Svenskt Flyghistoriskt Forum

Hej,
Vi får hoppas att detta inte blir flyghistoria snart:

Brattforshedens flygplats/flygfält (ESSM) i dess nuvarande form kanske snart går i graven.
Brattforshedens flygklubb som äger och ansvarar för huvudbanan (landningsbana 08/26) kanske inte får vara kvar på fältet.
Varför?
Läs mer på flygklubbens hemsida http://www.brattforsheden.se där det bl a står:

Våren 2017 fick flygklubben besked om att Länsstyrelsen i Värmland avser lägga ned Brattforshedens flygfält.
Vi bedriver därför en namninsamling i hopp om att flygfältet ska fortsätta vara levande, fullt av flyg som det är idag.
http://namninsamling.se/index.php?sida=2&nid=11462
Mer information om ämnet finns att få via den här artikeln i Filipstads Tidning.
http://nwt.se/filipstad/2017/07/21/flyg ... rotesterar
Tack för att du bidrar till att bevara detta fantastiska flygfält levande!


Se även:
http://nwt.se/filipstad/2017/04/07/vill ... lygplatsen

Kanske kan namninsamlingen få myndigheten att tänka om.
Är själv medlem i klubben som stödmedlem, jag modellflyger (konstflyg) ofta från klubbens bana (två modellflygklubbar flyger på flygplatsen).
Har flugit på fältet sen 1973.
Brattforshedens flygklubb sjuder av liv med hangarerna fulla med flygplan och många aktiva flygare och det vore väl för sorgligt om klubben blir utan fält trots att de äger landningsbanan och tillhörande hangarer.
Så vem vet, kanske den här sommaren är sista sommaren besökare som kommer flygledes kan landa på nuvarande bana 08/26?
Flyghistoria är kul att läsa om, men vi får väl ändå hoppas i detta fall att det hela inte slutar på så sätt att det blir flyghistoria av klubben och deras landningsbana.

För de som ej besökt Brattforshedens flygfält kanske denna film, inspelad under SM i konstflyg på Brattforsheden (samt Skå Edeby flygfält) hösten 2016, kan ge lite glimtar om denna pärla till flygplats:
https://vimeo.com/199530819?ref=fb-share&1

Säg, är inte detta ett fält värt att bevara för allmänflyg och andra aktiva flygare och flygintresserade, för nuvarande och framtida generationer, som vill se ett levande flygfält?

Mvh
Bo Edström

Flygklubben önskas all framgång i sina strävanden att behålla fältet som ett levande flygfält.

Privatflyget kämpar i motvind. Det är inte bara en konflikt mellan historiebevarare och flygaktiva.

Jag gjorde år 2002 ett besök på fältet efter att ha läst bl a Martin Skoogs berättelse om en dramatisk flygning under beredskapen och skrev något länktips i SFT Nätkassen.

Jag skrev också senare i min blogg om min utflykt (från Stockholm) till fältet: https://larsan13.wordpress.com/2011/01/ ... utflykter/ .

Hoppas det bildmaterial jag då hänvisade till kan hittas någonstans; länkar har brustit. Annars finns här några flyghistoriska lästips:

http://www.f18.se/joomla/images/stories ... 45_web.pdf (Martin Skoogs berättelse finns återgiven här)
http://www.vegetarian.se/Vegetar-1-2016.pdf (Om Martin Skoog)
http://www.fht.nu/bilder/Flygvapnet/tif ... ygfalt.pdf (Om Brattforsheden under beredskapen)

Lars Sundin skrev:Flygklubben önskas all framgång i sina strävanden att behålla fältet som ett levande flygfält.

Privatflyget kämpar i motvind. Det är inte bara en konflikt mellan historiebevarare och flygaktiva.

Jag gjorde år 2002 ett besök på fältet efter att ha läst bl a Martin Skoogs berättelse om en dramatisk flygning under beredskapen och skrev något länktips i SFT Nätkassen.

Jag skrev också senare i min blogg om min utflykt (från Stockholm) till fältet: https://larsan13.wordpress.com/2011/01/ ... utflykter/ .

Hoppas det bildmaterial jag då hänvisade till kan hittas någonstans; länkar har brustit. Annars finns här några flyghistoriska lästips:

http://www.f18.se/joomla/images/stories ... 45_web.pdf (Martin Skoogs berättelse finns återgiven här)
http://www.vegetarian.se/Vegetar-1-2016.pdf (Om Martin Skoog)
http://www.fht.nu/bilder/Flygvapnet/tif ... ygfalt.pdf (Om Brattforsheden under beredskapen)

Tack för intressant info och länken till din blogg. En liten kommentar bara om John Ericsson (mannen med propellern och USS Monitor etc.) och att denne ibland stavas med ett s. Det var hans äldre bror Nils Ericsson som efter att han adlats började stava efternamnet Ericson. Detta upprörde den yngre brodern John som tyckte att storebrorsan hade blivit 'fisförnäm' och högfärdig.

Så kan det nog bli i de bästa familjer. Klart är att både lillebror John och storebror Nils gjort betydande avtryck i både den svenska och internationella historien. Mer påtagligt står John Ericsson staty i Berzelii park i Stockholm och Nils Ericson utanför Stockholms centralstation. John Ericsson står för övrigt också staty i Battery Park på södra delen av Manhattan i The Big Apple, alltså New York!

PS. Som ett mått på exempelvis John Ericssons storhet i världen i allmänhet och USA i synnerhet kan följande citat från svenska Wikipedia vara intressant att läsa där återbördandet av den avlidne John Ericsson till hemlandet beskrivs:

"Ericssons önskan hade varit att bli begravd i Sverige och USA:s regering beredde honom en "likfärd, som icke har sitt motstycke i den historiska tiden", där två nationer förenades i hedrandet av hans minne. Sedan Ericssons kvarlevor den 23 augusti under stora högtidligheter förts ombord på pansarkryssaren USS Baltimore vid Battery Place i New York, fördes kistan till det gamla hemlandet och emottogs i Stockholm den 14 september 1890, och överlämnades under stora hedersbetygelser. Fler än 100 000 människor hade samlats på Stockholms gator när kistan med Svea livgarde i täten fördes upp på katafalken vid Karl XII:s torg. Därefter startade klockringning i alla stadens kyrkor. Processionen fortsatte därefter till Centralstationen, där kistan skulle vidare på järnväg till Värmland. Det extratåg som förde stoftet till Filipstad bestod av sex förstaklassvagnar, och mellan dem en ståtlig, i svart sammet med silverbroderier och tofsar dekorerad, öppen likvagn."

Här några trivialiteter.

I mina forskningar kring Martin Skoogs dramatiska flygning 1944 fann jag en karta över en av (många) små järnvägar i Värmland hos en järnvägsentusiasts sajt om gamla smalspårsbanor från 1800-talets industrialisering. Jag "lånade" kartan och markerade några platser Skoog beskriver. Det spår där stationen Deglundsbäcken hade en oläsbar stationsskylt, ett "stickspår" till en grusgrop e d, Filipstad med gravmausoleet och så själva Brattforsheden-fältet.

https://larsan13.files.wordpress.com/20 ... c3a4g2.jpg

På denna min karta, som en tid fanns webbpublicerad på en tidigare Brattforsheden-sajt i anknytning till Skoogs skildring, syns "ortsnamnet "Långban" och från denna plats stammar bröderna John och Nils Erics(s)on.

Tillvaron är full av lustiga sammanträffanden.

Själv gissar jag att John när han kom till Amerika skippade "dubbel-s", amerikanska son-namn har i regel ett enda "s".

Tyskar stavar substantivet "man" med två "n" och därför heter det Bücker Bestmann, Jungmann och inget annat. Pronomenet (?) "man" stavas däremot "man". (Man ist froh darüber.)

Försöker man var artig, försöker man hålla man reda på hur svenska "söner" stavar, med ett eller två s. För att inte tala om alla "kvistar". De flesta namn går ju att snitsa till.

En gång skrev jag av bara farten namnet "Per Albin Abrahamson" (ett "s" ska det vara) på detta forum men fick påpekat att hans förnamn inte är dessa utan "Kjell Albin". Var god rätta tyckte en läsare! Kjell Albin var en mycket populär radioreporter i vida kretsar (och även för mig) men "avgjort inte vänster" så att säga. Milt sagt. Hans gillare kanske t o m inte tyckte "Per Albin" gav bra "vibbar".

Lars Sundin skrev:Här några trivialiteter.

I mina forskningar kring Martin Skoogs dramatiska flygning 1944 fann jag en karta över en av (många) små järnvägar i Värmland hos en järnvägsentusiasts sajt om gamla smalspårsbanor från 1800-talets industrialisering. Jag "lånade" kartan och markerade några platser Skoog beskriver. Det spår där stationen Deglundsbäcken hade en oläsbar stationsskylt, ett "stickspår" till en grusgrop e d, Filipstad med gravmausoleet och så själva Brattforsheden-fältet.

https://larsan13.files.wordpress.com/20 ... c3a4g2.jpg

På denna min karta, som en tid fanns webbpublicerad på en tidigare Brattforsheden-sajt i anknytning till Skoogs skildring, syns "ortsnamnet "Långban" och från denna plats stammar bröderna John och Nils Erics(s)on.

Tillvaron är full av lustiga sammanträffanden.

Själv gissar jag att John när han kom till Amerika skippade "dubbel-s", amerikanska son-namn har i regel ett enda "s".

Tyskar stavar substantivet "man" med två "n" och därför heter det Bücker Bestmann, Jungmann och inget annat. Pronomenet (?) "man" stavas däremot "man". (Man ist froh darüber.)

Försöker man var artig, försöker man hålla man reda på hur svenska "söner" stavar, med ett eller två s. För att inte tala om alla "kvistar". De flesta namn går ju att snitsa till.

En gång skrev jag av bara farten namnet "Per Albin Abrahamson" (ett "s" ska det vara) på detta forum men fick påpekat att hans förnamn inte är dessa utan "Kjell Albin". Var god rätta tyckte en läsare! Kjell Albin var en mycket populär radioreporter i vida kretsar (och även för mig) men "avgjort inte vänster" så att säga. Milt sagt. Hans gillare kanske t o m inte tyckte "Per Albin" gav bra "vibbar".

Jag håller med om att tillvaron är full av mer eller mindre amusanta tillfälligheter. Men i fallet med stavningen av John Ericssons namn i USA har du fel. Familjen Ericsson i Långbanshyttan stavade vad jag kan förstå med två s som är brukligt i de flesta son-namn i Sverige.

Och det är allmänt känt att bröderna Ericsson stavade med två s ända fram till dess att Nils Ericson droppade det ena s-et i samband med att han adlades 1854. Det finns därefter belagt att lillebror John inte tyckte om att storebror Nils hade gjort denna ändring.

Beträffande John Ericsson i USA har du förstås rätt i att många svenska immigranter i det stora landet på andra sidan Pölen slopade ett av s-en i sina son-namn. Men jag tror faktiskt att John Ericsson inte tillhörde dessa s-droppande emigrerade svenskar och deras efterkommande svenskättlingar. Det är också att märka att alla de fartyg i amerikanska flottan som burit John Ericssons namn har namnen stavade som exempelvis USS John Ericsson, alltså med två s.

Och alla minnesmärken av större vikt i US of A resta för John Ericsson har efternamnet stavat med två s. Här är en förteckning på några sådana John Ericsson-minnen listade på engelska Wikipedia:

Monuments in honor of John Ericsson have been erected at:

• John Ericsson National Memorial on The Mall in Washington, D.C.
• John Ericsson Room at the American Swedish Historical Museum in Chicago
• Battery Park in New York City
• John Ericsson fountain, Fairmount Park, Philadelphia
• Neighborhood of Ericsson, Minneapolis

Här nedan är John Ericssons egenhändiga namnteckning i faksimil med efternamnet stavat med två s:

https://upload.wikimedia.org/wikipedia/ ... re.svg.png

Så en namnstavningskonklusion i fallet John Ericsson även efter emigreringen från Sverige via England (där han också stavade med två s i namnet på den delägda lokomotivfabrikanten 'Braithwaite and Ericsson' exempelvis) till USA är trots allt att han fortsatte att stava sitt namn med två s hela livet precis som pappa bergsmannen Olof Ericsson gjorde. En trivialitet kanske men ändå trevligt att veta.

Hej Arne, du har förstås helt rätt om brödernas olika stavning av efternamnet; jag flummade. Googlar man hittar man mycket "kul" kring detta, t ex hur svenska Wikipedia i sin artikel om Nils använder båda stavningarna.

Hej,

Lite uppdatering hur det går för Brattforshedens flygklubbs kamp att få behålla sitt flygfält:

Artikel i Filipstads Tidning 28 sept 2017:
http://nwt.se/filipstad/2017/09/28/flyg ... et-ar-inte

Kort radiointervju 28 sept:
http://t.sr.se/2k5qgw8

Status på namninsammlingens för bevarande av nuvarande flygfält:
200 fysiska underskrifter i en pärm vid flygfältet
1049 elektroniska underskrifter hittills (29 sept 2017) på http://namninsamling.se/index.php?sida=2&nid=11462

Med vänlig hälsning
Bo Edström

Har skrivit på uppropet. Visst är det tacknämligt att bevara minnet av tidigare flygande under beredskapsåren men att flyga nu är ändå viktigare. Jag ryser inför allt stök jag kan tänka mig inför anläggandet av ett nytt fält.

Lars,
Tack för påskriften i namninsamlingen.
Det är nog som du säger ett mödosamt jobb att bygga upp en ny flygplats. Att ens hitta en yta för ett flygfält inom rimligt avstånd för klubbmedlemmarna att anlägga en ny flygplats kan ta tid, om det ens går att hitta en lämplig plats. Nytt tillstånd för en inrätta en icke godkänd flygplats behövs förstås från Transportstyrelsen och sen kan det ju tänkas att det behövs en miljökonsekvensutredning även om en sådan tydligen inte är tvingande för mindre icke godkända flygplatser.
Att bygga nya hangarer för klubbens plan skulle kräva tid och resurser från klubbens medlemmar förstås. Visserligen byggde flygklubben sin nuvarande stora hangar själva (den har valvbågar från en J29 Tunnan "hangar") som blev klar år 2000. Det är lätt att föreställa sig allt arbete klubben la ner när den hangaren byggdes från grunden. Klubben har ytterligare 3 hangarer i varierande storlek varav en är en f.d. "affärsflyghangar" där Wasabröd AB hade sitt företags olika flygplan stationerade från ca 1967-1974. Den hangaren går under namnet Wasahangaren.
Men det största hindret är nog ekonomin. Att anlägga en ny flygplats och bygga motsvarande hangarer klubben har idag lär vida överstiga den värdering av klubbens verksamhet("röresle") och fastigheter inkl. hangarerna som Länsstyrelsen i Värmland lät två konsultföretag utföra och som nu är underlag för vidare beslut i frågan om klubbens vara eller icke vara på nuvarande plats.

Det finns ett gammalt krigsflygfält till i närheten, krigsflygfält 11 i Ölme bara några mil från Brattforshedens flygfält/Krigsflygfält 16. Men den är åkermark idag och hangarerna används som förvaringsutrymmen. Dock ett exempel på att det i och för sig finns mark för en flygplats men mer än så går ej att spekulera i.
Jag var faktiskt för några år sedan och kikade på krigsflygfält 11 av ren nyfikenhet då jag hört talas om det men aldrig sett det. Jag skrev en tråd om det här på forumet:
http://forum.flyghistoria.org/viewtopic ... =%C3%B6lme

Med vänlig hälsning
Bo Edström

Hej,

Lite uppdatering in frågan om Brattforshedens flygplats (ESSM) och flygklubbens kamp att få vara kvar kvar vid flygfältet:

0:37 min in i videon börjar reportaget från SVT Nyheter, Värmland, från den 31 okt 2018.

https://www.svtplay.se/video/19862154/l ... xcIdgVM_8A

Namninsamlingen har f.n. 1202 underskrifter:
http://namninsamling.se/index.php?sida=2&nid=11462

/Bo