Sommarnostalgi 1958 - Torslanda, Trollhätteglass m m
Postat: 21 feb 2009, 23:23
Martin Johansson har åter tipsat, nu handlar det om en reklamfilm för Trollhätteglass som är en 22 minuter lång nostalgisk resa i Sommar-Sverige med betoning på västkusten och Smögen. Det är härliga bilar och även en av Linjeflygs Metropolitan med. Det var tider då man gjorde en reklamfilm som var 22 minuter, det hade inte fungerat idag.
Filmen finns på http://www.slba.se/journaldigital/filmf ... sommar.htm och är från 1958, själva flyginslaget med en Linjeflyg Metropolitan och Torslanda stationsbyggnad varar i högst 10 sekunder och finns i början av filmen. Sedan får vi följa en flygvärdinna, sådana ansågs särskilt glamorösa och lockande på den tiden och man erinras också om att en sjalett då inte hade någon särskild etnisk laddning, på en resa på Västkusten. Man får se de synnerligen sinnrika maskinerna (från Arenco i Vällingby?) hos Trollhätteglass, en f n aktuell ort fast nu är det bilar som är på tapeten. Till sist kommer man ändå till Stockholm. Bilderna därifrån har mycket att ge en gammal stockholmare som får se att mycket man minns som nytt fanns redan 1958. Man börjar tydligen bli gammal.
Vänstertrafik förstås.
Man får se bilar såsom flygvärdinnans Ford Zephyr (knappast en Consul) cabriolet med vita däckssidor med P på nummerskylten. Även andra bilar man minns skymtar förbi, t ex en tidig Saab 92 (minns själv en het sommar kanske 1959 då en kompis hade en sådan. Med frihjul. Saab-grön förstås. Vi lyckades inte uppleva några stora saker med brudar, men han blev i alla fall senare i livet stadsarkitekt vilket är ett snäpp högre än den nivå jag nått i samhället.) I bilden finns också en chevaleresk glassbil-chaufför som kommer in i handlingen genom att byta ett punkterat däck för vår kvinnligt spröda flygvärdinna. Han får sedan en allt mer mer viktig roll när hon lämnar den trygga västkusten för det flärdfulla Stockholm. Och så syns förstås Volvos pålitliga lastbilar som jag nu inte minns typbeteckningarna på.
Vid en förnyad titt så visar det sig att den chevalereske Bengt och söta flygvärdinnan Lena inte tar sig till Stockholm tillsammans. Filmen är gjord av Ragnar Johnson. Vidare förekommer även Scania-lastbilar. Och jag erinras om att det hände saker på glassfronten på 50-talet. Att äta glass hemma vid middagsbordet hade tidigare inte varit helt enkelt. Man fick beställa en glasstårta som så kom med bil och var kyld av någon slags köldrykande ämne. "Hushållsglass" i halvlitersförpackningar var alltså något nytt; och antagligen även glasskiosker även om jag vill minnas glasspinnar från sent 40-tal (för 30 öre). I vanliga livsmedelsaffärer fanns nog inte glass.
I någon scen ser man att glasskiosken är samlokaliserad med en korvkiosk. Varvid jag kommer att tänka på de avgjort västkustska Humle och Dumle och deras "motto" "korv och glass" som kanske har influerats av detta. Se där ett forskningsområde för våra glasshistoriker!
Knappast flyghistoria men...
Lars S, som inser att glass var hi-tech på den tiden. Och det har ju förekommit järnväg på forumet, så varför inte bilar också
Filmen finns på http://www.slba.se/journaldigital/filmf ... sommar.htm och är från 1958, själva flyginslaget med en Linjeflyg Metropolitan och Torslanda stationsbyggnad varar i högst 10 sekunder och finns i början av filmen. Sedan får vi följa en flygvärdinna, sådana ansågs särskilt glamorösa och lockande på den tiden och man erinras också om att en sjalett då inte hade någon särskild etnisk laddning, på en resa på Västkusten. Man får se de synnerligen sinnrika maskinerna (från Arenco i Vällingby?) hos Trollhätteglass, en f n aktuell ort fast nu är det bilar som är på tapeten. Till sist kommer man ändå till Stockholm. Bilderna därifrån har mycket att ge en gammal stockholmare som får se att mycket man minns som nytt fanns redan 1958. Man börjar tydligen bli gammal.
Vänstertrafik förstås.
Man får se bilar såsom flygvärdinnans Ford Zephyr (knappast en Consul) cabriolet med vita däckssidor med P på nummerskylten. Även andra bilar man minns skymtar förbi, t ex en tidig Saab 92 (minns själv en het sommar kanske 1959 då en kompis hade en sådan. Med frihjul. Saab-grön förstås. Vi lyckades inte uppleva några stora saker med brudar, men han blev i alla fall senare i livet stadsarkitekt vilket är ett snäpp högre än den nivå jag nått i samhället.) I bilden finns också en chevaleresk glassbil-chaufför som kommer in i handlingen genom att byta ett punkterat däck för vår kvinnligt spröda flygvärdinna. Han får sedan en allt mer mer viktig roll när hon lämnar den trygga västkusten för det flärdfulla Stockholm. Och så syns förstås Volvos pålitliga lastbilar som jag nu inte minns typbeteckningarna på.
Vid en förnyad titt så visar det sig att den chevalereske Bengt och söta flygvärdinnan Lena inte tar sig till Stockholm tillsammans. Filmen är gjord av Ragnar Johnson. Vidare förekommer även Scania-lastbilar. Och jag erinras om att det hände saker på glassfronten på 50-talet. Att äta glass hemma vid middagsbordet hade tidigare inte varit helt enkelt. Man fick beställa en glasstårta som så kom med bil och var kyld av någon slags köldrykande ämne. "Hushållsglass" i halvlitersförpackningar var alltså något nytt; och antagligen även glasskiosker även om jag vill minnas glasspinnar från sent 40-tal (för 30 öre). I vanliga livsmedelsaffärer fanns nog inte glass.
I någon scen ser man att glasskiosken är samlokaliserad med en korvkiosk. Varvid jag kommer att tänka på de avgjort västkustska Humle och Dumle och deras "motto" "korv och glass" som kanske har influerats av detta. Se där ett forskningsområde för våra glasshistoriker!
Knappast flyghistoria men...
Lars S, som inser att glass var hi-tech på den tiden. Och det har ju förekommit järnväg på forumet, så varför inte bilar också
