Svenskt Flyghistoriskt Forum

Det som är fascinerande med flyghistoria är att ämnet rymmer många frågor. Detta inlägg handlar om signalspaningsflygplanet Vickers Varsity som med beteckningen Tp 82 anskaffades till Flygvapnet som ersättning för Tp 79, och Tp 82 roll i inbördeskrigets Libanon 1958.

Bakgrund: 1958 utbröt inbördeskrig i Libanon. En av orsakerna var att dåvarande libanesiske presidenten Chamoun ville ändra författningen för att kunna bli omvald, en annan och viktigare att den muslimska befolkningen ville att Libanon skulle ansluta sig till Förenade Arabrepubliken. Presidenten vände sig till FN och till USA om hjälp i det inbördeskrig som blev följden av trätorna. FN satte upp en observatörsstyrka UNOGIL (United Nations Observer Group in Lebanon) där Sverige ställde upp med fyra vitmålade och FN-märkta Sk 16 som flög ner till Libanon i slutet av juni 1958. Bland piloterna fanns bl a Rolf Westerberg, tidigare känd profil i SFF, samt Bo Ruben och Sven-Erik Everstål, också omsider medlemmar i SFF. Mellanlandning ägde rum i Brindisi den 28 juni. Denna historia är väl känd och har bl a varit föremål för inlägg på detta forum. Där framgår också att Flygvapnets signalspaningsflygplan Tp 82 Varsity ingick i flygstyrkan. Det finner jag något märkligt. Typen var specialutrustad för signalspaning och inte avsett som "vanligt" transportflygplan. Sådana hade vi f ö 1958 i form av Tp 79 DC-3 och Tp 83 Pembroke. Tp 82 var dessutom enda flygburna signalspaningsresurs Sverige disponerade vid den här tiden; Tp 52 Canberra skulle levereras först ett par år senare. Frågan är således: vad hade Tp 82 för roll i sammanhanget? Signalspaning?

Frågan accentueras på nytt av denna bild av de fyra Sk 16 och i bakgrunden Tp 82 från mellanlandningen i Brindisi. Bilden ingår i Bo Rubens personliga fotoalbum som hans dotter Monika Hallberg välvilligt ställt till SFF förfogande.

Intressant och bra fråga!

Det finns naturligtvis en ansökan till de länder som berördes om överflygningstillstånd (UD:s arkiv), för den som orkar leta. Där bör flygplanindivider, personal och rutt framgå.

Lennart A

Jag ser att Jan Forsgren har behandlat Libanon-insatsen 1958 i Flygvapenmusei årsbok Ikaros 2001.

Användningen av FV:s enda Varsity för att sända ned materiel till Libanon kommenteras inte särskilt. En amerikansk C-124 Globemaster användes också för att transportera ned diverse materiel.

Sk 16 var inte ett helt lyckat val av flygplan framgår av Forsgrens artikel. Cessna L-19 (Bird Dog) kom snart att ersätta. FN önskade att Flygvapnet skulle ställa upp med ett fotospaningsplan med Douglas RB-26 Invaders förmåga, men FV kunde inte villfara denna önskan. S 29 eller S 32 C verkar inte ha varit på förslag. Enligt Jan F.

Lars Sundin skrev:Jag ser att Jan Forsgren har behandlat Libanon-insatsen 1958 i Flygvapenmusei årsbok Ikaros 2001.

Användningen av FV:s enda Varsity för att sända ned materiel till Libanon kommenteras inte särskilt. En amerikansk C-124 Globemaster användes också för att transportera ned diverse materiel.

Sk 16 var inte ett helt lyckat val av flygplan framgår av Forsbergs artikel. Cessna L-19 (Bird Dog) kom så småningom att ersätta. FN önskade att Flygvapnet skulle ställa upp med ett fotospaningsplan med Douglas RB-26 Invaders förmåga, men FV kunde inte villfara denna önskan. S 29 eller S 32 C verkar inte ha varit på förslag. Enligt Jan F.

Vickers Varsity har ett namn som kan föranleda en fråga om varifrån olika flygplanstillverkare får alla sina modellnamn!

Jag tror dessutom att inte alla svensktalande direkt vet vad 'varsity' är för något. Googla gärna eller titta i ett engelskt etymologiskt lexikon! För dem som inte vill göra (läs: orkar) detta så kommer här en härledning jag saxat från Oxford English Dictionaries som service till forumets läsare:

Origin

Mid 17th century: shortening of university, reflecting an archaic pronunciation.

Det är klart att alla flygplansmodeller måste ha ett modellnamn men jag undrar hur Vickers tänkte egentligen. Att man har en modell Vickers Viking vet jag och att man har tillverkat en massa andra flygplanstyper där alla har hetat något på bokstaven V (ja, och W förstås som exempelvis Vickers Wellington) tyder alltså på att man hade en namngivningsprincip att alla plannamnen ska heta något på V.

Bra så! Men varför satsade man på tillnamn på bokstaven V? Var det för att någon på Vickers HQ tyckte om bokstavsallitteration? Det ser ju bra ut med bokstavsrim där planen heter Vickers Varsity, Vickers Viking och Vickers Wellington! Eller fanns det ytterligare symbolik i bokstaven V - som exempelvis 'V for Victory' - vilket gjorde att det engelska företaget Vickers favoriserade namn på V? I sammanhanget ska noteras att det fanns Vickers-tillverkade flygplan vars tillnamn inte började på V utan andra bokstavsförkortningar och typnummer!

Kan därför någon här i forumet spekulera lite om liknande namngivningsprinciper rent allmänt inom flygindustrin och mer specifikt om varför brittiska Vickers-Armstrongs Limited kallade signalspaningsplanet Vickers Varsity för just Varsity?

"Varsity" syftar ofta även på ett brittiskt universitets representationslag i någon lagsport; rodd, rugby, cricket o d. "Varsity team". Se https://en.wikipedia.org/wiki/Varsity_match

Namn på flygplantyper är en kär fråga. Det finns en diskuterande artikel på Wikipedia. Sedan finns denna om militära brittiska principer: https://en.wikipedia.org/wiki/British_m ... on_systems

Blev en gång guidad i Vanda flygmuseum (Helsingfors) och guiden nämnde avslutningsvis att han tyckte det var så svårt med militära svenska typer. "Ni ska alltid hitta på en egen benämning" (t ex S 16 för Caproni 313). "Hos oss är en Gladiator en Gladiator. Helt enkelt." Lite som i RAF, namn istället för något med siffror.

Lars Sundin skrev:"Varsity" syftar ofta även på ett brittiskt universitets representationslag i någon lagsport; rodd, rugby, cricket o d. "Varsity team". Se https://en.wikipedia.org/wiki/Varsity_match

Namn på flygplantyper är en kär fråga. Det finns en diskuterande artikel på Wikipedia. Sedan finns denna om militära brittiska principer: https://en.wikipedia.org/wiki/British_m ... on_systems

Blev en gång guidad i Vanda flygmuseum (Helsingfors) och guiden nämnde avslutningsvis att han tyckte det var så svårt med militära svenska typer. "Ni ska alltid hitta på en egen benämning" (t ex S 16 för Caproni 313). "Hos oss är en Gladiator en Gladiator. Helt enkelt." Lite som i RAF, namn istället för något med siffror.

Tack för länken till Wikipedia-artikeln om de brittiska namndöpningsprinciperna för flygplanen! Jag ser till min glädje att artikelförfattaren har varit inne på det här med bokstavsallitteration som jag redan hade spårat i Vickers-fallet med alla modellerna på V (inklusive W). Det var ju närmast självklart med en sådan princip efter att ha sett en lista på det företagets flygplansmodeller.

Lennart Berns skrev:.... Det finner jag något märkligt. Typen var specialutrustad för signalspaning och inte avsett som "vanligt" transportflygplan. Sådana hade vi f ö 1958 i form av Tp 79 DC-3 och Tp 83 Pembroke. Tp 82 var dessutom enda flygburna signalspaningsresurs Sverige disponerade vid den här tiden; Tp 52 Canberra skulle levereras först ett par år senare. Frågan är således: vad hade Tp 82 för roll i sammanhanget? Signalspaning?

Varsity Brindisi.JPG

För att återgå till Lennart Berns fråga så kom jag att tänka på att Christer Lokind, som är väl bekant med diverse hemligheter, har skrivet om Tp 82 Varsity i SFT3/2003. Han konstaterar dock bara:

"Varsity användes ibland, beroende på tillgången på flygtid <?>, som transportflygplan, bland annat för transport av materiel för svenska förband utomlands eller för att transportera markutrustning i samband med svenska flyguppvisningar utomlands. På grund av kabininredningens utformning var Varsity inte lämplig för persontransporter."

Jag vet inte hur gott om Tp 79-kapacitet (DC 3 för oss vanliga dödliga) och annan transportkapacitet FV (Pembroke) hade när det var aktuellt med Libanon 1958.

Läste om Libanonkonfliktens karaktär. Kanske det inte fanns mycket att signalspana efter, det handlade om en infiltration av gubbs som kom traskande/bilande genom "öknen".

Inlägget borttaget; var en dubblering på något sätt/Lars Sundin

Mera apropå grundfrågan:

I "Ett år i luften 1959-1960" har S-E Everstål skrivit om den svenska insatsen i Libanon 1958, som han ledde i dess första fas; jag tror Rolf Westerberg senare tog över.

Det var bråttom att komma iväg. Man insåg snart att fotoresurserna var otillräckliga. Det var litet farligt, man blev beskjuten från marken när man med kikare och kamera försökte utröna vad som där hände. Inte undra på att man gärna ville ha högre flygande plan med potenta kameror så man kunde undvika faran med finkalibrig eld från marken.

Snart ersattes de fyra svenska Sk 16 dock ändå med 19 st L-19 A och ett ökat antal helikoptrar och betydligt utökad personal, från ett 20-tal man till nära 100. Inte bara svenskar ingick.

Jag har skannat en sida från Everståls artikel som jag tycker ger en hum av vad det handlade om. Om signalspaning sägs inget.

https://larsan13.files.wordpress.com/2015/12/unogil.jpg

Mellanöstern verkar sig rätt lik. Jag hörde för några år sedan en egyptisk teologiprofessor säga att den islamska världen är ungefär som Europa var på 1400-talet. Suck!

Hej alla!
Varsity är ju, som framgått, en förkortning av University, arkaisk kanhända, men ändå.
Flygplanet, som är en förlängd Valetta var ursprungligen avsett som ett skolflygplan för RAF.
Avsikten var att utbilda och öva navigatörer och bombfällare etc. Funktionens koppling till
namnet står därmed klar. Att sedan Vickers Varsity kom att användas till en hel del andra
uppgifter är en annan historia.
K.