Svenskt Flyghistoriskt Forum

Hej.

Är det någon på detta forum som vet vilken som var den högsta höjden för piloten att skjuta ut sig ur J 32 Lansen, J 35 Draken och JA 37 Viggen och överleva?

I en annan tråd på forumet har jag läst hur en JA 37 Viggen från F 13 kom upp till höjden 22 000 meter på 1980-talet.
22 000 meters höjd är extremt högt upp..jag jag tvivlar på att piloten överlevt OM han tvingats skjuta ut sig däruppe.

J 32 Lansens topphöjd är ca 14 000 meter och J 35 Drakens ca 18 000 meter...har jag läst.

MvH Andreas

http://www.canit.se/~griffon/aviation/text/saabejje.htm
Enl denna artikel så är 16 000 m övre gräns för Drakens och Gripens raketstolar så det bör ha varit något liknande för Viggen.

/Roger

Betyder det att piloter på Draken och Gripen har något som påminner om rymddräkter?

Om jag inte minns helt fel så är luftrycket på 13000 m så lågt att vatten kokar vid +37°C, detta borde sätta en gräns för möjligheten att lämna en trycksatt kabin.

Olle Ekwall skrev:Om jag inte minns helt fel så är luftrycket på 13000 m så lågt att vatten kokar vid +37°C, detta borde sätta en gräns för möjligheten att lämna en trycksatt kabin.

Du minns fel.
NASA säger tryckdräkt över 15000 m:
http://www.nasa.gov/centers/dryden/rese ... pshis.html

Olle Ekwall skrev:Betyder det att piloter på Draken och Gripen har något som påminner om rymddräkter?
...

Jo, så har jag fattat det också. Jag tror den amerikanska text Urban F hänvisar till beskriver sådana grejer. Dessutom tror jag Henry Ohlsson beskrev litet av detta "ur svensk vinkel" när han i en artikel i SFT berättade om en höjdflygning i en Draken. (Numret hittas lätt i artikelregistret om man stavar till Olsson på rätt sätt; jag har inte just nu kollat artikeln. Det är nr 4/03 ifall...)

Inte heller har jag nu noga läst om en flygmedicinhistorisk artikel av Arne Frykholm som jag hämtade hem från webben för många år sedan och tipsade om i Nätkassen. Den verkar nu ha försvunnit ur cyberrymden, så jag har helt självsvåldigt lagt ut den igen där på http://larssundin.ownit.nu/Flygmedicin_Frykholm.pdf.

Den innehåller en del om vad man genom tiderna gjorde åt höjdflygandets problem. Och mycket annat intressant - tycker jag.

(Minnesord över Frykholm på http://www.kkrva.se/Artiklar/006/norberg.pdf . Här finns även minnesord över Åke Armgarth och Åke Sundén förresten.)

Slutligen kan sägas att tryckdräkten är livsviktig även när man inte behöver skjuta ut sig men kabintrycket helt försvinner, t ex om den lede fi gör hål på din tryckkabin.

Lars S

Lars Sundin skrev:

Olle Ekwall skrev:Betyder det att piloter på Draken och Gripen har något som påminner om rymddräkter?
...

Jo, så har jag fattat det också.

En vanlig flygstridsdräkt liknar inte alls en rymddräkt.
Så här ser en tryckdräkt ut: http://www.wvi.com/~sr71webmaster/press_suit001.html och http://images.google.com/images?q=sr-71+pressure+suit vilket ni väl inte sett nån Gripen-pilot ha på sig nån gång, väl? Flyger man över 16 000 m är man helt enkelt utanför envelopen räddningssystemet fungerar på så det är väl helt enkelt inte meningen att man ska göra det och då finns ju inte behovet av en rymddräkt heller. Det är nog ingen slump att gränsen är satt just där.
Att det uppenbarligen har funnits (få antar jag) på Drakentiden är en annan sak. Ganska säker på att det aldrig funnits till Viggen.

Det Henry Ohlsson beskriver i SFT 4/03 kan ses som en slags begränsad tryckdräkt: väst, speciellt fixade g-byxor samt övertrycksandning. Syftet var att klara plötslig kabindekompression. För nödutspång fungerade den inte, så då var (och är?) det de vanligt fysiologiska höjdbegränsningarna som gäller. Ca 16 000 meter eller vad det är.

Hur länge detta användes på Draken vet jag inte. Henry O talar om att 1966-67 var varje Draken-pilot med om simulerade dekompressioner i en undertryckkammare på Malmen. En ganska dramatisk men nyttig upplevelse förstår man.

Jag gissar att i senare plan kan detta skyddssystem ses som en del i g-dräkt- och andningssystemen. Se härom exempelvis http://www2.foi.se/rapp/foir1474.pdf.

Tillägg: Som jag anade kan begreppet "tryckdräkt" syfta på olika slag av dräkter; "full" och "partial" "pressure suit". Jag vet inte riktigt hur man skall beskriva skillnaden men det verkar som de senare bara "klämmer åt". Se bilder och annat på http://en.wikipedia.org/wiki/Pressure_suit

Lars S

Finns det något annat flygplan än SR-71 där piloten verkligen verkligen haft något som närmast påminner om en rymddräkt?

Jag har läst att räddnings systemet på SR-71 utformades för att piloten skulle överleva en utskjutning på höjder uppmot 100 000 fot.


Hälsningar Andreas

Andreas Kahr skrev:Finns det något annat flygplan än SR-71 där piloten verkligen verkligen haft något som närmast påminner om en rymddräkt?

U-2, D-558, X-1 och X-15 är väl de första jag kommer på.

Andreas Kahr skrev: Jag har läst att räddnings systemet på SR-71 utformades för att piloten skulle överleva en utskjutning på höjder uppmot 100 000 fot.

Ur manualen (SR-71A Flight Manual), sida 1-199:

The SR-1 seat is usable from zero speed and altitude to the extremities of the flight envelope.

Andreas Kahr skrev:Finns det något annat flygplan än SR-71 där piloten verkligen verkligen haft något som närmast påminner om en rymddräkt?
...

Jo, vid försöken att nå allt högre höjder på 30-talet (sätta höjdrekord) kom dykar-liknande tryckdräkter att användas i bl a Italien och England i speciella byggda plan (i Bristol 138 t ex). Pezzi har visst fortfarande det officiella höjdrekordet för kolvmotordrivna plan (planet hade vid detta tillfälle dock en tryckkabin i st f tryckdräkt). I USA testade Wiley Post en tryckdräkt för att kunna flyga i stratosfären för att komma fort fram, se http://www.astronautix.com/craft/wiltsuit.htm

Se även http://www.astronautix.com/craftfam/spasuits.htm.

Jag letade efter en uppgift om det högsta (lyckade) uthoppet någonsin, och fann att det skulle ägt rum redan i april 1958 då två personer lämnade en Canberra med sina Martin-Baker-stolar på 56.000 fots höjd (knappt 17.000 m). de Salis och Lowe var namnen för de som vill googla. Måste väl finnas senare fall.

Så har vi Joe Kittingers "avsiktliga" ca 31.000 m höga hopp från ballong och med tryckdräkt, samt flygplan med "räddningskapslar" som B-58 Hustler som skall ha kunnat användas inom hela flygenveloppen som nådde 70.000 fot.

Lars S, som från Årsta folkskolas bibliotek minns (och nu innehar) Sixten Rönnows bok "Mot svarta himlar" i Allhems flygbokserie

Lars Sundin skrev:Tillägg: Som jag anade kan begreppet "tryckdräkt" syfta på olika slag av dräkter; "full" och "partial" "pressure suit". Jag vet inte riktigt hur man skall beskriva skillnaden men det verkar som de senare bara "klämmer åt".

Enklast är väl att en partiell bara hjälper till med andningen och inte skyddar mot kokande blod och sånt.

Tack Urban!

Jag är bara allmänt kunnig om höjdflygning, har t ex bara läst om den speciella andningstekniken, men insåg att det fanns en "gråzon"; tryckdräkter som gav ett visst skydd (t ex för att under några minuter hantera en plötslig kabindekompression) och sådana som tillåter en långvarig och ev. autonom vistelse i verklig lågtryckmiljö. Det ju en sak att sitta kvar med livsuppehållande hjälpsystem igång och en annan att ge sig ut i stratosfären med en hjälpflaska andningsgas och vad annat man kan få med sig.

Doc Boinks svar i message 3623 på http://www.best-of-flightgear.dk/uspressu.htm verkar sakkunnigt; ämnet "amerikansk tryckdräktutrustning" är något komplicerat som han inledningsvis säger. Ett belysande citat om partialdräktens möjligheter: The T-1 suit, one of the very first production capstan suits, used a 5-to-1 pressure constricting ratio, had no chest bladder, included both a pressure garment and an anti-G function, and was intended purely as a "get-me-down" emergency decompression suit. It provided about 6 to 8 minutes of protection only, at an altitude of about 65,000 feet. Interestingly, the T-1 suit was tested in hypobaric chambers to simulated altitudes of about 106,000 feet, where it safely provided the emergency pressurisation needed for a quick descent to lower altitudes.

Jag ser i svaret dock inget tydligt om vad amerikanska jaktflygare använder i dag. Den amerikanska ACES II-stolen maxhöjd anges till 18.000 meter men det har nog inget med själva stolens begränsningar att göra, och jag tror att en Raptor-förare inte kan hoppa ut högre än de höjder som nämnts tidigare i tråden. Googling om Raptor-pilotens utrustning gav mig det intrycket.

Apropå högsta nödhopp någonsin såg jag att två besättningsmän från en YF-12 hade hoppat i mångdubbel ljudhastighet från ca 24.000 meter. Den ene drunknade dock.

Tillägg: Läsning för den räddningsstol-intresserade: http://ftp.rta.nato.int/public/PubFullT ... 015-09.pdf Här ser man bl a användningsenveloppen för ACES-II (lägre höjd än jag nämnt ovan) och en sovjetisk stol och man inser att max-höjd beror på hur föraren är klädd.

Lars S