Hetluften lockar fortfarande gammalt flygaress
Postat: 08 jul 2016, 18:19
Hetluften lockar fortfarande gammalt flygaress
Läs vad pensionerade majoren Stefan Båld (79år) säger::
http://www.barometern.se/bonus/hetlufte ... flygaress/
Bla: >>Flygarbragd
En incident som blev mycket omskriven och som resulterade i att Stefan Båld 1958 fick Stockholms-Tidningens guldmedalj och ett stipendium på 1 000 kronor för årets främsta flygarbragd, utspelade sig en majdag 1957 över Kalmarsund.
Dåvarande löjtnanten Stefan Båld flög J 29 i rote med kadetten Rolf Lindgren. Mitt över Kalmarsund flög duon in i en flock sjöorrar. En av fåglarna träffade vindrutan på Stefan Bålds J 29:a. Rutan krossades och fågeln träffade Stefan Båld i ansiktet med sådan kraft att han tappade medvetandet.
- Det var ungefär där bron är i dag, säger han.
När Stefan Båld kvicknade till låg han i 800 kilometer i timman i svag högersväng ner mot Stensö.
- Min första tanke var att hoppa, men när jag såg taket på sjukhuset och dessutom konstaterade att alla instrument visade normala värden tänkte jag om, säger han.
Med höger öga såg Stefan Båld bara ett grått dis och när han sekunden senare upptäckte att högerarmen var uppsliten så benpipan syntes var det helt uteslutet att hoppa.
- Sträckmuskeln var avsliten, men armen var inte helt obrukbar så jag bestämde mig för att försöka landa, säger han.
Stefen Båld vevade tillbaka kabinhuven och lyckades med vänsterhanden plocka bort det mesta av fjädrar och andra rester från fågeln så att han kom åt knappen till landningsstället. Med en brukbar arm och med syn på ett öga lyckades han efter ett par försök sätta ned sin "tunna" på landningsbanan.
Efter operation på Kalmar lasarett och några veckors konvalecens på F 12:s sjukavdelning och lite vila hemma i bostaden, var Stefan Båld ihoplappad och flygsugen igen. Och det var aldrig någon tvekan.
- Nej. Jag ville upp igen så fort som möjligt, säger han.
"Ryker svart"
En annan incident, av många, hände också över Kalmarsund. Det var några år innan träffen med sjöorren. Stefan Båld flög en J 21:a och skulle testa motorn.
- Jag hade order att köra motorn på fullvarv i fem minuter, men redan efter ett par minuter så small det till bakom ryggen.
Det visade sig att en vevstake hade gått av och letat sig igenom motorblocket, fortsatt ut genom plåten runt motorn och vidare ner i Kalmarsund.
- Motorn hackade trots allt på så jag fortsatte mot fältet. När jag var på väg in så ropade dom från tornet att det väller vit rök ur din kärra. Sedan kom nästa anrop. "Nu ryker det svart", skrek dom, men det gick bra den gången också, säger Stefan Båld.
Under åren som fältflygare så förolyckades flera av Stefan Bålds kamrater, men en hel del av hans gamla flygarkompisar finns ännu kvar i livet och då och då träffas det gamla gänget.
- Vi som blev officerare 1950 brukar träffas vid jubiléer och festligheter, säger Stefan Båld innan han sätter sig bakom ratten för att köra till Tidaholm, där en elev väntar på att få en lektion i flygandets ädla konst. >>
Är det någon som har Stockholms-Tidningens guldmedaljörer genom tiderna?
(för de olika årens främsta flygarbragder)
Läs vad pensionerade majoren Stefan Båld (79år) säger::
http://www.barometern.se/bonus/hetlufte ... flygaress/
Bla: >>Flygarbragd
En incident som blev mycket omskriven och som resulterade i att Stefan Båld 1958 fick Stockholms-Tidningens guldmedalj och ett stipendium på 1 000 kronor för årets främsta flygarbragd, utspelade sig en majdag 1957 över Kalmarsund.
Dåvarande löjtnanten Stefan Båld flög J 29 i rote med kadetten Rolf Lindgren. Mitt över Kalmarsund flög duon in i en flock sjöorrar. En av fåglarna träffade vindrutan på Stefan Bålds J 29:a. Rutan krossades och fågeln träffade Stefan Båld i ansiktet med sådan kraft att han tappade medvetandet.
- Det var ungefär där bron är i dag, säger han.
När Stefan Båld kvicknade till låg han i 800 kilometer i timman i svag högersväng ner mot Stensö.
- Min första tanke var att hoppa, men när jag såg taket på sjukhuset och dessutom konstaterade att alla instrument visade normala värden tänkte jag om, säger han.
Med höger öga såg Stefan Båld bara ett grått dis och när han sekunden senare upptäckte att högerarmen var uppsliten så benpipan syntes var det helt uteslutet att hoppa.
- Sträckmuskeln var avsliten, men armen var inte helt obrukbar så jag bestämde mig för att försöka landa, säger han.
Stefen Båld vevade tillbaka kabinhuven och lyckades med vänsterhanden plocka bort det mesta av fjädrar och andra rester från fågeln så att han kom åt knappen till landningsstället. Med en brukbar arm och med syn på ett öga lyckades han efter ett par försök sätta ned sin "tunna" på landningsbanan.
Efter operation på Kalmar lasarett och några veckors konvalecens på F 12:s sjukavdelning och lite vila hemma i bostaden, var Stefan Båld ihoplappad och flygsugen igen. Och det var aldrig någon tvekan.
- Nej. Jag ville upp igen så fort som möjligt, säger han.
"Ryker svart"
En annan incident, av många, hände också över Kalmarsund. Det var några år innan träffen med sjöorren. Stefan Båld flög en J 21:a och skulle testa motorn.
- Jag hade order att köra motorn på fullvarv i fem minuter, men redan efter ett par minuter så small det till bakom ryggen.
Det visade sig att en vevstake hade gått av och letat sig igenom motorblocket, fortsatt ut genom plåten runt motorn och vidare ner i Kalmarsund.
- Motorn hackade trots allt på så jag fortsatte mot fältet. När jag var på väg in så ropade dom från tornet att det väller vit rök ur din kärra. Sedan kom nästa anrop. "Nu ryker det svart", skrek dom, men det gick bra den gången också, säger Stefan Båld.
Under åren som fältflygare så förolyckades flera av Stefan Bålds kamrater, men en hel del av hans gamla flygarkompisar finns ännu kvar i livet och då och då träffas det gamla gänget.
- Vi som blev officerare 1950 brukar träffas vid jubiléer och festligheter, säger Stefan Båld innan han sätter sig bakom ratten för att köra till Tidaholm, där en elev väntar på att få en lektion i flygandets ädla konst. >>
Är det någon som har Stockholms-Tidningens guldmedaljörer genom tiderna?
(för de olika årens främsta flygarbragder)