Thulin-experter, se hit!
Moderator: Sven-Erik Jönsson
Thulin-experter, se hit!
Hej alla!
Jag har genom min sajt Flyghistoria.se blivit kontaktad av en australisk flyghistoriker som håller på att skriva en bok om tremotoriga flygplan genom tiderna. Han har kommit fram till att det finns ett svenskt exempel som kommer att vara med i boken, Thulin H, som ju var ett synnerligen misslyckat försök från en flygplansfabrik i nedförsbacke.
Jag har hjälpt honom med översättningar från svenska och allehanda tips men behöver nu experthjälp, eftersom frågorna börjar bli lite väl detaljerade för mig. Jag lägger fram dem här i original. Svaren som jag hoppas kommer kan vara skrivna på svenska, jag fixar översättningen. Bilderna som nämns i frågorna ligger längst ner, tre av dem är hämtade från SFF:s bildarkiv och en kommer från Landskrona museum.
Jag hoppas verkligen att hjälp finns att få här på forumet, särskilt som han faktiskt anger "SFF's journal" som källa till några av sina uppgifter.
[1]. AETA grew to the point where it employed about 800 people in 1918. Is anything known about the management structure and the main team members ?
I am aware that Sven Eskilsson was the Sales Manager and that an N Kinberg was appointed Chief Test Pilot in 1918 (not sure when ?) but had been involved in the testing of aircraft prior to that appointment. What did the N stand for ? Was he the pilot who did the test flying of the model ‘H’ ?
Most references are vague about the extent of Thulin’s input to the various designs produced by AETA, but imply that he did most of the work ? Was there a ‘Senior designer’, other than Thulin, or a ‘Design Assistant’, and a ‘Senior Draughtsman’ who would have contributed a lot the production of the workshop drawings and supervising the manufacture of the aircraft ?
[2]. Was a specification, or some general performance parameters, issued by the Arméflyget when the request for tenders for the "strid mot luftfartyg" was made in 1916 ?
[3]. The only Thulin aircraft for which I have any construction details is the model ‘NA’. That aircraft had a welded steel tube airframe, similar to contemporary Fokker practice, with fabric covering. The wing had wooden spars, plywood ribs, steel tube compression struts and steel wire internal bracing; all covered by fabric. The tailfin and tailplane were also of steel tube construction with fabric covering. Did the model ‘H’ have similar construction ? The photographs indicate that the forward section of the fuselage and the wing mounted engines had plywood or metal coverings – is this correct ? Are there any drawings of the model ‘H’ still in existence ? [ I note that 3-view drawings of all Thulin designs, including the ‘H’, were produced by Björn Karlstrom for the SFF’s Journal some years ago]
[4]. The 3-view drawings of the model ‘H’ produced by Björn Karlstrom does not show any weapon stations – is this because the factory drawings did not have any ? How was the aircraft meant to engage any marauding airships ?
[5]. In the photographs of the model ‘H’ in the water [Thulin H (4)], in the workshop [Thulin H (9)], and at the Skandinaviska Flygutställningen [Thulin H (14)], there is man in a dark suit, usually wearing a black hat – is this Thulin ? In the photograph of the model ‘H’ in the water [Thulin H (4)], is it possible to identify the man standing on the fuselage and the one in the cockpit ?
[6]. The photos of the aircraft at the Skandinaviska Flygutställningen show it with floats [Thulin H (14)] and with a wheeled undercarriage [Landskrona B4751]. If the aircraft made its first flight with wheels in February 1918 and the aircraft was being shown in May at the Skandinaviska Flygutställningen, as a potential commercial carrier, why was it refitted with floats (knowing it was nor able to takeoff from water) and then had them replaced during the course of the show – or was the switch made before the show began as both photographs do not have any people in them ?
Thulin H (4)
Thulin H (9)
Thulin H (14)
B4751_Kristiania.jpg
Jag har genom min sajt Flyghistoria.se blivit kontaktad av en australisk flyghistoriker som håller på att skriva en bok om tremotoriga flygplan genom tiderna. Han har kommit fram till att det finns ett svenskt exempel som kommer att vara med i boken, Thulin H, som ju var ett synnerligen misslyckat försök från en flygplansfabrik i nedförsbacke.
Jag har hjälpt honom med översättningar från svenska och allehanda tips men behöver nu experthjälp, eftersom frågorna börjar bli lite väl detaljerade för mig. Jag lägger fram dem här i original. Svaren som jag hoppas kommer kan vara skrivna på svenska, jag fixar översättningen. Bilderna som nämns i frågorna ligger längst ner, tre av dem är hämtade från SFF:s bildarkiv och en kommer från Landskrona museum.
Jag hoppas verkligen att hjälp finns att få här på forumet, särskilt som han faktiskt anger "SFF's journal" som källa till några av sina uppgifter.
[1]. AETA grew to the point where it employed about 800 people in 1918. Is anything known about the management structure and the main team members ?
I am aware that Sven Eskilsson was the Sales Manager and that an N Kinberg was appointed Chief Test Pilot in 1918 (not sure when ?) but had been involved in the testing of aircraft prior to that appointment. What did the N stand for ? Was he the pilot who did the test flying of the model ‘H’ ?
Most references are vague about the extent of Thulin’s input to the various designs produced by AETA, but imply that he did most of the work ? Was there a ‘Senior designer’, other than Thulin, or a ‘Design Assistant’, and a ‘Senior Draughtsman’ who would have contributed a lot the production of the workshop drawings and supervising the manufacture of the aircraft ?
[2]. Was a specification, or some general performance parameters, issued by the Arméflyget when the request for tenders for the "strid mot luftfartyg" was made in 1916 ?
[3]. The only Thulin aircraft for which I have any construction details is the model ‘NA’. That aircraft had a welded steel tube airframe, similar to contemporary Fokker practice, with fabric covering. The wing had wooden spars, plywood ribs, steel tube compression struts and steel wire internal bracing; all covered by fabric. The tailfin and tailplane were also of steel tube construction with fabric covering. Did the model ‘H’ have similar construction ? The photographs indicate that the forward section of the fuselage and the wing mounted engines had plywood or metal coverings – is this correct ? Are there any drawings of the model ‘H’ still in existence ? [ I note that 3-view drawings of all Thulin designs, including the ‘H’, were produced by Björn Karlstrom for the SFF’s Journal some years ago]
[4]. The 3-view drawings of the model ‘H’ produced by Björn Karlstrom does not show any weapon stations – is this because the factory drawings did not have any ? How was the aircraft meant to engage any marauding airships ?
[5]. In the photographs of the model ‘H’ in the water [Thulin H (4)], in the workshop [Thulin H (9)], and at the Skandinaviska Flygutställningen [Thulin H (14)], there is man in a dark suit, usually wearing a black hat – is this Thulin ? In the photograph of the model ‘H’ in the water [Thulin H (4)], is it possible to identify the man standing on the fuselage and the one in the cockpit ?
[6]. The photos of the aircraft at the Skandinaviska Flygutställningen show it with floats [Thulin H (14)] and with a wheeled undercarriage [Landskrona B4751]. If the aircraft made its first flight with wheels in February 1918 and the aircraft was being shown in May at the Skandinaviska Flygutställningen, as a potential commercial carrier, why was it refitted with floats (knowing it was nor able to takeoff from water) and then had them replaced during the course of the show – or was the switch made before the show began as both photographs do not have any people in them ?
Thulin H (4)
Thulin H (9)
Thulin H (14)
B4751_Kristiania.jpg
- Lars Sundin
- Inlägg: 2934
- Blev medlem: 23 feb 2008, 07:17
- Ort: Handen
Re: Thulin-experter, se hit!
Hej Kommissarien!
Jag tror du kan finna en del svar på frågorna i Flyghistorisk Revys specialnummer om "Flygpionjärerna i Landskrona och Ljungbyhed" som gavs ut 1980. (Jag ser att på Medlemsservice-sidan att den fortfarande finns att köpa till det facila priset av 25 kr. En guldgruva.) Där medverkade bl a Gösta Kersmark som fortfarande fattar pennan, men inte på detta forum vad jag vet. Jag kan tänka mig att det droppar in mer på forumet från personer som "kan Thulin".
Kindberg hette Nils i förnamn och testflög "Kryssaren". Vidare finns att läsa om om Thulin-företagets organisation och verksamhet i ovan nämnda skrift. En annan person av intresse är Ivar Malmer, senare professor vid KTH. Om både finns att läsa även på annat håll.
För något år sedan eller så hade jag anledning att "rota" litet i texter om Kryssaren med anledning av en fråga på forumet. Det kom sedan fram att den frågandes intresse främst var inriktat på vad som hänt på och kring sjön Salen! Det blev ändå som en följd härav litet ändrat i SFF Kronologi, bl a en tillkom en fotnot: I "Ett år i luften 1964" (Allhems) berättar Nils Kindberg om sina provflygningar 19-20 februari 1918 med Thulin typ H, "Kryssaren", på isen i Lundåkrabukten söder om Landskrona. Kindberg ger i sin kanske litet väl mycket lovprisande text planet ett gott betyg.
Det finns många texter att kika i för att ge bra svar! Lennart Anderssons "Svenska Flygplan" är väl standardverket men det finns alltså mycket mer att hitta. Här och där. Inte minst i SFT och dess förefångare som man ser om man söker på Kindberg, Kryssaren e d i databasen eller innehållsförteckningen på http://www.sff.n.se/sok.htm
Lars S
Jag tror du kan finna en del svar på frågorna i Flyghistorisk Revys specialnummer om "Flygpionjärerna i Landskrona och Ljungbyhed" som gavs ut 1980. (Jag ser att på Medlemsservice-sidan att den fortfarande finns att köpa till det facila priset av 25 kr. En guldgruva.) Där medverkade bl a Gösta Kersmark som fortfarande fattar pennan, men inte på detta forum vad jag vet. Jag kan tänka mig att det droppar in mer på forumet från personer som "kan Thulin".
Kindberg hette Nils i förnamn och testflög "Kryssaren". Vidare finns att läsa om om Thulin-företagets organisation och verksamhet i ovan nämnda skrift. En annan person av intresse är Ivar Malmer, senare professor vid KTH. Om både finns att läsa även på annat håll.
För något år sedan eller så hade jag anledning att "rota" litet i texter om Kryssaren med anledning av en fråga på forumet. Det kom sedan fram att den frågandes intresse främst var inriktat på vad som hänt på och kring sjön Salen! Det blev ändå som en följd härav litet ändrat i SFF Kronologi, bl a en tillkom en fotnot: I "Ett år i luften 1964" (Allhems) berättar Nils Kindberg om sina provflygningar 19-20 februari 1918 med Thulin typ H, "Kryssaren", på isen i Lundåkrabukten söder om Landskrona. Kindberg ger i sin kanske litet väl mycket lovprisande text planet ett gott betyg.
Det finns många texter att kika i för att ge bra svar! Lennart Anderssons "Svenska Flygplan" är väl standardverket men det finns alltså mycket mer att hitta. Här och där. Inte minst i SFT och dess förefångare som man ser om man söker på Kindberg, Kryssaren e d i databasen eller innehållsförteckningen på http://www.sff.n.se/sok.htm
Lars S
Re: Thulin-experter, se hit!
Hej!
Kul med frågor om lite äldre flyghistoria!
Du skriver att Thulin H var ett ”synnerligen misslyckat försök från en flygplansfabrik i nedförsbacke”. Vet inte om jag kan hålla med om det. AETA var mitt inne i uppgången när man konstruerade och byggde Thulin H 1916-18. Nedgången kom ju först 1920 (eller 1919, beroende på vad man avser). Misslyckad var typen säkert, framförallt var det väl så att den inte kunde bli lyckad på grund av avsaknad av lämplig motortyp. De flesta av Thulins konstruktioner var väl misslyckade, om jan jämför med vad som fanns samtidigt i omvärlden. Å andra sidan, med de förutsättningar som stod till buds kanske man kan säga att de flesta var lyckade.
maximum speed of at least 130 km/h
biplane
2 x 100 hp engines
crew of two or three
a certain amount of steel armour
armament directed both forward and backward.
AETA’s offer dated 16 April 1916 was for both the three-engine Thulin H and the twin-engine Thulin I.
Skis for continued tests were ordered in January 1918.
Some of the delivery tests were accomplished in February 1918 (wheels, probably there was no snow, so the skis were not needed), but tests with floats were never completed as the contract was cancelled before that could be done.
I have not checked any photos, but my guess is that the aircraft was intended to be flown with the new floats, which were fitted, and that the wheel undercarriage was fitted for the show only. The Thulin H was sent from Landskrona to Kristiania (Oslo) on 22 April 1918.
Best regards,
Lennart Andersson
Kul med frågor om lite äldre flyghistoria!
Du skriver att Thulin H var ett ”synnerligen misslyckat försök från en flygplansfabrik i nedförsbacke”. Vet inte om jag kan hålla med om det. AETA var mitt inne i uppgången när man konstruerade och byggde Thulin H 1916-18. Nedgången kom ju först 1920 (eller 1919, beroende på vad man avser). Misslyckad var typen säkert, framförallt var det väl så att den inte kunde bli lyckad på grund av avsaknad av lämplig motortyp. De flesta av Thulins konstruktioner var väl misslyckade, om jan jämför med vad som fanns samtidigt i omvärlden. Å andra sidan, med de förutsättningar som stod till buds kanske man kan säga att de flesta var lyckade.
The request for tenders for a kryssare (cruiser) was dated 24 March 1916 and included the following requirements:[2]. Was a specification, or some general performance parameters, issued by the Arméflyget when the request for tenders for the "strid mot luftfartyg" was made in 1916 ?
maximum speed of at least 130 km/h
biplane
2 x 100 hp engines
crew of two or three
a certain amount of steel armour
armament directed both forward and backward.
AETA’s offer dated 16 April 1916 was for both the three-engine Thulin H and the twin-engine Thulin I.
First flights at Landskrona (floats, sea water) on 26 August 1917, later tests on a lake were unsuccessful (fresh water). Larger floats had to be constructed.[6]. The photos of the aircraft at the Skandinaviska Flygutställningen show it with floats …
Skis for continued tests were ordered in January 1918.
Some of the delivery tests were accomplished in February 1918 (wheels, probably there was no snow, so the skis were not needed), but tests with floats were never completed as the contract was cancelled before that could be done.
I have not checked any photos, but my guess is that the aircraft was intended to be flown with the new floats, which were fitted, and that the wheel undercarriage was fitted for the show only. The Thulin H was sent from Landskrona to Kristiania (Oslo) on 22 April 1918.
Best regards,
Lennart Andersson
- Lars Sundin
- Inlägg: 2934
- Blev medlem: 23 feb 2008, 07:17
- Ort: Handen
Re: Thulin-experter, se hit!
Jag undrar om planet verkligen flög i Landskrona i augusti 1917. Finns tillförlitliga källor? SFF:s Revy säger inget tydligt härom, och Kindberg säger inte heller detta i Daedalus 1965 eller Ett år i luften 1964. Han knöts dock till fabriken först i samband med testflygningen i februari 1918. Enligt en bild i Ett år i luften användes hjul på Öresundsisen. Jag är f ö litet tvivlande till vissa bildtexter där; det ser mer Landskrona ut än Salen. Arvid Flory hyllar "Kryssaren" i sina memoarer (utgivna av Mikael Forslund) och var med ombord på Kindbergs en flygning i december 1917 (nja...) på isen utanför Lomma men skriver inget om tidigare flygningar.Lennart A skrev: ...
First flights at Landskrona (floats, sea water) on 26 August 1917, later tests on a lake were unsuccessful (fresh water). Larger floats had to be constructed.
Skis for continued tests were ordered in January 1918.
Some of the delivery tests were accomplished in February 1918 (wheels, probably there was no snow, so the skis were not needed), but tests with floats were never completed as the contract was cancelled before that could be done.
.......
Salen-utflykten verkar främst ha syftat till att visa upp planet för militären som hade övningar i trakten då.
Kindberg menar att Kryssaren blev militärt ointressant genom sitt (hopplösa) motorval; starkare och bättre reglerbara motorer började bli tillgängliga som en följd av det tyska krigsnederlaget. En intressant sak (för den som avser skriva om Kryssaren i sin bok) är om den egentligen inte är unik genom att vara ett flermotorigt plan med roterande motor. (Jag har genom googling hittat ett tvåmotorigt sådant Blackburn-plan, som dock inte gjorde någon större lycka.) Thulin argumenterade att det var riskabelt med den osymmetri ett två-motorigt plan kunde utsättas för; tre motorer var då bättre.
Lars S
Re: Thulin-experter, se hit!
De första provflygningarna genomfördes den 26 augusti 1917. "Två uppstigningar, allt fint", enligt mekanikern Mellbloms anteckningar som det inte finns någon anledning att betvivla. FR-numret om Thulin är skrivet för länge sedan och är ingen tillförlitlig källa.Jag undrar om planet verkligen flög i Landskrona i augusti 1917. Finns tillförlitliga källor? SFF:s Revy säger inget tydligt härom
Flygningen i februari hade nog inget med någon militär övning att göra, utan var en del av leveranasproven.Salen-utflykten verkar främst ha syftat till att visa upp planet för militären som hade övningar i trakten då.
18-22 december 1917 provflygningar på is. Minns inte nu, men de flygningarna kan också ha ingått i leveransproven.Kindbergs en flygning i december 1917 (nja...) på isen utanför Lomma
Lennart
- Lars Sundin
- Inlägg: 2934
- Blev medlem: 23 feb 2008, 07:17
- Ort: Handen
Re: Thulin-experter, se hit!
Tack Lennart!
Det kan finnas anledning peta litet i Kronologin, bl a om första flygning (notiserna var i pappersversionen av år 2000 i en viss röra). Man kanske skall lita på mekanikerns ord "uppstigning". Vem som nu flög. Är det känt vad dagspressen säger?
Kindblom förlägger sina leveransprovflygningarna till februari 1918 men kanske någon annan leveransprovflög före jul? Fast Flory skriver att Kindblom var pilot då.
Det är mycket med historia. Och minnet. För inte tala om ens minnesanteckningar.
Lars S
Det kan finnas anledning peta litet i Kronologin, bl a om första flygning (notiserna var i pappersversionen av år 2000 i en viss röra). Man kanske skall lita på mekanikerns ord "uppstigning". Vem som nu flög. Är det känt vad dagspressen säger?
Kindblom förlägger sina leveransprovflygningarna till februari 1918 men kanske någon annan leveransprovflög före jul? Fast Flory skriver att Kindblom var pilot då.
Det är mycket med historia. Och minnet. För inte tala om ens minnesanteckningar.
Lars S
Re: Thulin-experter, se hit!
Har inte undersökt saken så noga, men Thulin var ju sin egen provflygare tills Kindberg blev anställd. Jag gissar att det var han själv som flög.
Lennart
Lennart
- Lars Sundin
- Inlägg: 2934
- Blev medlem: 23 feb 2008, 07:17
- Ort: Handen
Re: Thulin-experter, se hit!
Tack igen Lennart!
Jag hade någonstans läst att under 1917 övertalades Thulin att sluta provflyga; han var för viktig. Bakom detta låg ett tillbud men när jag tittar i FR om "de skånska pionjärerna" var detta tillbud först på hösten 1917 (med en Thulin G) så det är ju troligt att han flög Kryssaren då i slutet av augusti 1917.
För att komma tillbaka till en detalj i vår australiske väns fråga i Clouseaus första inlägg om konstruktionen av Kryssaren, så var typ NA:s uppbyggnad, som han känner till, ny för Thulin (och Fokker/Platz-inspirerad) och därför med stor säkerhet helt olik Kryssarens, men hur den senare var beskaffad ser jag inte enkelt i FR.
Lars S
Jag hade någonstans läst att under 1917 övertalades Thulin att sluta provflyga; han var för viktig. Bakom detta låg ett tillbud men när jag tittar i FR om "de skånska pionjärerna" var detta tillbud först på hösten 1917 (med en Thulin G) så det är ju troligt att han flög Kryssaren då i slutet av augusti 1917.
För att komma tillbaka till en detalj i vår australiske väns fråga i Clouseaus första inlägg om konstruktionen av Kryssaren, så var typ NA:s uppbyggnad, som han känner till, ny för Thulin (och Fokker/Platz-inspirerad) och därför med stor säkerhet helt olik Kryssarens, men hur den senare var beskaffad ser jag inte enkelt i FR.
Lars S
Re: Thulin-experter, se hit!
Tänk vilken respons det blev på det här, precis som jag hoppades! Tack så här långt, jag har redan mycket att förmedla till vår australiske vän, men hoppas så klart att det kommer ännu mer. För övrigt meddelar jag naturligtvis forumet så fort jag vet mer om den australiska boken, när den kommer ut och var den går att få tag på och så.
Jag har beställt Flygrevyn du rekommenderade, Lars, och hoppas den kommer snart...
Lennart: Var kan man läsa mekaniker Mellbloms anteckningar?
Jag har beställt Flygrevyn du rekommenderade, Lars, och hoppas den kommer snart...
Lennart: Var kan man läsa mekaniker Mellbloms anteckningar?
Re: Thulin-experter, se hit!
I boken "Palle Mellblom" av Lars Olefeldt och delvis i Jan Waernbergs bok "Enoch Thulin", men originalet tror jag finns på Landskrona museum.Lennart: Var kan man läsa mekaniker Mellbloms anteckningar?
Lennart
- Lars Sundin
- Inlägg: 2934
- Blev medlem: 23 feb 2008, 07:17
- Ort: Handen
Re: Thulin-experter, se hit!
Jag lånade faktiskt i dag Jan Waernbergs bok om Enoch Thulin när jag hade vägen förbi biblioteket, men en första titt ger intrycket att om Kryssaren står det inte mycket.
Jag ser också där "AETA-snickarens" Palle Mellbloms almanacks noteringar återgivna och just vad gäller februari 1918 har Waernberg inte tagit med noteringen i samma almanackas återgivning i Flyghistorisk Revy för 20 februari 1918 där Palle (som här är fabrikör minsann!) noterat att "Kryssaren H provflugen". FR-redaktionen har där tillagt en förtydligande kommentar att lättningen gick bra i saltvatten men vid prov i sjön Salen låg flottörerna för djupt och planet lättade inte, utan flottörstället måste byggas om.
Googling visar att flytkraften i sötvatten minskar med sisådär 2 à 3 procent, alltså ca 60 kg på 2 ton flygvikt. En småsak. Talet om sötvattnets inflytande kanske mest var ett sätt att dölja att flottörstället var snålt tilltaget (eller fel riggat).
Tillägg: Jan Waernbergs bok ger mycket stoff om man vill beskriva företaget och dess personal. Jag slogs av den höga tekniska kompetensen på vissa områden. Vidare berättar Waernberg att Thulin den 21 augusti 1917 flög Kryssaren med fyra passagerare ombord och anger som källa en dagstidningsartikel. Detta klargör en litet konstig notis i SFF Kronologi som jag inte vetat vad jag skulle göra med. Jag blir också ytterligare nyfiken på skälen till att man inte flög på sjön Salen.
Lars S
Jag ser också där "AETA-snickarens" Palle Mellbloms almanacks noteringar återgivna och just vad gäller februari 1918 har Waernberg inte tagit med noteringen i samma almanackas återgivning i Flyghistorisk Revy för 20 februari 1918 där Palle (som här är fabrikör minsann!) noterat att "Kryssaren H provflugen". FR-redaktionen har där tillagt en förtydligande kommentar att lättningen gick bra i saltvatten men vid prov i sjön Salen låg flottörerna för djupt och planet lättade inte, utan flottörstället måste byggas om.
Googling visar att flytkraften i sötvatten minskar med sisådär 2 à 3 procent, alltså ca 60 kg på 2 ton flygvikt. En småsak. Talet om sötvattnets inflytande kanske mest var ett sätt att dölja att flottörstället var snålt tilltaget (eller fel riggat).
Tillägg: Jan Waernbergs bok ger mycket stoff om man vill beskriva företaget och dess personal. Jag slogs av den höga tekniska kompetensen på vissa områden. Vidare berättar Waernberg att Thulin den 21 augusti 1917 flög Kryssaren med fyra passagerare ombord och anger som källa en dagstidningsartikel. Detta klargör en litet konstig notis i SFF Kronologi som jag inte vetat vad jag skulle göra med. Jag blir också ytterligare nyfiken på skälen till att man inte flög på sjön Salen.
Lars S
Re: Thulin-experter, se hit!
Jag ska faktiskt göra som du Lars, och slinka inom biblioteket på vägen hem från jobbet imorgon och låna Thulin-boken. De har den hemma...
Jag antar att denna fantastiska filmsnutt från SVT:s arkiv är bekant sedan tidigare i forumet: http://svtplay.se/v/1370223/oppet_arkiv ... _utan_ljud
När man ser den kan man verkligen ana "den höga tekniska kompetensen på vissa områden".
Jag ramlade för övrigt på filmlänken när jag var inne på en sajt om snickare Mellblom!
Anders
Jag antar att denna fantastiska filmsnutt från SVT:s arkiv är bekant sedan tidigare i forumet: http://svtplay.se/v/1370223/oppet_arkiv ... _utan_ljud
När man ser den kan man verkligen ana "den höga tekniska kompetensen på vissa områden".
Jag ramlade för övrigt på filmlänken när jag var inne på en sajt om snickare Mellblom!
Anders
Re: Thulin-experter, se hit!
Vår australiske flyghistoriker är mycket tacksam för responsen så här långt! En sak jag förmedlade var din fundering Lars, om Thulin H var unik som varande ett flermotorigt flygplan med roterande motorer. Så är tydligen inte riktigt fallet: "The first was the Radley-England Waterplane No 1 (with 3 Gnomes) which flew in 1913, the second was the Caproni Ca 30 (also with 3 Gnomes) which flew in Oct 1914; with the Thulin ‘H’ the third."
Jag sitter nu med Thulin-boken i knät och konstaterar att mycket finns att hämta i den ja, till exempel om fabriken och dess personligheter.
Anders
Jag sitter nu med Thulin-boken i knät och konstaterar att mycket finns att hämta i den ja, till exempel om fabriken och dess personligheter.
Anders
-
- Inlägg: 8
- Blev medlem: 31 maj 2009, 17:48
Re: Thulin-experter, se hit!
Hej!
Jag kan bidra med följande. Palle Mellblom var min morfar. Han var född 1889 och blev 98 år. Under 1950- och 1960-talen berättade han ofta för mig om tiden på Thulinverken.
Palle förde dagbok från 1906 och en bit in på 1980-talet. Han hade även egenheten att föra dubbla dagböcker, i stort sett med samma innehåll, men inte helt.
2008 beslutade jag att skriva en bok om min morfar, ”Palle Mellblom – lite snack och mycket verkstad” och hade då alla hans dagböcker och berättelser som underlag.
Palle började sin anställning på Thulinverken den 7 juni 1915. Han kom att arbeta intimt samman med Enoch Thulin. Palle hade tillsammans med Bror Johnsson ansvaret för tillverkning av flygplanskroppar och vingar, alltså alla trädetaljer. Palle var alltså inte mekaniker.
Den 19 februari 1917 befordrades han till förman för 80 man på snickeriverkstaden på Thulinverken.
Det hände ofta att Palle fick följa med på Enoch Thulins provflygningar.
- Mellblom följer med på provflygningen, kunde Enoch Thulin säga, när han passerade monteringshallen.
Typ H, Kryssaren, är Thulins mest intressanta maskin, inte bara som teknisk lösning, utan framförallt med tanke på hur projektet förlöpte.
Tillverkningen av kryssaren blev försenad och först i mitten av augusti 1917 kunde provflygning ske.
När världens första 3-motoriga sjöflygplan lyfte för allra första gången satt Palle i den öppna gondolen på höger vinge och skötte ena motorn. Det var naturligt att Palle skulle vara med på denna första tur, eftersom han visste ”allt” om planet, som han ju varit med och byggt själv.
Strax efter start slocknade emellertid den vänstra motorn och lite senare motor nummer två, på högra vingen, där Palle satt. Thulin valde då att landa bakom ön Ven, enbart med hjälp av mittmotorn.
När dom landat sa doktor Thulin till Palle:
- Vi berättar inte det här för någon.
Han tyckte inte att planet hade gått tillräckligt länge på alla tre motorerna, för att provet skulle kunna betraktas som godkänt.
Enoch Thulin höll alltid en låg profil och berättade sällan om sina flygningar innan de var fullbordade. Och det var viktigare för Thulin att rädda ansiktet som konstruktör än som flygare. Att tvingas landa på en motor var ingen bra reklam.
Det måste ha känts lite underligt för Palle, att inte få berätta för någon att han varit med om ett världsrekord. Men han var, som alltid, lojal mot sin arbetsgivare och sa ingenting.
Ingen kunde emellertid hindra Palle från att i sin privata almanacka anteckna:
”17 augusti: Provflygning av H med 3 motorer, var ute på fm, var uppe första gången med Thulin, 2 uppstigningar”.
Tydligen gjordes två försök, men provflygning nummer två var inte heller felfri.
Nu blev det istället några dagar senare, tisdagen den 21 augusti, som Thulin företog den officiella provflygningen av kryssaren. Ombord fanns då, förutom flygaren själv, en mekaniker och tre tjänstemän från AETA, som passagerare. Det var första gången en flygning företagits i Sverige med fem personer ombord.
Några dagar senare sjösattes kryssaren i Landskrona hamn igen. Vi vet inte vilka tester som då gjordes, men de bör ha varit tillfredsställande eftersom man beslöt förlägga den fortsatta utprovningen till sjön Salen för att vara i närheten av det området där smålandsmanövern skulle pågå under några veckor och i vilken kryssaren enligt planerna skulle ingå. Kryssaren skickades per järnväg. Sjön Salen ligger alldeles söder om järnvägsknutpunkten Alvesta i Småland.
Palle Mellblom skriver så här i sin almanacka:
”24/9 H skickad till Alvesta(d)
28/9 Reste till Alvesta(d). Montera H vid sjön, ett otrevligt jobb, slöa knektar, regnigt. Allt gick bra”.
I min bok har jag flera bilder av Kryssaren.
Palles samtliga dagböcker i original finns i släkten Mellbloms ägo.
1921 startade Palle tillsammans med barndomsvännen Albert ”Mellblom & Kronholm Snickerifabrik” (därav titeln fabrikör), ett företag som i dag drivs av tredje och fjärde generationen Mellblom.
Lars Olefeldt
Jag kan bidra med följande. Palle Mellblom var min morfar. Han var född 1889 och blev 98 år. Under 1950- och 1960-talen berättade han ofta för mig om tiden på Thulinverken.
Palle förde dagbok från 1906 och en bit in på 1980-talet. Han hade även egenheten att föra dubbla dagböcker, i stort sett med samma innehåll, men inte helt.
2008 beslutade jag att skriva en bok om min morfar, ”Palle Mellblom – lite snack och mycket verkstad” och hade då alla hans dagböcker och berättelser som underlag.
Palle började sin anställning på Thulinverken den 7 juni 1915. Han kom att arbeta intimt samman med Enoch Thulin. Palle hade tillsammans med Bror Johnsson ansvaret för tillverkning av flygplanskroppar och vingar, alltså alla trädetaljer. Palle var alltså inte mekaniker.
Den 19 februari 1917 befordrades han till förman för 80 man på snickeriverkstaden på Thulinverken.
Det hände ofta att Palle fick följa med på Enoch Thulins provflygningar.
- Mellblom följer med på provflygningen, kunde Enoch Thulin säga, när han passerade monteringshallen.
Typ H, Kryssaren, är Thulins mest intressanta maskin, inte bara som teknisk lösning, utan framförallt med tanke på hur projektet förlöpte.
Tillverkningen av kryssaren blev försenad och först i mitten av augusti 1917 kunde provflygning ske.
När världens första 3-motoriga sjöflygplan lyfte för allra första gången satt Palle i den öppna gondolen på höger vinge och skötte ena motorn. Det var naturligt att Palle skulle vara med på denna första tur, eftersom han visste ”allt” om planet, som han ju varit med och byggt själv.
Strax efter start slocknade emellertid den vänstra motorn och lite senare motor nummer två, på högra vingen, där Palle satt. Thulin valde då att landa bakom ön Ven, enbart med hjälp av mittmotorn.
När dom landat sa doktor Thulin till Palle:
- Vi berättar inte det här för någon.
Han tyckte inte att planet hade gått tillräckligt länge på alla tre motorerna, för att provet skulle kunna betraktas som godkänt.
Enoch Thulin höll alltid en låg profil och berättade sällan om sina flygningar innan de var fullbordade. Och det var viktigare för Thulin att rädda ansiktet som konstruktör än som flygare. Att tvingas landa på en motor var ingen bra reklam.
Det måste ha känts lite underligt för Palle, att inte få berätta för någon att han varit med om ett världsrekord. Men han var, som alltid, lojal mot sin arbetsgivare och sa ingenting.
Ingen kunde emellertid hindra Palle från att i sin privata almanacka anteckna:
”17 augusti: Provflygning av H med 3 motorer, var ute på fm, var uppe första gången med Thulin, 2 uppstigningar”.
Tydligen gjordes två försök, men provflygning nummer två var inte heller felfri.
Nu blev det istället några dagar senare, tisdagen den 21 augusti, som Thulin företog den officiella provflygningen av kryssaren. Ombord fanns då, förutom flygaren själv, en mekaniker och tre tjänstemän från AETA, som passagerare. Det var första gången en flygning företagits i Sverige med fem personer ombord.
Några dagar senare sjösattes kryssaren i Landskrona hamn igen. Vi vet inte vilka tester som då gjordes, men de bör ha varit tillfredsställande eftersom man beslöt förlägga den fortsatta utprovningen till sjön Salen för att vara i närheten av det området där smålandsmanövern skulle pågå under några veckor och i vilken kryssaren enligt planerna skulle ingå. Kryssaren skickades per järnväg. Sjön Salen ligger alldeles söder om järnvägsknutpunkten Alvesta i Småland.
Palle Mellblom skriver så här i sin almanacka:
”24/9 H skickad till Alvesta(d)
28/9 Reste till Alvesta(d). Montera H vid sjön, ett otrevligt jobb, slöa knektar, regnigt. Allt gick bra”.
I min bok har jag flera bilder av Kryssaren.
Palles samtliga dagböcker i original finns i släkten Mellbloms ägo.
1921 startade Palle tillsammans med barndomsvännen Albert ”Mellblom & Kronholm Snickerifabrik” (därav titeln fabrikör), ett företag som i dag drivs av tredje och fjärde generationen Mellblom.
Lars Olefeldt
- Lars Sundin
- Inlägg: 2934
- Blev medlem: 23 feb 2008, 07:17
- Ort: Handen
Re: Thulin-experter, se hit!
Hej Lars O!
Tack för ditt långa inlägg som jag läste med stort nöje eftersom jag lagt mycket möda på att försöka lägga pussel med det som stått att läsa i andra källor om Kryssaren. Vad Nils Kindberg, Gösta Kersmark (Flyghistorisk Revy), Jan Waernberg, Lennart Andersson (böcker, även inlägg i denna tråd) m fl skrivit.
Tyvärrr verkar mitt bibliotek inte ha din bok.
Det som nu står i Kronologin om detta plan har förhoppningsvis efter 9 år blivit "mycket riktigare" - en gång var det ganska rörigt milt sagt. (De grövsta felen fick jag dock bort för flera år sedan.) Nu får andra ta vid. En sak är väl att litteraturreferenslistan bör kompletteras med din bok.
Lars S
Tack för ditt långa inlägg som jag läste med stort nöje eftersom jag lagt mycket möda på att försöka lägga pussel med det som stått att läsa i andra källor om Kryssaren. Vad Nils Kindberg, Gösta Kersmark (Flyghistorisk Revy), Jan Waernberg, Lennart Andersson (böcker, även inlägg i denna tråd) m fl skrivit.
Tyvärrr verkar mitt bibliotek inte ha din bok.
Det som nu står i Kronologin om detta plan har förhoppningsvis efter 9 år blivit "mycket riktigare" - en gång var det ganska rörigt milt sagt. (De grövsta felen fick jag dock bort för flera år sedan.) Nu får andra ta vid. En sak är väl att litteraturreferenslistan bör kompletteras med din bok.
Lars S
Re: Thulin-experter, se hit!
Hej!
Det här är verkligen intressant, Lars. Jag har sett din bok om Palle och kommer att läsa den vid tillfälle, då han verkar ha varit en riktig personlighet helt på egen hand, så att säga. Det du skriver om den nedtystade första flygningen med Kryssaren, står det att läsa om det i boken eller kommer det direkt från dagböckerna? Jag undrar vilken källa som bör anges eftersom jag misstänker att vår australiske flyghistoriker kommer att tycka detta är en perfekt historia att krydda sin bok med.
Eftersom jag nu tycker att jag kan det mesta om Kryssaren så kommer jag med största sannolikhet att ta med den i utställningen på Flyghistoria.se. Tyvärr finns ju ingen video på den men jag tänker mig att bädda in den härliga SVT-filmen från Thulinverken istället, den som jag hittade via sajten om Palle Mellblom.
Det känns också roligt att Lars S lyckats tråckla ihop historiken kring Kryssaren tack vare engagemanget här i forumet!
Anders
Det här är verkligen intressant, Lars. Jag har sett din bok om Palle och kommer att läsa den vid tillfälle, då han verkar ha varit en riktig personlighet helt på egen hand, så att säga. Det du skriver om den nedtystade första flygningen med Kryssaren, står det att läsa om det i boken eller kommer det direkt från dagböckerna? Jag undrar vilken källa som bör anges eftersom jag misstänker att vår australiske flyghistoriker kommer att tycka detta är en perfekt historia att krydda sin bok med.
Eftersom jag nu tycker att jag kan det mesta om Kryssaren så kommer jag med största sannolikhet att ta med den i utställningen på Flyghistoria.se. Tyvärr finns ju ingen video på den men jag tänker mig att bädda in den härliga SVT-filmen från Thulinverken istället, den som jag hittade via sajten om Palle Mellblom.
Det känns också roligt att Lars S lyckats tråckla ihop historiken kring Kryssaren tack vare engagemanget här i forumet!
Anders
-
- Inlägg: 8
- Blev medlem: 31 maj 2009, 17:48
Re: Thulin-experter, se hit!
Det står att läsa om den "nedtystade flygningen" i boken om Palle Mellblom. Dessutom finns i boken Palles kompletta almanackor (avskrivna) för åren 1917-1918-1919-1920. Vad gäller "hemlighetsmakeriet" kring första flygningen med Kryssaren bygger jag detta till en del på Palles anteckningar men min mor och min morbror och min bror (och jag) har fått historien berättad för oss ett flertal gånger av Palle själv i olika sammanhang. (Jag är född 1945 och Palle dog 1987)
Lars Olefeldt
Lars Olefeldt
-
- Inlägg: 351
- Blev medlem: 24 feb 2008, 18:50
- Ort: Schweiz
Re: Thulin-experter, se hit!
En äldre tråd som jag vill uppliva igen med en fråga...
I den tyska flygtidningen FLUGSPORT från 13 juni 1917 hittade jag följande notis:
Kort översättning:
Den 1 juni 1917 utanför Landskrona träffar två tyska flygplan på en svensk maskin. Notisen beskriver här två något divergerande versioner:
Den svenska säger att det är Thulin som tror att det är svenska flygplan, närmar sig tyskarna, varvid de beskjuter honom. Thulin avviker, tydligen utan att bli träffad.
Den tyska versionen är att de är 3.000 meter utanför Landskrona när de möts, och att den svenska maskinen efter mötet genast flyger in mot land...ingen skottlossning...
Nämns detta någonstans i Thulin-skrifterna?
Mvh hans K
I den tyska flygtidningen FLUGSPORT från 13 juni 1917 hittade jag följande notis:
Kort översättning:
Den 1 juni 1917 utanför Landskrona träffar två tyska flygplan på en svensk maskin. Notisen beskriver här två något divergerande versioner:
Den svenska säger att det är Thulin som tror att det är svenska flygplan, närmar sig tyskarna, varvid de beskjuter honom. Thulin avviker, tydligen utan att bli träffad.
Den tyska versionen är att de är 3.000 meter utanför Landskrona när de möts, och att den svenska maskinen efter mötet genast flyger in mot land...ingen skottlossning...
Nämns detta någonstans i Thulin-skrifterna?
Mvh hans K
- Lars Sundin
- Inlägg: 2934
- Blev medlem: 23 feb 2008, 07:17
- Ort: Handen
Re: Thulin-experter, se hit!
Här ett klipp från Svenska Dagbladet 2 juni 1917. Jag ser efteråt att andra incidenter nämns på samma sida, det handlar om tyska luftskepp nära Ystad.
- Lennart Berns
- Inlägg: 537
- Blev medlem: 23 feb 2008, 08:13
- Ort: Stockholm
Re: Thulin-experter, se hit!
Mycket intressant diskussion! Bifogar bild på Thulin H. Genom mitt flyghistoriska engagemang hade jag en del att göra med Nils Kindberg som ännu hög ålder hade ett tjänsterum i ämbetsbyggnaden Tre Vapen med en fenomenal ordning på sina arkivalier. Vill minnas att en stor del av dessa hamnade på Flygvapenmuseum. Det mesta han samlade på sig var dock från beredskapstiden.
-
- Inlägg: 351
- Blev medlem: 24 feb 2008, 18:50
- Ort: Schweiz
Re: Thulin-experter, se hit!
Tack för tidningsklipp och bild! Tydligen den svenska versionen som gäller vid det intermezzot.
"Någon diplomatisk åtgärd på grund av hvad som förefallit har ännu ej kunnat iakttagas."...stod det i tidningen. Man undrar "hvad" som hänt om Thulin blivit nedskjuten...?
Mvh Hans K
"Någon diplomatisk åtgärd på grund av hvad som förefallit har ännu ej kunnat iakttagas."...stod det i tidningen. Man undrar "hvad" som hänt om Thulin blivit nedskjuten...?
Mvh Hans K
- Lars Sundin
- Inlägg: 2934
- Blev medlem: 23 feb 2008, 07:17
- Ort: Handen
Re: Thulin-experter, se hit!
Mitt klipp ur SvD var litet slarvigt gjort ser jag, men jag behärskar inte klippkonsten. Händelsen gav även upphov till fler notiser (under några dagar) såsom en mer konkret redogörelse från Thulin och ett referat av den tyska berättelsen om vad som hänt (man har inte skjutit o s v). Vidare förslår Marinen att svenska flygare ej ska få flyga inom ett visst område (antar det gäller civila svenska plan.)
Här är den tyska versionen av händelsen:
Här är den tyska versionen av händelsen:
- Bilagor
-