade en bantad version som SK 38, dvs en ersättare för SK 60 som skulle kunna bära en viss vapenlast.
Konkurrenterna vid den här tidpunkten var ju BAe Hawk och Alpha Jet så det gällde ju att snabbt kunna spotta fram något som var jämbördigt med dessa.

Om SAAB samarbetade med Aermacchi kommer jag inte ihåg men Alenia AMX presenterades strax efter att B3LA var nerlagt och likheten är ju ganska slående:
http://www.vectorsite.net/avamx.html
http://en.wikipedia.org/wiki/AMX_International_AMX

Övriga uppgifter om antal och dylikt kan jag inte kommentera.

[Bengt Ekbladh]

Tack Håkan.

.....B3LA var ursrungligen tänkt som både skol- och attackflygplan. Dessutom skulle den kunna bära spaningsutrustning......

Nu är ju all utveckling under utveckling så att säga.

Kan man ur planerna se om det eventuella Skolplanet Även skulle ha Full Attackkapacitet , eller var helt enkelt ett Skolplan?

Bengt

[Lars Sundin]

I Ikaros 2005 har Tommy Ivarsson beskrivit projektet i en artikel "B3LA-en idé som inte fick flyga". Finns en bild av en mock-up - inget litet plan.

Här kan man se några olika konfigurationer som studerades - inte alla vara tvåsitsiga. Jag får en känsla av att skol-applikationen blev aktuellare mot slutet (i varje fall funderade man på att vänta med utvecklingen av vapnen för att få pengarna att räcka). Det hela avslutades ju t o m med en speciell förenklad (och förminskad?) variant, kallad sk 2 eller "Åslingen" efter en viss industriminister. (Även benämningen "Uslingen" förekom.)

B3LA var vad avser vapen och vad därtill hör (elektronik) ett sofistikerat plan med en stark motor (synes mig vara mer än ett lätt attackplan) - att använda det som skolflygplan skulle nog blivit dyrt. Startvikt ca 8 ton skriver Tommy I - det hade nog ökat en del innan planet kommit i luften.

Riktigt hur man på militärt håll tänkt sig det hela varierade nog under resans lopp. I början av studiearbetet planerades för 6 divisioner A20 och 9 divisioner B3LA. Så började ÖB få brist på pengar och kvar blev alternativ med 8 div JA 37, 2 div livstidsförlängda AJ 37 samt 9 div B3LA. Alternativt 8 div JA 37 + 6 div A20Mi + 45 direktinköpa skolplan.

(A20= olika slag av en vidareutvecklad Viggen).

Det är intressant att se hur Urban Fredriksson väljer att beskriva B3LA, se http://www.canit.se/~griffon/aviation/text/saabcanc/ (Texten är inte uppdaterad sedan år 2000 så vissa uppgifter, om Viggens användningstid exempelvis, är föråldrade. Planering, det är svårt det...)

Tillägg: Kommer nu på att Gunnar Lindqvist förstås måste ha skrivit om B3LA i AHR:s Gripen-bok. Ett helt kapitel, rubricerat "1970-talet - ett förlorat årtionde?" Där finns en teckning med text B 3LA, det lätta attackflygplanet/tunga skolflygplanet. Skissen visar slutversionen 1805 där baksitsen fyllts med avionik för attackrollen. Jo, nog såg det mörkt ut för svensk flygindustri mot slutet av 70-talet.


Lars S

[Håkan Olsson]

Kan man ur planerna se om det eventuella Skolplanet Även skulle ha Full Attackkapacitet , eller var helt enkelt ett Skolplan?

Tanken var nog att det skulle vara identiska skrov men kanske inte med alla system installerade.

"Det fredstida skolflygplanet B3LA kan lätt förvandlas till ett effektivt krigsflygplan. Omställningen kräver endast ett fåtal mantimmar vilket alltså innebär en mycket hög krigsberedskap." (Citat ur SAAB:s broschyr)

Man får ta uppgifterna för vad de är, i broschyren anges t.ex inga vikter eller prestanda, inte ens motorn är namngiven........

[Bengt Ekbladh]

Hej.

Tillägg: Kommer nu på att Gunnar Lindqvist förstås måste ha skrivit om B3LA i AHR:s Gripen-bok. Ett helt kapitel, rubricerat "1970-talet - ett förlorat årtionde?" Där finns en teckning med text B 3LA, det lätta attackflygplanet/tunga skolflygplanet. Skissen visar slutversionen 1805 där baksitsen fyllts med avionik för attackrollen. Jo, nog såg det mörkt ut för svensk flygindustri mot slutet av 70-talet.
Lars S

........"Det fredstida skolflygplanet B3LA kan lätt förvandlas till ett effektivt krigsflygplan. Omställningen kräver endast ett fåtal mantimmar vilket alltså innebär en mycket hög krigsberedskap." (Citat ur SAAB:s broschyr)
........

Saab kanske var lite väl optimistisk vad gällde omställningstiden ?, eller skulle det bara vara att plocka ur en del moduler tro?

Nu fanns det ju en uppsjö av B3LA- varianter .

När det senare visade sig att kostnaden blev för hög och varianten SK 38/A 38 lanserades.

Var den alltså en "Nerbantad" B3LA ?

Bengt

[Bengt Ekbladh]

The Nordic Gnat
var rubriken i Flight Int.när man presenterae B3LA

Åtminstone 1977sägs:

B3LA är avsett att utvecklas i en attackversion och en skolversion!

Skolversionen har en enklare beväpning !
Här sägs inget om "ombeväpning " av skolplan till attack- dito!

Vad ska vi tro / eller vad kan du bidra med
Bengt