Det var på hösten 1956 , just när min B-skolning var på det intensivaste .
Jag hade inte fått jobb hos Airtaco . Jag ville ändå fullfölja min utcheck på två-motoriga
plan . Fick därför erbjudande från ANA om att fortsätta övningarna på deras Piper Appache .
Instruktör var Forslund . Planet var utrustad med VOR-kompass . I andra plan kunde man använda lokalizer'n till ILS-instrumentet . Under skolningen fick jag öva orientering med VOR-kompassen . Det var roligt och egentligen ganska lätt jämförd med ADF och långvåg .
Från Bromma tog man direkt en radial in mot fyren och därefter la man ut en vektor mot t.ex. Vängsö ; mycket enkelt och noggrannt . Jag minns att VOR-fyren låg söder om Stockholm , något väster om den räta linjen mellan Stockholm och Södertälje . Några år senare när VOR-nätet var utbyggt , fanns där en fyr vid Hill .
Är det någon som minns om detta var samma fyr/ort som den första fyren ?
Kunde vara roligt att veta .
Thor (nostalgisk sådan)
När den första VOR-fyren kom .
Moderator: Sven-Erik Jönsson
-
Lars Sundin
- Inlägg: 2936
- Blev medlem: 23 feb 2008, 07:17
- Ort: Handen
Re: När den första VOR-fyren kom .
Hej Thor!
Jag började 1964 arbeta på televerket med luftfartsradio och en av mina första uppgifter var att försöka på fason på VOR-fyren vid Vagnhärad ("Trosa" brukade den väl kallas). Jag lyckades inte och ordning på denna fyr blev det visst först när doppler-VOR-fyrar infördes och då sysslade jag med annat. Problemet var att fyren inte fungerade tillräckligt bra i alla riktningar och på alla höjder (terrängen inverkar starkt på strålningsdiagrammet vid vanlig VOR). Jag minns att Norrtälje VOR också var vresig och ser att fortfarande anges begränsningar i dess funktion i listan på enroute-navigeringshjälpmedel på http://www.lfv.se/upload/ANS/AIP/ENR/EN ... 4_1_en.pdf.
Jag vet inte vilken som var landets första VOR (enligt Michael Sanz kom en på Ranhammarshöjden 1953, se nedan) men jag tvivlar att det någonsin stått någon VOR-fyr mellan Stockholm (Bromma) och Södertälje. När jag tittar på en översikskarta över Stockholm TMA från 1975 hittar jag VOR:er vid Västerås, Dunker (nära Åker), Vagnhärad, Täby, Arlanda, Norrtälje och Östhammar. Jag minns fyr-namn som Tanto, Nortel samt inte minst Corner (en viktig NDB nära Enhörna). Dock ej Hill.
Skulle man från Bromma till Vängsö var väl Dunker bra att styra på ett tag (alltså att hålla sig på radialen dit, vad den nu kunde vara från Bromma). Jag har lagt ut en del av översiktskartan på http://larssundin.ownit.nu/Sthlm_delTMA_1975.jpg. (En mycket tung bild, ca 2 MB.)
På http://www.lfv.se/sv/LFV/Flygtrafiktjan ... 4/AD-2/S2/ kan man hitta kartor för hur man instrumentlandar på Bromma och vilka fyrar som då används. Finns tydligen många NDB:er kvar. Annars läser jag att LFV vill minska antalalet VOR- och NDB-fyrar, nu när "alla" har GPS (som väl dock inte är tillåtet/tillräckligt i alla situationer).
Tillägg: I Michael Sanz "Bromma-bok" sägs att "1953 installerades en VOR från Lorenz på Ranhammarshöjden. Den utgörs av en radiosändare efler vilken piloten piloten kan utläsa bäringen till/från fyren. Samma år placerades på försök en AGA VHF-pejl på Bromma. En Marconipejl hade då redan beställts. (Ranhammarshöjden ligger 100-200 meter från tornet.)
Sanz skriver även om "en så kallad range" som stod i Skälby, några kilometer nordväst om föltet. Jag undrar om det inte var en s k VAR (Visual-Aural Range), alltså en fyr som indikerade att man låg till vänster eller höger om en viss för fyren bestämd bäring. Denna har varit uppe på forumet förut vill jag minnas.
Den som är intresserad av vilka navigeringshjälpmedel som var aktuella för 35 år sedan vid den stora omläggningen av luftlederna 1974 kan läsa en artikel av två televerkare på http://rides.webshots.com/album/197858737ntHAEa.
Lars S, vars kunskap är högst teoretisk och inte ens använt en vanlig magnetkompass (i luften alltså), men som tycker en VOR på Ranhammarshöjden måste ha varit välkommet för alla VFR-flygare som bara följde lämplig radial på sin väg från/till Bromma. Så långt ut den nu räckte på de låga höjder man flög på. Fast man gick väl senare över till vissa inpasseringspunkter; Bosön, Kärsön, Lovön och vad de hette.
Jag började 1964 arbeta på televerket med luftfartsradio och en av mina första uppgifter var att försöka på fason på VOR-fyren vid Vagnhärad ("Trosa" brukade den väl kallas). Jag lyckades inte och ordning på denna fyr blev det visst först när doppler-VOR-fyrar infördes och då sysslade jag med annat. Problemet var att fyren inte fungerade tillräckligt bra i alla riktningar och på alla höjder (terrängen inverkar starkt på strålningsdiagrammet vid vanlig VOR). Jag minns att Norrtälje VOR också var vresig och ser att fortfarande anges begränsningar i dess funktion i listan på enroute-navigeringshjälpmedel på http://www.lfv.se/upload/ANS/AIP/ENR/EN ... 4_1_en.pdf.
Jag vet inte vilken som var landets första VOR (enligt Michael Sanz kom en på Ranhammarshöjden 1953, se nedan) men jag tvivlar att det någonsin stått någon VOR-fyr mellan Stockholm (Bromma) och Södertälje. När jag tittar på en översikskarta över Stockholm TMA från 1975 hittar jag VOR:er vid Västerås, Dunker (nära Åker), Vagnhärad, Täby, Arlanda, Norrtälje och Östhammar. Jag minns fyr-namn som Tanto, Nortel samt inte minst Corner (en viktig NDB nära Enhörna). Dock ej Hill.
Skulle man från Bromma till Vängsö var väl Dunker bra att styra på ett tag (alltså att hålla sig på radialen dit, vad den nu kunde vara från Bromma). Jag har lagt ut en del av översiktskartan på http://larssundin.ownit.nu/Sthlm_delTMA_1975.jpg. (En mycket tung bild, ca 2 MB.)
På http://www.lfv.se/sv/LFV/Flygtrafiktjan ... 4/AD-2/S2/ kan man hitta kartor för hur man instrumentlandar på Bromma och vilka fyrar som då används. Finns tydligen många NDB:er kvar. Annars läser jag att LFV vill minska antalalet VOR- och NDB-fyrar, nu när "alla" har GPS (som väl dock inte är tillåtet/tillräckligt i alla situationer).
Tillägg: I Michael Sanz "Bromma-bok" sägs att "1953 installerades en VOR från Lorenz på Ranhammarshöjden. Den utgörs av en radiosändare efler vilken piloten piloten kan utläsa bäringen till/från fyren. Samma år placerades på försök en AGA VHF-pejl på Bromma. En Marconipejl hade då redan beställts. (Ranhammarshöjden ligger 100-200 meter från tornet.)
Sanz skriver även om "en så kallad range" som stod i Skälby, några kilometer nordväst om föltet. Jag undrar om det inte var en s k VAR (Visual-Aural Range), alltså en fyr som indikerade att man låg till vänster eller höger om en viss för fyren bestämd bäring. Denna har varit uppe på forumet förut vill jag minnas.
Den som är intresserad av vilka navigeringshjälpmedel som var aktuella för 35 år sedan vid den stora omläggningen av luftlederna 1974 kan läsa en artikel av två televerkare på http://rides.webshots.com/album/197858737ntHAEa.
Lars S, vars kunskap är högst teoretisk och inte ens använt en vanlig magnetkompass (i luften alltså), men som tycker en VOR på Ranhammarshöjden måste ha varit välkommet för alla VFR-flygare som bara följde lämplig radial på sin väg från/till Bromma. Så långt ut den nu räckte på de låga höjder man flög på. Fast man gick väl senare över till vissa inpasseringspunkter; Bosön, Kärsön, Lovön och vad de hette.
Re: När den första VOR-fyren kom .
Hej Lasse !
Tack för fin info och fina kartor över Stockholmsområdet . Det kan nog hända att vissa avståndsproposioner har ändrats i mitt minne.
Jag minns att efter att ha flugit i väst-sydvästlig riktning , så gick jag ut från VOR-fyren i sydostlig riktning och den vektoren ledde mig till Vängsö .
Ut i från detta , menar jag att fyren kann ha varit Dunkers , fast den gången anlagt för utprovning . Utan att se kartan så hade jag också frekvensen 116 och nåt MHz i minnet . Men att fyren fanns hösten 1956 det är iallafall säkert ; jag har ju fortfarande mina gamla log-böcker .
Du nämner vidare andra namn , t.ex. Tanto . Det var en locator på långvåg som var startpunkten (initial point) för inflygning till bana 31 på Bromma .
På samma sätt som att Skälby var för bana 13 . Den omtalade Rangen till bana 13 blev avstängd 31 desember 1954 . Detta var det utfärdat Notam på . Jag hann faktisk å testa den på hösten samma år . Detta har jag för några år sedan berättat i tidligare Forum .
Enheten som stod på Ranhammarshöjden var i hela min tid en AGA-pejl . Ett roterande antenngaller som visade på en skärm i tornet en lob på inkommande signal och därefter en radiell tyngpunktslinje som pekade mot transmittören d.v.s. planet som begärde QTR eller QDM .
I 1959 så var i det närmaste VOR-nätet utbyggt . Då fanns fyren HILL , som kunde uppfattas som nån sorts vänt-läge för ingående trafik.
Jag har med stort interesse läst om Tedde . Han var våran chef medan jag prövade på trafikledarutbildning . Väldigt snäll och rolig gubbe .
Thor
Tack för fin info och fina kartor över Stockholmsområdet . Det kan nog hända att vissa avståndsproposioner har ändrats i mitt minne.
Jag minns att efter att ha flugit i väst-sydvästlig riktning , så gick jag ut från VOR-fyren i sydostlig riktning och den vektoren ledde mig till Vängsö .
Ut i från detta , menar jag att fyren kann ha varit Dunkers , fast den gången anlagt för utprovning . Utan att se kartan så hade jag också frekvensen 116 och nåt MHz i minnet . Men att fyren fanns hösten 1956 det är iallafall säkert ; jag har ju fortfarande mina gamla log-böcker .
Du nämner vidare andra namn , t.ex. Tanto . Det var en locator på långvåg som var startpunkten (initial point) för inflygning till bana 31 på Bromma .
På samma sätt som att Skälby var för bana 13 . Den omtalade Rangen till bana 13 blev avstängd 31 desember 1954 . Detta var det utfärdat Notam på . Jag hann faktisk å testa den på hösten samma år . Detta har jag för några år sedan berättat i tidligare Forum .
Enheten som stod på Ranhammarshöjden var i hela min tid en AGA-pejl . Ett roterande antenngaller som visade på en skärm i tornet en lob på inkommande signal och därefter en radiell tyngpunktslinje som pekade mot transmittören d.v.s. planet som begärde QTR eller QDM .
I 1959 så var i det närmaste VOR-nätet utbyggt . Då fanns fyren HILL , som kunde uppfattas som nån sorts vänt-läge för ingående trafik.
Jag har med stort interesse läst om Tedde . Han var våran chef medan jag prövade på trafikledarutbildning . Väldigt snäll och rolig gubbe .
Thor
Re: När den första VOR-fyren kom .
Inte skall man korrigera andra 
sorry. Då får man i nästa nu gå in och korrigera sig själv ... 
Jeg skrev QTR . Det var fel .Det skulle vara QDR vilket säger magnetisk kurs att styra från pejlen mot planet ; på samma sätt som att QDM är magnetisk kurs att styra mot pejlen eller om man vill fältet . Om rangen kann man säga att där lyssnade man på en ton .
Så länge den var jämnt monoton , låg man på "beamen" in mot centerline till banan .
Om man hörde strek-prick ( _ . lika med morse-N ) då låg man t.ex. norr om linjen in till bana 13 . Söder om linjen lät det som prick-strek ( ._ lika med morse-A ) .
Du nämnde nånting med Visual Aural ; det låter sannolikt , fast vi använde inte det ordet .
När man befann sig rakt över antennen ( fältet ) så blev det tyst . Det kallades Cone of silence . Man fick öva med stop-ur räkna sekunder in och ut från fyren samt utföra såkallad Procedure turns . Det hela verkar omstendligt i dag , men den gång var det så
det gick till. Man kunde också approacha med två (radiokompass) ADF-nålar mellan två NDB-fyrar ;t.ex. Skälby och Tanto . Den ena ADF-nålen var grön och den andra var röd .
Då förstår man genast att om båda kompassnålarna ligger på rak linje med varandra så befinner man sig på önskad inflygningslinje .
Thor
sorry. Då får man i nästa nu gå in och korrigera sig själv ... Jeg skrev QTR . Det var fel .Det skulle vara QDR vilket säger magnetisk kurs att styra från pejlen mot planet ; på samma sätt som att QDM är magnetisk kurs att styra mot pejlen eller om man vill fältet . Om rangen kann man säga att där lyssnade man på en ton .
Så länge den var jämnt monoton , låg man på "beamen" in mot centerline till banan .
Om man hörde strek-prick ( _ . lika med morse-N ) då låg man t.ex. norr om linjen in till bana 13 . Söder om linjen lät det som prick-strek ( ._ lika med morse-A ) .
Du nämnde nånting med Visual Aural ; det låter sannolikt , fast vi använde inte det ordet .
När man befann sig rakt över antennen ( fältet ) så blev det tyst . Det kallades Cone of silence . Man fick öva med stop-ur räkna sekunder in och ut från fyren samt utföra såkallad Procedure turns . Det hela verkar omstendligt i dag , men den gång var det så
det gick till. Man kunde också approacha med två (radiokompass) ADF-nålar mellan två NDB-fyrar ;t.ex. Skälby och Tanto . Den ena ADF-nålen var grön och den andra var röd .
Då förstår man genast att om båda kompassnålarna ligger på rak linje med varandra så befinner man sig på önskad inflygningslinje .
Thor
Re: När den första VOR-fyren kom .
Jag har nu , på bästa sätt efter minnet , gjord en ritning av AGA-pejlen på Ranhammarshöjden och placerat den i bilden som här om dagen visades i inlägg av Lasse S .
Michael Sanz skrev i sin bok om Bromma flygplats på sidan 130 att det var en radar , vilket jag menar det inte är utan AGA-pejlen .
Antennan roterade med ca. seks varv per minut .
Imöteser gärna kommentarer .
Thor
Michael Sanz skrev i sin bok om Bromma flygplats på sidan 130 att det var en radar , vilket jag menar det inte är utan AGA-pejlen .
Antennan roterade med ca. seks varv per minut .
Imöteser gärna kommentarer .
Thor
-
Lars Sundin
- Inlägg: 2936
- Blev medlem: 23 feb 2008, 07:17
- Ort: Handen
Re: När den första VOR-fyren kom .
Hej Thor!
Jag tror nog Michael Sanz har rätt, antennen på sid 130 ser ut som en typisk radarantenn. Hur den ser ut ses på den översta delbilden här:
Det är dock närmast pinsamt att jag inte vet något om denna radar mer än vad som Waernberg och Sanz och kanske någon mer skrivit.
Hur det ser ut idag med Rohde & Schwarz-pejlen (tror jag det är, från 60-talet (!)) syns på de två nedre bilderna. Min bild längst ned är tagen i april 2006. Man ser pejlen som den den röd-vita anordningen mitt i Eniro-bilden på en fyrkantig byggnad som på orienteringskartan från 1971 innanför pärmen i Sanz bok diskret benämns "betonggarage". (Jo, jag minns modellracerbanan, nr 73!)
Av min "skolbok" om "Radio Aids to Civil Aviation" med R F Hansford som redaktör (1960) får jag intrycket att en VHF/UHF-pejlantenn kan se ut litet hur som helst.
(Litet utanför ämnet: AGA lyckades sälja en "talande radiofyr" till flygvapnet tror jag och den hade en ganska rejäl antenn, Inte alltför olik en gammal spaningsradarantenn. Man får ju hoppas den fungerade bra. Se http://larssundin.ownit.nu/Ett_Ar_i_Luf ... lotsar.jpg. Jag har hela artikeln för intresserade.)
Är man nyfiken på Bromma och Ranhammarshöjden och Grafairs terminal så är detta en bra startpunkt. (Man noterar att Grafair-terminalen inte är retuscherad och så kan man kan knalla vidare österut och se att FOI:s gamla anläggning i Ulvsunda fortfarande är retuscherad (dock ej satellitbilden där man verkligen ser det unika och man ser även den Draken som stolt pekade mot skyn men den är ju nu borttagen i själva verkligheten ) liksom Polishuset på Kungsholmen. Det finns mycket vad gäller "hemligstämpling" som mest är en fars men givetvis finns det folk som jobbar ärligt seriöst med det och man skall ju vara snäll.)
Lars S, som en gång för Michael Sanz uttryckte tanken att det står inte särskilt mycket om radio-grejorna på Bromma i hans bok. Varpå han artigt tyckte att jag var välkommen att skriva något. Helt rätt. Men nog har Torslanda-boken mer om radio och radar.
Jag tror nog Michael Sanz har rätt, antennen på sid 130 ser ut som en typisk radarantenn. Hur den ser ut ses på den översta delbilden här:
Det är dock närmast pinsamt att jag inte vet något om denna radar mer än vad som Waernberg och Sanz och kanske någon mer skrivit.
Hur det ser ut idag med Rohde & Schwarz-pejlen (tror jag det är, från 60-talet (!)) syns på de två nedre bilderna. Min bild längst ned är tagen i april 2006. Man ser pejlen som den den röd-vita anordningen mitt i Eniro-bilden på en fyrkantig byggnad som på orienteringskartan från 1971 innanför pärmen i Sanz bok diskret benämns "betonggarage". (Jo, jag minns modellracerbanan, nr 73!)
Av min "skolbok" om "Radio Aids to Civil Aviation" med R F Hansford som redaktör (1960) får jag intrycket att en VHF/UHF-pejlantenn kan se ut litet hur som helst.
(Litet utanför ämnet: AGA lyckades sälja en "talande radiofyr" till flygvapnet tror jag och den hade en ganska rejäl antenn, Inte alltför olik en gammal spaningsradarantenn. Man får ju hoppas den fungerade bra. Se http://larssundin.ownit.nu/Ett_Ar_i_Luf ... lotsar.jpg. Jag har hela artikeln för intresserade.)
Är man nyfiken på Bromma och Ranhammarshöjden och Grafairs terminal så är detta en bra startpunkt. (Man noterar att Grafair-terminalen inte är retuscherad och så kan man kan knalla vidare österut och se att FOI:s gamla anläggning i Ulvsunda fortfarande är retuscherad (dock ej satellitbilden där man verkligen ser det unika och man ser även den Draken som stolt pekade mot skyn men den är ju nu borttagen i själva verkligheten ) liksom Polishuset på Kungsholmen. Det finns mycket vad gäller "hemligstämpling" som mest är en fars men givetvis finns det folk som jobbar ärligt seriöst med det och man skall ju vara snäll.)
Lars S, som en gång för Michael Sanz uttryckte tanken att det står inte särskilt mycket om radio-grejorna på Bromma i hans bok. Varpå han artigt tyckte att jag var välkommen att skriva något. Helt rätt. Men nog har Torslanda-boken mer om radio och radar.
Re: När den första VOR-fyren kom .
Hej Lasse !
och tack igen för utförliga infos .
Betr. den röd-vita antennen som syns uppe på kullen , tycker jag den liknar på den första dopplerpejlen som i 1959/60 monterades uppe i Märsta nära gamla vägen till Arlanda . Jag får nog ge mig med avseende på AGA-pejlen som jag tjatad så mycket om . Dom gamla gubbarna från femtiotalet är nog borta nu . . .
Jag kollade i nät-telefonboken på Bengt Lönnqvist (Löqen), men det fanns flera stycken som säkert alla är yngre folk . Jag tycker i övrigt att du är mycket kunnig . Pinsamt är det i alla fall inte , när våra "predecessors" inte var duktiga nog att dokumentera det dom sysslade med . Talfyren hade jag hört talas om men den här på Bromma var helt enkelt en mottagare av VHF-signal från flygplanet som sedan riktningsbestämdes .
Thor
och tack igen för utförliga infos .
Betr. den röd-vita antennen som syns uppe på kullen , tycker jag den liknar på den första dopplerpejlen som i 1959/60 monterades uppe i Märsta nära gamla vägen till Arlanda . Jag får nog ge mig med avseende på AGA-pejlen som jag tjatad så mycket om . Dom gamla gubbarna från femtiotalet är nog borta nu . . .
Jag kollade i nät-telefonboken på Bengt Lönnqvist (Löqen), men det fanns flera stycken som säkert alla är yngre folk . Jag tycker i övrigt att du är mycket kunnig . Pinsamt är det i alla fall inte , när våra "predecessors" inte var duktiga nog att dokumentera det dom sysslade med . Talfyren hade jag hört talas om men den här på Bromma var helt enkelt en mottagare av VHF-signal från flygplanet som sedan riktningsbestämdes .
Thor