På de bilder Lars har i samband med sina inlägg flyger han helt klart radiokontroll. Han ser dock ut som om planet kommit farligt nära "coffin corner", (diskuterat under U-2 inläggen). Jag är nyfiken på flygplanet som Lars stirrar på med öppen mun. Bild? Fakta?
En som aldrig avancerad bortom linkontrollstadiet.
Nyfiken på Lars Sundins flygplan
Moderator: Sven-Erik Jönsson
-
Sven O. Sjöstedt
- Inlägg: 22
- Blev medlem: 23 feb 2008, 17:06
- Ort: St Paul, Minnesota, USA
- Kontakt:
Nyfiken på Lars Sundins flygplan
Bild: ASA-Flygs PA-22 på ESOE 1963
-
Lars Sundin
- Inlägg: 2933
- Blev medlem: 23 feb 2008, 07:17
- Ort: Handen
Re: Nyfiken på Lars Sundins flygplan
Hej Sven!
Jag tyckte att jag inte bara skulle läsa om flyg och skriva inlägg. Varför inte ägna sig åt litet modellflyg också, något jag ju tycker ger den sanna flygglädjen och som jag började med för över 60 år sedan. Så har jag ju barn och barnbarn som jag velat/vill uppfostra, men det har inte lyckats så väl vad gäller flyg. Å andra sidan har de ofta överraskat mig med vad annat de kan. En son (35 år) mailar plötsligt att han har börjat intressera sig för drakar och fotografering från drakar. Se hans förebild Charles C Benton här samt hans egna försök här. Tänk att man kan få hundvalpar att sitta så andäktigt stilla.
Så jag inköpte för ett par år sedan en "nästan-färdig-att-flyga-modell" och radio (ganska avancerad) för drygt 5000 spänn och valde en modell Multiplex Easy Star som verkade bra. Man kan även utveckla den en hel del; t ex att förse den även med skevroder m m eller sätta en videokamera i den och länka ned bilden. Inte klokt vad som är möjligt nu för tiden.
Naturligtvis hade jag också ett barnbarn i åtanke men jag har insett att kärran nog är för svår för honom. I varje fall är den litet för svår för mig, det har inte blivit mycket flyga. Det känns nervöst - precis som förr. Många av oss gav väl upp modellflygandet på grund av de många motgångarna.
Det fordrar en hel del koncentration som man anar här. När jag samtidigt försökte samtala med min kamrat Kjell och även leta reda på kameran i min väska gick det inte bra. Å andra sidan fick Kjell för första gången i livet klättra i ett träd (påstod han) och det var ju verkligen på tiden, han är 60 om några år. Trädet var ju också ganska klättervänligt.
Här är några exempel på "Nästan-Ready-To-Fly", d v s ARF- eller RTF-modeller.
Denna film visar flygning med Easy Star där mot slutet en landning är väldigt lik en känd tidig Gripen-landning. Själv har jag inte detta öppna landskap utan har använt frisbee-golfbanan i Haninge, (ca en kilometer sydväst om Handens station för Eniro-utsiktare; f ö skedde sonens drakflygning där också, mig ovetande). Känns litet trångt. Easy Star är litet trög på sidrodret, speciellt om man stängt av motorn (propellerslipströmmen). Och då dyker paniken lätt upp; man minns plötsligt 50-talets otillförlitliga radio. När man inte heller alltid kom ihåg vilket sidoroder man gav sist. "Coffin-corner" handlar det väl inte precis om men förutom det slöa sidrodret har det en del andra litet trista saker för sig som en tendens till grävande svängar vilket tillsammans med det svaga sidrodret "gör livet spännande"). Och så har den ju inte det underbara flyt en segelkärra kan visa upp. Ett snäpp höjdroder och den flyter fram 30 meter till vid landningen. Eller hangflyga på gotländskt strandgräs och någon meter sanddyn. Men man kan väl inte begära allt av en motorkärra.
Gammaldags modellflyg kommer att bedrivas på Rinkaby 21-23 augusti, se http://smos.homeunix.net/
Om de senaste 50 årens svenska modellflyg kan läsas här. Mycket skalaflyg, förr handlade det mer om att få något att flyga bra och länge.
Lars S
Jag tyckte att jag inte bara skulle läsa om flyg och skriva inlägg. Varför inte ägna sig åt litet modellflyg också, något jag ju tycker ger den sanna flygglädjen och som jag började med för över 60 år sedan. Så har jag ju barn och barnbarn som jag velat/vill uppfostra, men det har inte lyckats så väl vad gäller flyg. Å andra sidan har de ofta överraskat mig med vad annat de kan. En son (35 år) mailar plötsligt att han har börjat intressera sig för drakar och fotografering från drakar. Se hans förebild Charles C Benton här samt hans egna försök här. Tänk att man kan få hundvalpar att sitta så andäktigt stilla.
Så jag inköpte för ett par år sedan en "nästan-färdig-att-flyga-modell" och radio (ganska avancerad) för drygt 5000 spänn och valde en modell Multiplex Easy Star som verkade bra. Man kan även utveckla den en hel del; t ex att förse den även med skevroder m m eller sätta en videokamera i den och länka ned bilden. Inte klokt vad som är möjligt nu för tiden.
Naturligtvis hade jag också ett barnbarn i åtanke men jag har insett att kärran nog är för svår för honom. I varje fall är den litet för svår för mig, det har inte blivit mycket flyga. Det känns nervöst - precis som förr. Många av oss gav väl upp modellflygandet på grund av de många motgångarna.
Det fordrar en hel del koncentration som man anar här. När jag samtidigt försökte samtala med min kamrat Kjell och även leta reda på kameran i min väska gick det inte bra. Å andra sidan fick Kjell för första gången i livet klättra i ett träd (påstod han) och det var ju verkligen på tiden, han är 60 om några år. Trädet var ju också ganska klättervänligt.
Här är några exempel på "Nästan-Ready-To-Fly", d v s ARF- eller RTF-modeller.
Denna film visar flygning med Easy Star där mot slutet en landning är väldigt lik en känd tidig Gripen-landning. Själv har jag inte detta öppna landskap utan har använt frisbee-golfbanan i Haninge, (ca en kilometer sydväst om Handens station för Eniro-utsiktare; f ö skedde sonens drakflygning där också, mig ovetande). Känns litet trångt. Easy Star är litet trög på sidrodret, speciellt om man stängt av motorn (propellerslipströmmen). Och då dyker paniken lätt upp; man minns plötsligt 50-talets otillförlitliga radio. När man inte heller alltid kom ihåg vilket sidoroder man gav sist. "Coffin-corner" handlar det väl inte precis om men förutom det slöa sidrodret har det en del andra litet trista saker för sig som en tendens till grävande svängar vilket tillsammans med det svaga sidrodret "gör livet spännande"). Och så har den ju inte det underbara flyt en segelkärra kan visa upp. Ett snäpp höjdroder och den flyter fram 30 meter till vid landningen. Eller hangflyga på gotländskt strandgräs och någon meter sanddyn. Men man kan väl inte begära allt av en motorkärra.
Gammaldags modellflyg kommer att bedrivas på Rinkaby 21-23 augusti, se http://smos.homeunix.net/
Om de senaste 50 årens svenska modellflyg kan läsas här. Mycket skalaflyg, förr handlade det mer om att få något att flyga bra och länge.
Lars S