Så här kunde det vara::
Innan vi fick åka på permis på lördagarna fick vi minera startbanorna.
Med 10 m mellanrum placerades dynamitlådor på båda sidor om startbanorna.
En ståndare med tändanordning. Ett band över startbanan till tändanordningen
...
Fråga... inga på basen under helgen?
Fanns fler metoder...jordbruksmaskiner på fältet eller vad säger man "Spanska Ryttare"
...
Vore kul med att se hur en sådan avspärrning såg ut...har du bilden att delge?
se även..(sid 3)
http://www.f11museum.se/bilder/old_info/info3_08.pdf
Om avspärrningar vid flygfält 40 talet
Moderator: Sven-Erik Jönsson
Re: Om avspärrningar vid flygfält 40 talet
Hej,
Jag brukar vara en del på ett gammalt krigsflygfält, Fält 16. Det byggdes 1939-1942.
Det korsar två vägar över detta fält, och dessa vägar fanns där även under beredskapsåren.
Dels en väg i fältets norra del som var "landsvägen" mellan Karlstad-Filipstad, dels en väg som gick en sväng mer över fältet, den vägen gick i riktning mot Fagerås (Sutterhöjden).
Här finns en flygbild av flygfältet såsom det såg ut under beredskapsåren (Norr är åt höger i bilden):
http://tidsspegeln.blogspot.com/2018/09 ... heden.html
I terrängen runt flygfältet fanns under beredskapsåren många flygplansvärn där bl a Saab B-17 stod parkerade under cammoflage-nät.
Flygplanen skulle snabbt kunna rullas ut och starta på flygfältet. Från några flygplansvärn var man tvungen att passera vägarna ovan för att nå ut på fältet för att kunna starta och göra en take off. Då detta krigsflygfält skulle vara "hemligt" så fick allmänheten inte vistas där. Men eftersom det ju fanns två vägar som gick över fältet så behövde väl viss trafik släppas förbi. Vet att jag läst på nåt ställe att lokalbefolkningen behövde passersedel utfärdat av myndighet som skulle visas upp vid passage av fältet. Detta fält har återställts så det ser ut i stort sett som det gjorde under beredskapstiden. Om man skall tro hur posteringarna är placerade idag så verkar det som att det fanns posteringar vid infarterna till flygfältet vid de två vägarna som nämts. Det finns många s.k. spanska ryttare vid flygfältet idag (som har byggts som kopior så man kan se hur dessa ser ut) och kanske man ställde ut sådana vid infarterna till flygfältet så ingen skulle ta sig ut på flygfältet med bil, lastbil osv. Annars användes spanska ryttare runt försvarsnästena, i alla fall har de placerats så idag vid vissa av nästena. Då skulle de göra det svårt för trupp att springa mot nästena, de skulle då "fastna" och fördröjas av dessa. Man kunde väl ställa ut spanska ryttare på fältet också om man befarade luftlandsättning.
De spanska ryttare som finns på detta krigsflygfält är korsade runda stänger spetsade i övre änden och med taggtråd virad mellan stängerna så de skall bli svåra att ta sig igenom.
Jag har svårt att tänka mig att det alltid fanns tillräckligt med personal ens under beredskapstiden att man över hela flygfältet kunde hindra att "allmänheten" tog sig in. Men posteringar vid infartsvägarna borde väl varit bemannade hela tiden, kanske. Fanns säkerligen planer för vad man skulle göra med fältet om "fienden" hann ta det innan man hann lyfta med flygplanen som var stationerade på flygfältet i sina flygplansvärn, liksom vad man kunde göra för att hindra att flygfältet intogs av fienden. Fanns (och finns kvar fortfarande) en hel del befästningar runt flygfältet så man kunde nog stå emot ett fientligt angrepp ett tag i alla fall. Det var inte många mil från norska gränsen och tyskarna i Norge under beredskapsåren, så detta flygfält var nog ganska strategiskt och betydelsefullt för vårt försvar under en period.
Tror knappast de minerade detta flygfält eftersom ju flygplanen skulle kunna starta och landa i alla riktningar beroende på vinden, även om det fanns 2-3 huvudstråk.
Hitta en bild i min mobil som visar hur de spanska ryttare de återskapat på detta fält ser ut.
/Bo
Jag brukar vara en del på ett gammalt krigsflygfält, Fält 16. Det byggdes 1939-1942.
Det korsar två vägar över detta fält, och dessa vägar fanns där även under beredskapsåren.
Dels en väg i fältets norra del som var "landsvägen" mellan Karlstad-Filipstad, dels en väg som gick en sväng mer över fältet, den vägen gick i riktning mot Fagerås (Sutterhöjden).
Här finns en flygbild av flygfältet såsom det såg ut under beredskapsåren (Norr är åt höger i bilden):
http://tidsspegeln.blogspot.com/2018/09 ... heden.html
I terrängen runt flygfältet fanns under beredskapsåren många flygplansvärn där bl a Saab B-17 stod parkerade under cammoflage-nät.
Flygplanen skulle snabbt kunna rullas ut och starta på flygfältet. Från några flygplansvärn var man tvungen att passera vägarna ovan för att nå ut på fältet för att kunna starta och göra en take off. Då detta krigsflygfält skulle vara "hemligt" så fick allmänheten inte vistas där. Men eftersom det ju fanns två vägar som gick över fältet så behövde väl viss trafik släppas förbi. Vet att jag läst på nåt ställe att lokalbefolkningen behövde passersedel utfärdat av myndighet som skulle visas upp vid passage av fältet. Detta fält har återställts så det ser ut i stort sett som det gjorde under beredskapstiden. Om man skall tro hur posteringarna är placerade idag så verkar det som att det fanns posteringar vid infarterna till flygfältet vid de två vägarna som nämts. Det finns många s.k. spanska ryttare vid flygfältet idag (som har byggts som kopior så man kan se hur dessa ser ut) och kanske man ställde ut sådana vid infarterna till flygfältet så ingen skulle ta sig ut på flygfältet med bil, lastbil osv. Annars användes spanska ryttare runt försvarsnästena, i alla fall har de placerats så idag vid vissa av nästena. Då skulle de göra det svårt för trupp att springa mot nästena, de skulle då "fastna" och fördröjas av dessa. Man kunde väl ställa ut spanska ryttare på fältet också om man befarade luftlandsättning.
De spanska ryttare som finns på detta krigsflygfält är korsade runda stänger spetsade i övre änden och med taggtråd virad mellan stängerna så de skall bli svåra att ta sig igenom.
Jag har svårt att tänka mig att det alltid fanns tillräckligt med personal ens under beredskapstiden att man över hela flygfältet kunde hindra att "allmänheten" tog sig in. Men posteringar vid infartsvägarna borde väl varit bemannade hela tiden, kanske. Fanns säkerligen planer för vad man skulle göra med fältet om "fienden" hann ta det innan man hann lyfta med flygplanen som var stationerade på flygfältet i sina flygplansvärn, liksom vad man kunde göra för att hindra att flygfältet intogs av fienden. Fanns (och finns kvar fortfarande) en hel del befästningar runt flygfältet så man kunde nog stå emot ett fientligt angrepp ett tag i alla fall. Det var inte många mil från norska gränsen och tyskarna i Norge under beredskapsåren, så detta flygfält var nog ganska strategiskt och betydelsefullt för vårt försvar under en period.
Tror knappast de minerade detta flygfält eftersom ju flygplanen skulle kunna starta och landa i alla riktningar beroende på vinden, även om det fanns 2-3 huvudstråk.
Hitta en bild i min mobil som visar hur de spanska ryttare de återskapat på detta fält ser ut.
/Bo