Svenskt Flyghistoriskt Forum

Orsaken till att jag inte minns dom andra Rapiderna var nog att jag efter två års tjänst vid SAS dispatch Office sökte mig över till teckniska sidan och fick arbetsplats i hangar ett , där vi hade underhåll av DC-6 och DC-6B intill utgången av 1958 , då denna aktivitet flyttades till Kastrup .
Thor

Ur SFF:s flyghistoriska skatter (se SFT nr 2/09 sidan 10) har jag fått en (osignerad) runa från DN av den 11 november 1996 med rubriken "Gösta Jesper Hydén - Flygaräss med Afrikabas". Den lyder:

"Ingenjören och f d flygchefen Gösta Jesper Hydén, Lund, har avlidit 78 år gammal.

Han föddes och växte upp i Linköping.

1940 togs han ut för utbildning till pilot vid Flygvapnets skola i Ljungbyhed. Han kom att bli en av de 55 som återstod av de 300 som antogs till utbildningen och blev en av de första Silvervingarna. Efter avslutad grundutbildning sände flygvapnet honom till F 9 i Göteborg för vidare utbildning till jaktpilot. Jaktflygarutbildningen ägde rum i flera olika typer av plan, J 8 Gloster Gladiator och J 11 Fiat 42.

1941 återvände han till Ljungbyhed och Eslöv som flyglärare i flygvapnet. 1945 började han som civil flyglärare vid Nordisk Aerotjänst i Norrköping. En av hans elever blev med tiden legendarisk och känd för hela svenska folket, "Spökis" Andersson, vars djärva räddningsaktioner i fjällen gjorde honom till den tidens stora flygarnamn. 1946-1948 flög Jesper Hydén för SAS på deras Nord- och Sydamerikarutter. Flygplanstyperna var DC 4 och i något fall "flygande fästningar", de amerikanska bombplan som blev kända under andra världskriget.

1949 arbetade han som lärare vid flygtekniska linjen vid Stockholms tekniska högskola samtidigt som han själv läste till ingenjör. Ett par år tidigare hade han också startat Stockholms flygskola. Första basen blev Skå-Edeby. Han drev skolan i 30 år. Där utbildades cirka 5 000 elever. Denna flygutbildning vid Stockholms flygskola utfördes utan några som helst haverier eller skador på personer eller flygplan. 1961 slog Jesper Hydén svenska rekordet i nonstopflygning, 50 timmar och 25 minuter i luften.

Han hade ofta uppvisningar i avancerad flygning på flygdagar och andra liknande evenemang. Som avbrott i utbildningen av flygelever sysslade han med taxiflygningar runt omkring i landet. Han startade även en taxiverksamhet i Afrika, och byggde ett flygfält i Gambia.

1977 sålde han sin flygskola och flyttade till Lund där han varit bosatt sedan dess.

Hans närmaste är hustrun Ragnhild, dottern Liselotte med make Lars Bandstein och dotterdottern Nadia."

Tack för den interessanta berättningen om Jesper !
Jag minns att han berättade om sin flygning med DC-4 , under en sammankomst en kväll ute på Skå . Nu börjar alla bitarna att passa ihop . Jag är mycket glad och tacksam för att få veta om Jespers tid innan Skå-Edeby-åren . Fint jobbat Seve !
Thor

Hej Håkan !
Jag kollade på linkarna och fann att den om silvervingarna är rätt . Jesper sitter som nummer fyra från höger i främre raden .
Thor

Jag "flög upp" för Jesper Hydén 14/9 1975, på Skå Edeby: 15 minuter EK i SE-FRA enligt loggboken.

Just 'FRA havererade vad jag minns senare utanför Svartsjölandet, under skolning med Gunnar Degramo, så det är väl inte helt korrekt att Stockholms Flygskola aldrig hade något haveri.

Hälsningar,

/Leif

Apropå strävandena att bilda "Motorflygarna" kommer jag att tänka på SPAF och då Torgil Rosenberg och hans självbiografiska bok "Trots och tack vare". Jag hittar vid en hastig titt på sid 149 ett kort omnämnande "Ett annat försök till motvikt/alternativ till KSAK hade gjorts tidigare. Organisationen Motorflygarna hade en liknande inriktning som SPAF, men dog ut."

KSAK ansågs inte av alla ha förmåga att främja privatflyget.

(Vad avser SPAF:s grundare Carl O Olsson så har han nyligen gått bort; man kunde för några veckor sedan läsa minnesord över honom i DN.)

Vidare finns väl litet text om Hydén och hans (problematiske) medhjälpare Holmberg samt därtill bilder, bl a en av Hydén som stand-in för John Elfström i Åsa-Nisse-rollen. (Om vilket Fredric L berättat mer här på sin blogg). Samt Torgils upplevelser och erfarenheter av Hydén och dennes verksamhet förstås.

SE-AYX återkommer på några sidor ser jag.

Bör vara av intresse för den som skall författa något om Hydén.

Lars S

Yttrligare en Hydén-händelse, en krasch i oktober 1942 vid en väderflygning med en Sk 12 på självaste examensdagen vid Flygreservskolan i Eslöv (och ej Reservflygskolan; ack detta hipp-som-happ militärspråk; skall man ta det på allvar? ) finns omnämnd i början av Sten Gripenlövs bok "Flyg för hela slanten".

Lägger här in i efterhand hela citatet: ...Min lärare Jesper Hydén startade på examensdagens morgon med en Sk 12 för att kolla vädret. Medan han var uppe i det blå kom dimman inrullande över fältet som en tjock filt. Vi hörde honom surra omkring däruppe och undrade hur han skulle göra. Skulle han försöka hitta ner på fältet eller landa någon annanstans med bättre sikt? Han framhärdade dock och plötsligt brummade det till litet extra inne över stan. Senare fick vi veta, att han varit nära att flyga in i vattentornet. Men surrandet från motorn fortsatte och plötsligt kom han inglidande över hangartaket mot fältgränsen som en grå skugga i allt det vita. Innan han försvann igen i tjockan girade han dock vänster vilket var olyckligt. Strax hördes ett motorpådrag, en smäll och så var allt tyst.

Det hade dykt upp en tankbil framför hans nos. Och en bit bortom tankbilen var hangar 2 belägen. Han drog på gas, men det var för sent. Tog i bilen och kraschade på plattan framför hangaren, liggande platt på höger kroppssida. Vingparet på den sidan var helt pulvriserat. Också Jesper blev skadad förstås men reparerades sen på Lunds lasarett. Den dagen började inte bra, men någon timme senare sken solen igen från en klar himmel, som gjord för examensflygningarna.

Se även hos Håkan Svensson sidan http://www.silvervingar.se/silvervingar ... RS-42.html där Jesper H är med på gruppfotot (men inte Sten G vad jag kan se.)

Lars S