Erik svart - 4:e eller 5:e div F 5?

[Emil Lindberg]

Kort fråga: Erik svart, var det fjärde eller femte divisionen vid F 5?

[Robert L]

jag är nästan säker på att det är 5e som är Erik Svart.

Robban

[Kenneth Göransson]

Det är 4.divisionen (ref till boken Flyget på Ljungbyhed, Sven Stridsberg 1996, sid 126)

Se även mitt bidrag på denna sida http://zutgorak.ath.cx/tony/?page_id=1937

[Emil Lindberg]

4:e div F 5 alltså.

Men Petter svart var väl 5:e div F 16?

[Tommy Johansson - ToJ]

Men Petter svart var väl 5:e div F 16?

Ja!

mvh

Tommy J

[Kenneth Göransson]

Japp, enligt samma hemsida http://zutgorak.ath.cx/tony/?page_id=2594 fast gällande F16

[Emil Lindberg]

Tackar!

Uppgifter till boken om SAAB 105/SK 60 som ni kanske förstår. Boken utkommer "om några år".

[Emil Lindberg]

Jag har några ytterligare frågor angående 4:e div F 5 "Erik Svart"



Hittills har jag fått förklarat för mig att man vid ”Erik Svart” bedrev utbildning av flygförare och navigatörer (båda tillika reservofficerare) för placering i lätt attack-förbanden, samt civil flygutbildning. Den civila flygutbildningen "muterade" under årens lopp och ledde fram till Trafikflygarhögskolan, TFHS.

Angående krigsplaceringen av reservofficerarna har jag dock stött på nya uppgifter

I FV-nytt nr 4 1978 står följande:
”Vi på 4.div/F5 står onekligen inför en intressant uppgift. Spaningsutbildning skall bedrivas på SK 60 för att producera förare (resoff) till våra spaningsflyggrupper.

--

Den civila delen av vår utbildning glömmer man lätt, när man ”står upp till skjortärmarna i spaning”. Dock efter nio månader, en månads semester och sex veckor vid F20 (ROK), skall vi påbörja vår skolning på konverterade SK 60 med ”civil instrumentering” (SK 60E). Denna skolning leder fram till civilt B-certifikat med I-bevis och C/D-teori.”


I FV-nytt nr 1 1980 står följande:
”I stället finns idag s k spaningsflyggrupper SK 60A. Dessa förband organiseras av F5. Gruppcheferna och deras ställföreträdare är normalt lärare vid F5. Övrig flygande personal utgörs av reserv- och värnpliktiga befäl. – Samtliga militärbefälhavare med ansvar för försvar av kust disponerar sådana spaningsflyggrupper.
Trots att spaningsflyggrupperna inte finns organiserade i fred övar man ofta, varvid främst F5-personalen utnyttjas. Numera sker dessutom utbildning vid 4.divisionen/F5 (”Erik Svart”) med direkt sikte på krigsplacering av reservbefäl på spaningsflyggrupperna.


Men i FV-nytt nr 1 1977 står följande:
”Av resonemanget ovan förstås att denna reservofficersutbildning inte leder fram till flygutbildning på varken flygplan 35 Draken eller 37 Viggen. Reservflygofficerarna kommer i stället att ingå i krigsorganisationens fem SK 60-divisioner för lätt attack”



1. Utbildade man både flygförare och navigatörer för placering i flygvapnets krigsförband försedda med SK 60?

2. Var dessa krigsförband ”enbart” spaningsflyggrupper (som sägs i FV-nytt 4/78 och 1/80). Eller skedde utbildning även mot/för LA-förbanden (som sägs i FV-nytt 1/77)?

3. Bedrev man verkligen flygspaning med SK 60A istället för kameraförsedda SK 60C?


Jag har fått höra att Pär Cederqvist eller Bertil Gerhardt kanske har kunskap i ämnet (lärare vid ”Erik Svart”?). Är de medlemmar här på forumet? Eller kan någon vidarebefordra detta inlägg till någon av dem?

[Fredric Lagerquist]

Har för några dagar sedan vidarebefodrat denna fråga till "Pärra och Berra" genom att emaila en länk.

Kom ihåg att det fanns en artikel i I luften - Flygets Årsbok 81 (utkom julen 1980) som kanske kunde ge något. Plockade fram boken och hittade texten författad av Lars Christofferson. Rubrik: Civil flygutbildning på Ljungbyhed. I ett stycke på sidan 101 står det:

Redan för tre år sedan startade den första kullen om tio aspiranter sin reservofficersutbildning vid F 5 i Ljungbyhed med civil trafikflyginriktining. Den civila utbildningen var direkt skräddarsydd för SAS och Linjeflygs behov. Huvudsyftet med reservofficerslinjen var emellertid att tillgodose flygvapnets behov av reservofficerare på SK 60-förbanden och självklart fyller de här reservofficerarna en uppgift i flygvapnets krigsorganisation. Ovanpå detta kom också möjligheten att till viss del möta avgångarna från flygvapnet. Den första kullen utbildades som spaningspiloter på SK 60. I den andra kullen utbildade man piloter för både spaning och lätt attack.