Svenskt Flyghistoriskt Forum

Välkommen att vara med och leta efter flygfyrar!
Underlag och resultat finns på min nya webbplats:
http://justus.ownit.nu/flyg

1. Bakgrund: På 1930-talet skapades luftleder för nattflygningar med rader av flygfyrar med roterande strålkastare uppsatta på 10-30 meter höga master eller torn. De ersattes av radiofyrar och kring 1950 monterades ljusfyrarna ner.

2. Besökt: Jag besökt ett antal platser där fyrarna stått och fotograferat resterna, som vanligen är fyra betongfundament - för masten och för de tre stag som höll den på plats. Men det finns många platser kvar att inventera och jag undrar nu om andra vill vara med och leta. Fyrarna låg vanligen på höjder och ofta nära triangelpunkter och fornrösen. De är fina små utflyktsmål! Jag har även lagt in lite om sevärdheter i närheten på webbsidorna.

3. Minnen, foton: Äldre människor som bott i närheten av ljusfyrarna har starka minnen av ljuset som svepte runt på natten. I Norrtälje har en livsmedelsbutik tagit namnet "Flygfyren"! Fotografier från 1930-talet finns för några av fyrarna och fler foton sökes!

4. Kartor: Kartor för fyrarnas läge har jag lyckats hitta på Riksarkivet i Arninge som har tre pärmar från ingenjör Gösta Sundén som ansvarade bl.a. för elektrifieringen av fyrarna. Fyrarna finns också markerade på en del gamla kartor, både Generalstabskartor och Ekonomiska kartor. Utsnitt ur kartorna finns på min webbplats.

A. Flygleden Stockholm - Mariehamn - Åbo - Helsingfors.
Här har jag själv besökt de svenska fyrplatserna (bl.a. Simpnäs som har ett fint bevarat betongtorn) och hittat bra info om de finska flygfyrarna. Det återstår att undersöka om det fanns flygfyrar mellan Åbo och Helsingfors (fyrar fanns i de två städerna)

B. Flygleden Stockholm - Jönköping - Malmö
Här finns många flyrfyrar kvar att inventera, särskilt på sträckan Nyköping - Jönköping - Värnamo - Lund. Bra underlagskartor finns.

C. Flygleden Malmö - Göteborg - Oslo
Flera är kvar att kolla, t.ex.
- Haverdal (Halmstad), Stafsinge (Falkenberg), Bläshammar (Varberg, på berget "Pigepatten"), m.fl.

5. Lånade bilder/text: Jag har lagt in många foton och texter från andra webbplatser och böcker (med länkar till originalplatser), och håller på och frågar om publicerinsglov för de som jag lånat bilder från.

Ex. För fyren invid Torslanda så fann jag bra foto och fakta på SFF Forum, av MANLUND och Sven-Erik Danielsson, och frågar nu om lov för att använda detta.

6. Fotografier från bl.a. Lignell i SFF Fotoarkiv.
Karl Lignell var flygplatschef på Sveriges första stora civilflygplats Bulltofta, senare teknisk direktör på ABA i Stockholm. Hans fotosamling är fantastisk, men det saknas ofta anteckningar om var bilderna tagits. Han har foton av flygfyrar både i Sverige och Tyskland(?).
- Ett första försök till koppling finns på min webbsida för Flygfyr 138 Strömstad.
Jag ska försöka lägga upp fler av Lignells foton med gissningar.

7. Hjälpflygplatser: Utmed flyglederna anlades s.k. Hjälpflygplatser. Det finns förteckningar i KSAK gamla flygkalendrar och i en skrift på engelska från ILIS 1936. Men det får bli nästa projekt. Först får det bli flygfyrarna.

8. Gyllene åren: 1930-talet har kallats för de "Gyllene åren" för civilflyget.
Det är ganska fantastiskt att redan 20-30 år efter Wrights första flygningar så fanns kommersiellt passagerarflyg, postflyg, nattflygningar, blindflygningsinstrument, flygplatser.
Det finns en hel del skrivet från den tiden, och jag ska skanna och lägga ut en del så småningom.

Hälsningar och hoppas några vill vara med och inventera flygfyrar.
Svara gärna här på SFF Forum så ser andra vad som görs.
Men det går också bra med e-brev till:
- justusXownit.nu - byt X mot @ (spam-skydd!)

Bo Justusson, Stockholm, web: http://justus.ownit.nu/flyg
K på sidorna anger att Kompletteringar behövs.

Några bilder: Foto 1. På Tekniska muséet, av Bo Ju. Foto 2. Södertälje, fundament och Bo Ju.
Foto 3. I Norrköping, av Magnus Bark, Wikipedia.

--------------------------------------------------------------------------------

C. Flygleden Malmö - Göteborg - Oslo
Flera är kvar att kolla, t.ex.
- Haverdal (Halmstad), Stafsinge (Falkenberg), Bläshammar (Varberg, på berget "Pigepatten"), m.fl.

Hej! Bor i Halmstad och kan hjälpa till att kolla
Halmstad-Falkenbers sträckan.

Kent.S

Det fanns även en fast och en roterande flygfyr i resp. torn vid radiostationen i Spånga (1930-1955). Den låg nära Bromma flygplats och där stationen låg ligger idag Spånga IP. Man kan se betongfundamenten i gräset invid cykelbanan mellan Spånga och Tensta. Jag har flertalet bilder på de båda tornen vid Spånga radiostation samt även från interiören. Jag har talat med en av de sista som jobbade vid stationen och han berättade för mig att utrustning för telemetri och flygfyrar var placerad i vindsvåningen. Han blev senare överför till den nya stationen ute i Nacka.

Sen kommer jag inte ihåg om det var en radiofyr eller ljusfyr placerad ute på Alnö utanför Sundsvall för betjäning mot Midlanda.

Är det Halmstad VOR som är placerad på en bergsknalle nära Vapnö?

Kul att så många har svarat eller skickat e-post till mig om flygfyrarna.

1. Snabbast att åka ut och kolla var Kent Schram som var vid flygfyr 130 Haverdal. Min platsangivelse stämde och Kent och tagit bilder av det intressanta huvudfundamentet och fundament för tre näraliggande stag. Bilderna har jag lagt in på webbsidan: Flygfyr 130 Haverdal

2. Kent nämner också geocachare kan hjälpa till och leta. Bra idé, men först ska flyghistorikerna få chansen!
- Jag har på Internet hittat info om geocache vid flygfyrarna: 119 Beterås, 113 Hylteråsen, museifyren i Norrköping, och Artukainen i Åbo, se mina webbsidor.

3. Christian S har fakta och bilder om fyren i ena masten hos Spånga Radio. Särskilt nyfiken är jag på hans bilder inifrån stationen, fakta om flygfyren och telemetrin, och intervjun med den som jobbat där.
- En del bilder och länkar har jag hittat tidigare, se: Flygfyr (100) Spånga radiomaster, Bromma.

4. Patrik Ersson har i "Sjöfartsverkets fyrlista 1959" hittat 14 ljusfyrar vid militära och civila flygplatser/orter angivna. Intressant att de finns med så sent som 1959. Själv har jag hittat en lista på flygfyrar vid militära flygplatser år 1951. Det var mest blinkande lampor (ej roterande) och fanns vid alla flottiljer utom F2, F8, F9, F18, F21. Min lista är från boken "Lärobok i Luftnavigation och Instrumentflygning", 1951, och jag ska lägga ut en skannad bild snart.

FRÅGA: Vet någon mer om hur länge blinkfyrarna vid militära flygplatser användes?

Hej och jag hoppas på mer hjälp med inventering. Resultaten från första dagen är lovande!

Något om flygfyrarna och telemetriutrustningen vid Spånga MV har jag dessvärre inget om. Men jag ska ta kontakt med herren som jobbade vid stationen 1955-1956 fram till dess nedläggning. Han bor i Farsta och var då en yngling i 20-årsåldern. Jag har för mig att han gjorde sin värnplikt vid radiostationen.

Några bilder som jag har fått av honom. De är tagna 1955 och 1956.

Flygfyrar - Sammanfattning av svar dag 2 och 3

- Kent Schram, geocachare och flygintresserad, har inventerat Flygfyr 131 Stafsinge, Falkenberg - en livfull berättelse och bilder finns på länken.

- Kent har även inventerat Flygfyr 132 Bläshammar, Varberg. Webbsida är nu klar (2010-07-30) och där finns Kents berättelse och bilder. Och dessutom gamla bilder tagna av Karl Lignell från SFF Fotoarkiv, som jag kunnat koppla ihop med fyrplats 132 via Kents bild på bergknallen "Pigepatten" !

- Och redan dag 1 inventerade Kent: flygfyr 130 Haverdal, Halmstad. - Trefallt tack!

- Sven-Erik Danielsson har ringt och berättat att Flygfyren vid Torslanda byggdes 1942 och var inflygningsfyr för bana 22, men inte ingick i själva luftleden.
Efter nedläggningen av lederna med ljusfyrar så använde man fyren då och då: När dimma och moln närmade sig Torslanda så tände man fyren som en hjälp och en förvarning för VFR-flygarna. Upphörde när man 1969 flyttade till nya trafikledartornet.

Sven-Erik berättade också att Flygfyr 138 Strömstad stod på berget vid södra infarten, på vilket det nu finns en radiomast. dvs. Röseberget. Men det återstår att kolla rester och Lignells gamla foto.

- Christian S har laddat upp bilder från Spånga Radio, som var angöringsfyr för Bromma. Jag tycker det är intressant med utvikningar om närliggande teknik. Interiören från radiostationen ser komplicerad ut. Bild på masten visar att den var målad i två färger (rött och vitt?). Man ska komma ihåg att flyg och radio var den tidens spetsteknologier.

Intervjua äldre! - Christian har även planer på att kontakta den gamle medarbetaren från Spånga Radio. Det vill jag starkt uppmuntra Christian att göra. De personliga berättelserna ger liv åt historien. Och det är då ofta vardagliga detaljer som är intressanta t.ex.
- tändes flygfyren automatiskt eller manuellt, hur såg själva elinstallationen på vindsvåningen ut, flög planen lågt eller högt förbi masterna, hur ofta kom det plan på natten, vad innebar telemetrin (fast bärvåg som planen pejlade mot eller pejlutrustning på marken, vem och hur skötte man detta?), minns han någon speciell händelse, tillbud?, när installerades flygfyren och när upphörde den? masternas färg?

- Mats Averqvist, Oslo, påpekade att den bevarade flygfyren i Norrköping har fått status som "flygminnesmärke" - det ska jag tas med!.
FRÅGA: Jag vill då passa på och fråga om ljus-flygfyrar mellan Oslo och Strömstad, fanns det sådana?

- Lars Sundin har i e-post berättat att det finns artiklar om ljusfyrar i tidskriften "Flygning" från 1930-talet. Jag tycker om att läsa artiklar och böcker "från tiden". Det finns också en äldre diskussionstråd om flygfyrar på SFF Forum .

Tack för hjälp hittills. Läget för fyrarna på Västkusten är nu avsevärt bättre kända.
Det finns en hel del kvar att kolla - särskilt Nyköping-Jönköping-Lund.

Bo Justusson, webb: http://justus.ownit.nu/flyg - om flygfyrar m.m.
-----------------------------------------------------------------------------------------

jag skall ta mig ut till fyren i nöbbelöv Lund! Återkommer asap!

mvh
Björn

ATR skrev:jag skall ta mig ut till fyren i nöbbelöv Lund! Återkommer asap!

mvh
Björn

Hej Björn och alla andra,

Jag var där i fredags och fick bekräftat läget av granne/markägare.
Även en gammal bild där delar av fyren syns.

Mvh
Martin

-------------------------------------------------------------------------------
Flygfyrar sammanfattning av vecka 31 .
Mer hjälp har kommit och jag har lagt in på webbsidor:

- Martin Forsberg, Lund, har inventerar fyr 122, 123, 124, 125.
Fundament kvar för fyr 123, övriga inget kvar, men en del bilder och fakta finns:
fyr 122 Perstorp
fyr 123 Gellaberg, Jällabjär
fyr 124 Trollenäs
fyr 122 Lund, i Norra Nöbbelöv

- Lars Sundin har lämnat tips om bilder på nattbelysning av Bulltofta
och om två fint illustrerade artiklar i tidskriften "Flygning 1931", se:
fyr 126B Bulltofta och
Teknikprov av flygfyrar 1929-31 i Skåne - NY sida med två undersidor.
Artikeln om teknikprov gav identifiering av plats för flera foton på flygfyrar i Karl Lignells samling.

- Tommy Clementzlor sände över skanning av två artiklar i
Jönköpings Läns Tidning 1933, som handlar om uppförandet av fyrarna:
fyr 114 Gärahov och
fyr 116 Värnamo

- Nyheter och uppdateringar - är en ny sida som fylls på med det senaste överst.

Tack för er hjälp!

Det finns flera flygfyrar kvar att undersöka, särskilt
på sträckan från norr om Perstorp upp till Nyköping, se
- Lista på alla flygfyrar - de märkta med K
- Öppna frågor

Hälsningar
Bo Justusson, Stockholm,
webb: http://justus.ownit.nu/flyg,
kontakt: justusXownit.nu - byt X mot @ (spamskydd).
-------------------------------------------------------------------------------------

Helsingfors flygfyr hittar du på Sveaborg, säkerligen vet du att kyrktornet fungerade både som sjöfarts och luftfartsfyr, flera bilder från flygplatsen på Skatudden hittar man i boken Finnair the art of flying since 1923 av John Wegg.På sidan 30 finns en förträfflig bild av "terminalen".Bilden är tydligen lånad av Helsinki City Museum,nro:35070.
Bilder på Iniö flygfyr som även var en kombination hittar du på Google med sökorden,Iniön majakka.
h:aw

Jag har inte hunnit ringa herren som har jobbat vid Spånga MV. Interiören är egentligen inte så komplicerad. De olika skåpen är de delar som bildar en komplett sändare. Jag är inte 100% säker men jag tror det är sändarens slutsteg och antennanpassningsenhet man ser till höger i bild. Skåpet mer i mitten torde vara modulatorn. Slutsteget likt många andra delar i sändaren var vattenkylt. Verkninsgraden torde ha varit tämligen låg med dagens mått. Uppskattningvis någonstans mellan 25-30%. Det är att jämföra med Teracoms mellanvågssändaren utanför Sölvesborg på 600kW matad effekt och en verkningsgrad på ca 75% vilket är nära det teoretiskt möjliga. Spånga hade 55kW i uteffekt. Min planering säger att det finns tid på fredag. Imorgon ska jag bevittna när ett flyghinder i närheten försvinner. Skorstenen vid fd Wargöns Bruk ska få känna på för första och sista gången Hr Nobels uppfinning.