Min historia om Skå-Edeby och Jesper Hydén

[thorjh]

Min historia är som följer:
Besökte Stockholm sommaren 1949 och upplevde Tidningsflygets spektakulära stora uppbåd av flygplan som varje vardagsförmiddag startade från Bromma. Detta har jag berättat om för ett par år sedan, där jag efterlyste ett foto av alla plan, stora och små, som köade på väg ut till bana 13 för start. Sedan besökte jag Bromma varje år tills jag bosatte mig i Stockholm 1952/53. Hade sedan 1950 norskt flygcertifikat, men behövde ett s.k. interimsbevis, beroende på Sveriges nära läge i förhållande till Sovjet. Efter ett halvår föll detta krav bort. Tog kontakt med Stockholms Flygklubb på Bromma, där instruktör Sahlmann flög in mig på deras Cessna 140 SE-BFM. Senare blev jag bekant med Thorvald Andersson som ägde både bolaget Airtaco och en Luscombe Silvair som jag fick flyga in mig på. Det blev mycket billigare än med flygklubbens priser. I april 1953 fick jag kontakt med Gösta Hydén som hade Stockholms Flygskola ute på Skå. Det blev ännu billigare. Flög in mig på Klemm 35 SE-BDH (behövde bara två landningsvarv).
Klemmen var en underbar kärra att flyga. Man kunde ”leka” Spit och gjorde mjuka fina vingglidningar från baslinjen in till final och sättning precis som man hade hört Spitflygarna fick göra, beroende på Spitens stora nosparti. Hydén hade så vitt jag kunde förstå hållit på något år tillsammans med Holmgren som hade det tekniska ansvaret. Samtidigt var Hydén då också instruktör för Tekniska Högskolans Flygklubb. När jag kom dit fanns enbart Klemm-plan därute. Jag fick så småningom vissa förtroendeuppgifter (obetalda). Vissa helger med stor aktivitet ställde vi en stol ute på fältet. Vi definierade start- och landningsbana från norr till syd (mot kyrkan). Där fick jag sitta eller stå med en flagga och signalera till startande och landande plan. Om jag inte minns fel startade man till höger och landade till vänster. Hangarer och verkstad låg på den tiden i nordöstra änden av det stora gräsfältet. När man kom efter vägen från staden, fick man åka längs skogskanten på östra sidan. Långt senare flyttades Hydéns verksamhet till södra sidan (av fältet . Under hösten 1953 och våren 1954 utökades flygplansparken.
En begagnad Cub SE-AWE inköptes och något senare Luscombe Silvair SE-AZS (tidigare ägare Thorvald Andersson). Även en Ercoupe SE-AZO blev inköpt. Av min flygdagbok ser jag att en av Hydéns Klemmar SE-BPD måste ha varit täckt, d.v.s. den hade huv.

Våran Cub och KTH's Klemmar uppställda framför hangaren 1954 . I luften på finalen , undertecknad med våran Ercoupe SE-AZO
Entligen ( 1954 ) köpte Hydén Stockholms Flygklubbs Cessna SE-BFM.
Då fick jag i uppgift att hämta denne på Bromma, som så kallad Ferrypilot. Vingklaffarna gick inte att låsa i utfällt läge så under första landningen på Skå var jag tvungen att hålla flapshandtaget i ett säkert grepp med den högra handen samtidigt som jag landade med vänster. Det tog inte Holmgren lång tid att reparera felet.
Vid utgången av året hade jag 198:45 flygtimmar enligt flygdagboken.

En Klemm-35 har just landat . I bakgrunden sees Skå kyrka , 1954 .

Våran Cub SE-AWE startar i riktning Stockholm ,1954 .
Jesper Hydén hade ytterligare ambitioner. Nu ville han erbjuda utbildning till B-certifikat. Han hyrde en källarlokal inne på S:t Eriksplan. Där ställde han upp en ANT-18 linktrainer som man kunde öva på. Samtidigt fanns där ett rum som blev föreläsningslokal. Från Luftfartsverket hyrde han in inspektör Schwartz som föreläste i navigation, aerodynamik och lagar. En från SMHI föreläste i meteorologi. Jag fick hänga med gratis eftersom jag ansågs vara en av grabbarna på Skå. Jag hade nu gått över till kvällsstuderande vid ingenjörskolan så därför fick jag jobb hos SAS på Bromma där jag blev till dess studierna var avklarade och tog anställning vid FFA, Flygtekniska Försöksanstalten på Ranhammarsvägen. I det stora hela hade jag mitt tillhåll nästan elva år ute på Bromma. När jag lämnade Stockholm var det med svensk fru och tre små flickor, alla födda på Allmänna BB mellan 1955 och 1961. Mitt sista besök på Skå var våren och sommaren 1961. Då fanns flera Cessna 172:or där ute. KTH's flygklubb höll fortfarande till i norra ändan av fältet .

Min äldsta dotter Torild ( fem år ) i KTH's gula Piper Cub ( våren 1961) .
Jag vill sluta med att vi hade många fina år ute på Skå. Varje höst arrangerade Jesper kräftskivor med många inbjudna gäster. Jag tror till och med att Britta Borg från Knäppupp var med en gång... Efter återkomsten till Trondheim började jag studera vid NTH och efter fyra-och-ett-halvt år fick jag min civilingenjörsexamen på maskinlinjen.

Jag kommer aldrig att glömma de underbara åren i Stockholm - Nordens Venedig!!
Detta är vad jag kommer ihåg just nu, men ställer mig till förfogande om det skulle vara något mer.
Thor i Trondheim

[Fredric Lagerquist]

Underbara bilder, Thor! Mycket trevligt av dig att dela med dig, din berättelse

Kommer du håg något av inspelningen av 1956-års Åsa-Nisse-film, "Åsa-Nisse flyger i luften"? Stockholms flygskolas Klemm'ar var med och agerade där...bland andra...

[thorjh]

Tack för kommentaren . Tyvärr var jag då i fullt arbete på Bromma sedan sommaren 1955 . Dom två första åren 1953-54 , medan jag var " heldagsstuderande " var det ju så att jag närmast "bodde" där ute ,( ref. Flygande skolpojken utan jämförelse i övrigt ) .
Inom SAS hade vi dessutom våran egen ABA flygklubb . Där var jag också väldigt aktiv .
Jag började min första B-skolning under ledning av Knutte Roos . Genomförde mörkerflyg-programmet ,instrumentövningar ,långsträck-navigering m.m. innan jag sent på hösten fick erbjudande av Thorvald Andersson om att få hänga med på deras styrmannskurs .
Men det är en annan historia . En kann väl säga att tiden 1956 till 1959 är i en sorts gråson
inom min "memory" . Jobbet på SAS komm i första hand . så var det .
Thor

[Erik Johansson]

Hi Thor,

Your story, Thor, is absolutely fantastic. It reminds me so much about my own experiences in those golden days. It was in 1954 that I spent some time at Ska-Edeby. I worked for Svensk Flygtjanst in those days and we used one of the hangars at Ska-Edeby to keep the target gliders. My job was to assemble these and to trim them to fly properly behind the B 17s and Fairies that Svensk Flygtjanst operated those days.

I remember that the doors to the hangar we used were hinged at ground level and that they were lowered by hanging on to the crank, also used to raise them, by dear life. Closing the hangar was even more difficult as the doors had to be cranked from a horizontal position to a vertical position. This was indeed a very heavy job.

We came under some fire at one time. It happened from time to time that the wire that connected the towing aircraft with target was hit and the target glided away by its own. The complaint we got was that we trimmed the targets to well so that they went on gliding and out of control for far too long.

One other memory I have was that the hearing of one of our pilots was not what one would expect. If the target glider was not hit it was brought back to Ska-Edeby and landed there. As the aircraft came in someone on the ground would guide the pilot by radio so that the target glider would land on the airfield. Remember now that the target was a long way behind and below the towing aircraft. As it approached, the man on the ground would instruct the pilot to descend, keep the flight level, or climb as appropriate. With the target glider on the ground the ground controller would call ‘Cut’ and the guy in the back seat would cut the wire to the target. This worked out very well except sometimes when our hard-of-hearing pilot did the flying. We, on the ground, could as well forget all about it. The target glider was sometimes on the ground well OUTSIDE the perimeter fence and asking the pilot to pull up did absolutely nothing. The result was that the glider came roaring through the perimeter fence and then finished the landing dragging some 100 metres or so of fence behind it.

My other memory from Ska-Edeby was from July 31st, 1955 when there was some fly-in competition. I arrived from Bromma in a Klemm 35 with a Mr T. Tottie as pilot. I suppose everyone else had left by the time the navigation trial was due so I was asked if I could be the navigator for Mr Tottie. I suppose I did not do too badly because we found our way back. I am not sure we scored too many points, or any at all, in finding the various targets.

Thanks again for your wonderful story.

[thorjh]

Hej Erik!
Tack för din hälsning . Själv minns jag tyvärr inte dina historier ute på Skå .
Ser att du jobbade för Svensk Flygtjänst . Jag bifogar en bild jag tog på plattan på Bromma där ni parkerade era plan .
Det handlar om en nyanställd pilot hos SF som skulle överföras till Fairy Firefly . Bilden togs ut på dagen midt på sommaren 1954 , när jag strövade rundt.


Kan du hjälpa mig att identifiera dom tre , instruktören , mecken och den unga piloten i sittbrunnen ?
Detta foto har jag haft i 55 år utan att veta vilka dom är .
Eventuellt någon annan som känner till dom ?
Nyfiken Thor

[Erik Johansson]

Hello Thor,

Wonderful picture but I am afraid that I can not help you with any names. Sorry. Hope someone else will be able to help you.

[thorjh]

Mustangpelle .
Jag hade glömt berätta att vid årsskiftet 1953/54 , blev Åke Petterson anställd av
Gösta Hydén som flyginstruktör vid Stockholms flygskola . Han hade tidligare , som säkert många vet , flugit Mustang (P51) inom Flygvapnet ; därför detta smeknamn .
Vi blev goda vänner . Han var gift och hade en liten pojke på sådär 3-4 år .
När jag på sommaren 1956 ( medan jag jobbade inom SAS ) fick hänga med på Airtacos
Teorikurs till B+ I , så dök Åke upp där . Han var då antagen till styrmannsutbildning av Thorvald Andersson .
När kursen var klar fick han flyga in sig på Lockheed Lodestar , L-18 , ock började flyga för bolaget . Något senare blev han inkallad på rep-övning i FV och skulle flyga in sig på Percival Pembroke . Det var i Västerås-trakten och under en take-off fick dom motorbrann . Planet havarerade och båda piloterna omkom . Om jag inte minns fel var det senhöstas 1956 , just när Ungernkrisen rasade . En trist historia .
Thor

[Flybear]

Hej! Jag undrar om du vet något om en flygmek på Skå som hette Yngve Hermansson, uppvuxen på Troxhammars by sedermera lärling hos Hydèn samt jobbade hos Gunnar på Bromma Bil el. Denna gosse var rödhårig och en jävel att köra motorcykel med en Ariel -1947 han hade även en A-Ford som han disponerade.
MVH Björn Andersson ( Flybear)

[thorjh]

Hej Björn !
Det var veldigt roligt att du frågade efter Yngve , så här länge efter att jag skrivit om Skå .
Den Yngve du beskriver liknar väldigt på "våran" Yngve . Vi var kompisar och jobbade tillsammans vid SAS tillsynsverkstad på Bromma
i Hangar 1. på femtitalet . Jag menar att han bytte jobb efter den stora bensinexplosionen i 1958 . Senare dök han upp på Skå hos Hydén .
Jag bifogar nåra bilder (dårlig kvalitet) som jag klippt från en 8-mm-film jag gjorde på Skå våren 1961 . Det är jag och min lilla dotter Torild (5,5 år ) som tittar på medan Yngve städar rundt hangaren .


Låt mig få höra om det stämmer . Om han lever , så borte han nu vara över 80 år ? !
Den kommis-mössan han bar hade han alltid på huvudet även på Bromma .
MVH
Thor

[thorjh]

Hej igen Björn !!
Efter dom sista mailarna från dig och andra trådar är jag veldigt glad .
Den tråden som gav mig säkerhet innehöll en bild av Yngve . Då blev jag hundra procent säker ! Han var en jättefin kille . Ofta mycket artig i sitt framträdande och jag förstår godt att lyckats bra i sin senare karriär . Tråden jag menar är :
http://lae.blogg.se/2009/january/scan-t ... aeros.html . Mycket fin bild av Yngve .
Tack för hjälpen till alla som bidragit . Du också Lasse !
mvh
Thor