17105 B 17B
Postat: 14 maj 2014, 10:42
17105
B 17B
Typ SAAB L-10
Tillverkare: Svenska Aeroplan AB, Trollhättan
Tillverkningsnummer: 5
Haveri 1942-03-04 vid SAAB, Trollhättan
Ur rapport
Undertecknad får härmed vördsamt meddela, att fpl typ 17, reg. nr 17105, vid SAABT verkstadsflygning den 4.3. havererade under landning. Enligt förarutsago skulle motorstopp ha inträffat strax före landningen, varför fpl ej kunde föras fram tillräckligt långt in mot fältet utan gick emot några ”spanska ryttare” och en vält. Ingen personskada uppstod. Skadornas ungefärliga omfattning å fpl.
1. Vänster vinge totalhavererad.
2. Mittvinge, vänster sida skadad, reparerbar.
3. Flygkropp, intryckningar dels bakom brandskott och dels vid bakkant, vänster vingmittstycke. Går troli-gen ej att reparera.
4. Motorinstallation, propellerbladen böjda, i övrigt ingen märkbar skada.
5. Hjulställ, vänster, totalhavererat.
6. Höjdrodret svårt skadat.
7. Av viktigare utrustning tillhörande KFF tycks endast vingksp vara totalhavererad.
Vid en preliminär undersökning om orsaken till motorstopp, förefaller det som motorn stoppat på grund av bränslebrist. Föraren har nämligen under hela flygningen haft vänster vingtank inkopplad och om man uppskattar den bränslemängd, som förbrukats ungefärligt kommer man till följande resultat.
Tankat i vänster tank 300 liter
Varmkörning och körning
på fältet med kraftiga
pådrag då och då p.g.a.
snöhinder under 20 min.
förbrukat 100 liter
Flygning under 30 à 35 min.
med utförande av olika prov
förbrukat 125 liter
Rest 75 liter
Vänster tank har en reservvolym av 80 à 100 liter, för vilken omställning av reglaget måste göras. Detta har ej gjorts av föraren. För att ytterligare styrka denna teori lät undertecknad tillsammans med Flygingenjör Anjou och SAABT kontrollant Ingenjör Weimar, bortmontera bränsleledning före bensinpumpen och konstaterade att densamma var tom. Vid användande av handpumpen kom heller inget bränsle fram med reglaget ställt som under flygning. Kopplade man däremot in reservvolymen kom bränslet med en gång vid användande av handpumpen.
Trollhättan den 5. mars 1942.
Raymond Lambert ?
Kontrollingenjör.
Den 4/3 1942 på e.m. havererade fpl. 17105, typ 17, vid landningen.
Besättning. Förare: Fagerberg, Observatör: Ing. O. Holm SAAB T
Händelseförloppet.
Fagerberg hade startat med fpl. 17105 för att utföra en första verkstadsflygning. Efter c:a 25 minuters flygning förberedde Fagerberg landning. Under planén före landningen, på c:a 200 m. höjd, sedan landställ och vingklaffar fällts ut, ”slocknade” motorn. Några pumpslag på bränslehandpumpen och gasreglaget med-förde endast, att motorn tog sig för något ögonblick men sedan definitivt ”dog”. Höjden var då för låg för att föraren skulle kunna vidtaga andra åtgärder än att försöka landa flygplanet. Landningen utfördes i flygfältets sydvästra hörn. Flygplanet skrapade först med undersidan av kroppen och stjärten emot några ”spanska ryttare” och tog sedan mark i relativt djup snö. Härvid fälldes vänster landställsben in, varigenom flygplanet sjönk ned på vänster vinge och samtidigt girade åt vänster. På grund av denna gir kolliderade vänster vinge med en på fältet stående vält, varefter flygplanet stannade.
Skador.
Beträffande skador på flygplanet och dess utrustning hänvisas till separat besiktningsrapport. Inga personskador uppstodo.
Haveriets orsaker.
Besiktningen av motorinstallationen och utredningen i övrigt ha givit vid handen, att motorstoppet med all sannolikhet berott på bränslebrist. Efter tankningen hade motorn körts varm och bromsats, varefter kört omkring en stund på marken, och sedan återvänt till hangaren på grund av att hydrauliska pumpen kommit ur funktion. Efter reparation skedde starten för verkstadsflygningen. Föraren hade vid emottagandet av fpl. fått den uppfattningen, att bränsletankarna varit fulla och alltså innehållit 335 l. vardera. Bränsleförbrukningen vid motorkörningen och körningen på marken uppskattades till högst 100 liter och han ansåg följaktligen, att åter-stoden, 150 liter (efter avdrag av reservkvantiteten, 85 liter( gott och väl borde räcka för en halv timmes flyg-ning. Av förhören med mekanikerpersonalen har framgått, att flygplanet varit tankat med 300 l. på varje sida, varför missförstånd mellan föraren och mekanikern rörande bränsleförrådet synes ha uppstått vid överlämningen. Bränsleförbrukningen vid markkörningen torde ej hava överskridit c:a 75 liter- Bränsleförbrukningen i luften torde uppskattas till c:a 125 liter, varför vid landningen skulle ha återstått c:a 100 liter. Protokollet över kalibreringen av bränsletankarna visar, att reservkvantiteten i vänstertanken var c:a 100 liter (skall vara 85 liter), vilket stämmer väl överens med den återstående kvantiteten. Därtill kommer, att om bränslenivån gått ned till i närheten av reservkvantiteten och flygplanet lägges i plané. frilägges nivåröret (”huvutankens” av-tappningsrör) fortare, eftersom detta är placerat i tankens bakre del. Detta förklarar i någon mån det fatala sammanträffandet att motorn stannat just i planén före landningen. På grund av sina beräkningar om bränsle-förrådet hade föraren ingen tanke på att orsaken kunde vara bränslebrist och kopplade därför ej över till någon annan tank.
Den direkta orsaken till motorstoppet torde följaktligen vara missuppfattningen om tankad bränslemängd och vidare ha bidragit den omständigheten, att reservkvantiteten i ifrågavarande tank varit något större än normalt. En ytterligare tillgänglig kvantitet på 15 liter skulle ha räckt till ännu drygt 5 minuters flygning.
Linköping den 9/3 1942.
Claes J Smith.
B 17B
Typ SAAB L-10
Tillverkare: Svenska Aeroplan AB, Trollhättan
Tillverkningsnummer: 5
Haveri 1942-03-04 vid SAAB, Trollhättan
Ur rapport
Undertecknad får härmed vördsamt meddela, att fpl typ 17, reg. nr 17105, vid SAABT verkstadsflygning den 4.3. havererade under landning. Enligt förarutsago skulle motorstopp ha inträffat strax före landningen, varför fpl ej kunde föras fram tillräckligt långt in mot fältet utan gick emot några ”spanska ryttare” och en vält. Ingen personskada uppstod. Skadornas ungefärliga omfattning å fpl.
1. Vänster vinge totalhavererad.
2. Mittvinge, vänster sida skadad, reparerbar.
3. Flygkropp, intryckningar dels bakom brandskott och dels vid bakkant, vänster vingmittstycke. Går troli-gen ej att reparera.
4. Motorinstallation, propellerbladen böjda, i övrigt ingen märkbar skada.
5. Hjulställ, vänster, totalhavererat.
6. Höjdrodret svårt skadat.
7. Av viktigare utrustning tillhörande KFF tycks endast vingksp vara totalhavererad.
Vid en preliminär undersökning om orsaken till motorstopp, förefaller det som motorn stoppat på grund av bränslebrist. Föraren har nämligen under hela flygningen haft vänster vingtank inkopplad och om man uppskattar den bränslemängd, som förbrukats ungefärligt kommer man till följande resultat.
Tankat i vänster tank 300 liter
Varmkörning och körning
på fältet med kraftiga
pådrag då och då p.g.a.
snöhinder under 20 min.
förbrukat 100 liter
Flygning under 30 à 35 min.
med utförande av olika prov
förbrukat 125 liter
Rest 75 liter
Vänster tank har en reservvolym av 80 à 100 liter, för vilken omställning av reglaget måste göras. Detta har ej gjorts av föraren. För att ytterligare styrka denna teori lät undertecknad tillsammans med Flygingenjör Anjou och SAABT kontrollant Ingenjör Weimar, bortmontera bränsleledning före bensinpumpen och konstaterade att densamma var tom. Vid användande av handpumpen kom heller inget bränsle fram med reglaget ställt som under flygning. Kopplade man däremot in reservvolymen kom bränslet med en gång vid användande av handpumpen.
Trollhättan den 5. mars 1942.
Raymond Lambert ?
Kontrollingenjör.
Den 4/3 1942 på e.m. havererade fpl. 17105, typ 17, vid landningen.
Besättning. Förare: Fagerberg, Observatör: Ing. O. Holm SAAB T
Händelseförloppet.
Fagerberg hade startat med fpl. 17105 för att utföra en första verkstadsflygning. Efter c:a 25 minuters flygning förberedde Fagerberg landning. Under planén före landningen, på c:a 200 m. höjd, sedan landställ och vingklaffar fällts ut, ”slocknade” motorn. Några pumpslag på bränslehandpumpen och gasreglaget med-förde endast, att motorn tog sig för något ögonblick men sedan definitivt ”dog”. Höjden var då för låg för att föraren skulle kunna vidtaga andra åtgärder än att försöka landa flygplanet. Landningen utfördes i flygfältets sydvästra hörn. Flygplanet skrapade först med undersidan av kroppen och stjärten emot några ”spanska ryttare” och tog sedan mark i relativt djup snö. Härvid fälldes vänster landställsben in, varigenom flygplanet sjönk ned på vänster vinge och samtidigt girade åt vänster. På grund av denna gir kolliderade vänster vinge med en på fältet stående vält, varefter flygplanet stannade.
Skador.
Beträffande skador på flygplanet och dess utrustning hänvisas till separat besiktningsrapport. Inga personskador uppstodo.
Haveriets orsaker.
Besiktningen av motorinstallationen och utredningen i övrigt ha givit vid handen, att motorstoppet med all sannolikhet berott på bränslebrist. Efter tankningen hade motorn körts varm och bromsats, varefter kört omkring en stund på marken, och sedan återvänt till hangaren på grund av att hydrauliska pumpen kommit ur funktion. Efter reparation skedde starten för verkstadsflygningen. Föraren hade vid emottagandet av fpl. fått den uppfattningen, att bränsletankarna varit fulla och alltså innehållit 335 l. vardera. Bränsleförbrukningen vid motorkörningen och körningen på marken uppskattades till högst 100 liter och han ansåg följaktligen, att åter-stoden, 150 liter (efter avdrag av reservkvantiteten, 85 liter( gott och väl borde räcka för en halv timmes flyg-ning. Av förhören med mekanikerpersonalen har framgått, att flygplanet varit tankat med 300 l. på varje sida, varför missförstånd mellan föraren och mekanikern rörande bränsleförrådet synes ha uppstått vid överlämningen. Bränsleförbrukningen vid markkörningen torde ej hava överskridit c:a 75 liter- Bränsleförbrukningen i luften torde uppskattas till c:a 125 liter, varför vid landningen skulle ha återstått c:a 100 liter. Protokollet över kalibreringen av bränsletankarna visar, att reservkvantiteten i vänstertanken var c:a 100 liter (skall vara 85 liter), vilket stämmer väl överens med den återstående kvantiteten. Därtill kommer, att om bränslenivån gått ned till i närheten av reservkvantiteten och flygplanet lägges i plané. frilägges nivåröret (”huvutankens” av-tappningsrör) fortare, eftersom detta är placerat i tankens bakre del. Detta förklarar i någon mån det fatala sammanträffandet att motorn stannat just i planén före landningen. På grund av sina beräkningar om bränsle-förrådet hade föraren ingen tanke på att orsaken kunde vara bränslebrist och kopplade därför ej över till någon annan tank.
Den direkta orsaken till motorstoppet torde följaktligen vara missuppfattningen om tankad bränslemängd och vidare ha bidragit den omständigheten, att reservkvantiteten i ifrågavarande tank varit något större än normalt. En ytterligare tillgänglig kvantitet på 15 liter skulle ha räckt till ännu drygt 5 minuters flygning.
Linköping den 9/3 1942.
Claes J Smith.