Svenskt Flyghistoriskt Forum

Vi har väl alla med stort intresse följt kapten Chesley Sullenberger och hans besättning på US Air flight 1549 som nödlandade på Hudson River i New York den 15 januari i år. Igår sände också amerikanska CBS ett avsnitt av programmet 60 Minutes där man intervjuar kapten Sullenberger och hans besättning men även visar hur passagerarna som alla överlevde fick möta och samtala med Sully och de andra besättningsmedlemmarna vid en reunion i Charlotte, N.C.

Det är en fantastiskt emotionell berättelse och jag rekommenderar alla här i forumet att gå in på CBS 60 Minutes hemsida på den här länken http://www.cbsnews.com/stories/2009/02/ ... 3580.shtml där man kan klicka på och se de tre delavsnitten på det halvtimmeslånga programmet.

Kapten Sullenberger har av många med rätta hyllats för sitt lugn och skickliga landning på Hudsonfloden; det är därför intressant att få träffa den här fantastiske piloten i en av de första längre intervjuerna efter den lyckade nödlandningen. Men programmet 60 Minutes lyfter även fram andrepiloten och de tre flygvärdinnorna vilka vi får se och höra när de berättar om vad som hände den här kalla januaridagen som kommit att kallas Miraklet på Hudson. CBS nyhetsankare journalisten Katie Couric samtalar skickligt med besättningen och programmet innehåller många intressanta videosekvenser från 1549:s nödlandning och räddningtsaktionen efteråt. Klart intressant och sevärt program alltså!

Hej Arne,

I just want to thank you for bringing these films to my attention. They were simply wonderful. I thoroughly enjoyed watching them.

Journalistiskt mycket bra - man kör temat "en mirakulös räddnig" till tusen. Vad kommer man att säga om ett halvår? Allt kan ju inte ha gått så perfekt, även om bilderna med folk stående på vingarna är bisarrt lycksaliga. Men några föll väl i vattnet ändå? Några rätt svårt skadade eller? Jag kommer att tänka på Gottröra; hur den olyckan skildrades just när den hänt (vilket jag inte minns) och hur den och dess detaljer belysts senare (som Benkers presentation i höstas hos SFF Stockholm), vilket jag då minns litet mer av.

Men det som hände på Rio Hudson - som det stod i ett mail jag fick - var ju ändå något man skall vara innerligen tacksam för. Så mycket funkade så bra.

Lars S, som nu tagit sig tid att se programmet

Lars Sundin skrev:Journalistiskt mycket bra - man kör temat "en mirakulös räddnig" till tusen. Vad kommer man att säga om ett halvår? Allt kan ju inte ha gått så perfekt, även om bilderna med folk stående på vingarna är bisarrt lycksaliga. Men några föll väl i vattnet ändå? Några rätt svårt skadade eller? Jag kommer att tänka på Gottröra; hur den olyckan skildrades just när den hänt (vilket jag inte minns) och hur den och dess detaljer belysts senare (som Benkers presentation i höstas hos SFF Stockholm), vilket jag då minns litet mer av.

Men det som hände på Rio Hudson - som det stod i ett mail jag fick - var ju ändå något man skall vara innerligen tacksam för. Så mycket funkade så bra.

Lars S, som nu tagit sig tid att se programmet

Och här får du en annan länk till en ytterligare intervju - lång sådan - med andrepiloten Jeffrey Skiles som intervjuas på PBS, alltså det icke-kommersiella TV-nätet - av den kände journalisten Charlie Rose.

http://www.charlierose.com/view/interview/10069

Den här intervjun kompletterar det tidigare CBS-programmet på ett förtjänstfullt sätt. Jeffrey Skiles gör ett mycket trovärdigt intryck och utstrålar samma lugn och kompetens som kapten Sullenberger visat tidigare. Skulle man kunna önska sig några piloter som man själv skulle vilja flyga med om det uppstod problem så är det de här två herrarna.

Och för att komplettera de föregående länkade TV-inslagen med hela besättningen på Flight 1549 finns den här sändningen från CBS Late Show with David Letterman. Håll till godo!

http://lateshow.cbs.com/latenight/lates ... 7929.phtml

Tillsammans har kapten Sullenberger och andrepiloten Skiles dryga 40 000 flygtimmar fördelat på aningen över 20 000 timmar för andrepiloten Skiles och strax under 20 000 timmar för kapten Sullenberger. Imponerande erfarenhet!

Hej Arne!

Jo det finns en massa "coverage" av denna händelse. Flyget är mer dramatiskt än tåget. Pang! och så dör 150 pers. I utlandet dock - än så länge. Medan svenska tåg tar något liv varannan vecka, i en jämn lunk år ut och år in. Små notiser eller också tigs händelserna ihjäl för att inte uppmuntra till självmord. Men det kan vara någon som kanske i ett svagt ögonblick tycker trapporna i Älvsjö eller andra snålbyggda och åbäkiga pendeltågstationer (i jämförelse med påkostade och genomtänkta T-banestationer) är alltför jobbiga. Vi äldre har ju ofta problem med knäna och kan frestas ta en genväg (förlåt tvetydigheten!).

Nå, elake Lars ville egentligen passa på att visa vad en vän i New York skrev i ett mail om landningen på Hudson-floden och sina minnen av över 50 års passagerarflygande som i stort varit händelselösa med några få undantag:

Tides in the Hudson are very important as are ice conditions since there is much cross river traffic and also long distance hauling up and down. Also the tides can reach if I remember about 4 mph, and that is up and then down so it is critical for boats traveling to acknowledge it and work with it.. 50 years ago the Hudson froze over more than half its' length from the North regularly and sail sleds would hold races on it.
...
This emergency type and location of the landing is rather unusual. In 1952 I took my first air trip commercially while I was in the Army and I estimate that 50 years later or so my last flight ,with about an average 20 to 30 flights a year including about a dozen over the Atlantic and other large bodies of water.I flew on everything from four seaters, DC-3' DC-6's Constellations, Turbo props,DC -7's &737's &747"s and some I cannot remember and the only problem flight that was not normal was a flat tire on a turbo prop which was not noticed until we came to a stop on landing.The only unusual flight I had was on Quantas when at the end of the flight the attendants , mostly men came around looking for tips.! O yes, I justremembered another. ....Flying to Israel once overnight at sunrise the very traditional Jewish men had to say their morning prayers facing East....toward Jerusalem so about twty or thirty of this Jumbo Jet ran to the East side of the plane and of course the sudden shift in wight caused the pilot who was not prepared for that to have trouble keeping the cabin level abetted by the swaying of the prayers . The pilot was not ready for the end of prayer and the plane again tossed about.. This happened also on the Greek Carrier to Athens. when the pilot announced that we would be landing in ten minutes half the plane rushed to the front exit (exodus!)and the pitch of the plane went through several large unexpected gyrations

Lars S