Recirkulation av Vikingnamnen

[Arne M]

SAS har ju för vana att använda fornnordiska namn plus tillägget Viking på sina plan. Nu undrar jag vilka principer man har för användningen av dessa namn? Och hur recirkuleras namnen? Jag åkte sommaren 1955 med en DC6-B från Visby där det planet hade namnet Gorm Viking. Men Gorm har använts både tidigare och senare. Så t.ex. fanns en DC3 från SAS (ABA?) med det namnet i slutet av 40-talet/början av 50-talet. Senare har även en DC8-55 hetat Gorm Viking samt en DC10-30 som fått samma namn. Och på samma sätt har andra namn också återanvänts på flera plan.

Men hur hanterar man de här namnbytena - är det så att ett plan måste på ett eller annat sätt försvinna ur organisationen innan man kan använda namnet igen? Och har man någon slags moratorietid då ett namn sätts i karantän tills dess att man på nytt kan använda detsamma? Har man dessutom någon slags princip för namngivningen så att man väljer namn lämpliga för flygplanstypens egenskaper eller är det bara ren slump vad för slags namn ett nytt plan kan tänkas döpas till? Dessutom har jag för mig att man i början bara använde mansnamn men då planen blev allt fler och tillgången började tryta på manliga namn så började man använda kvinnonamn också. Men när var det man började med sådana feminina namn? Frågetecknen äro legio men jag skulle vilja att någon kan räta ut ett och annat av dem här i forumet!

[Erik]

Har man dessutom någon slags princip för namngivningen så att man väljer namn lämpliga för flygplanstypens egenskaper eller är det bara ren slump vad för slags namn ett nytt plan kan tänkas döpas till?

Jag har inget svar på dina frågor, men att en B747 fick heta Huge Viking kan knappast vara en slump.

[Arne M]

Har man dessutom någon slags princip för namngivningen så att man väljer namn lämpliga för flygplanstypens egenskaper eller är det bara ren slump vad för slags namn ett nytt plan kan tänkas döpas till?

Jag har inget svar på dina frågor, men att en B747 fick heta Huge Viking kan knappast vara en slump.

Ja, det var säkert en engelskkunnig SAS-person som såg vitsen i att döpa maskinen till Huge som just betyder väldig, mycket stor, jättestor, enorm, ofantlig etc. Intressant är också att Huge har funnits som namn på flera B747-plan förutom original-Huge från 1971 bl.a. en B747 Combi och en B747 i ren fraktversion. Och som lite extra kuriosa har namnet också använts på en Bombardier/De havilland DHC-8-400B hos SAS med registreringen LN-RDP. Lätt ironiskt är alltså att detta namn som betyder just jättestor även har använts på en av SAS minsta flygplansmodeller.

[Roger Andreasson]

En policy är att namn på totalhavererade flygplansindivider aldrig återanvänds.

/Roger

[Rolf Larsson]

En policy är att namn på totalhavererade flygplansindivider aldrig återanvänds.
/Roger

Beträffande SAS så har faktiskt några namn använts igen trots totalhaverier. DC-7C SE-CCC "Stig Viking" totalhavererade 8 feb. 1965 och "Stig Viking" återuppstod på en A300 (OY-KAA) som för övrigt också totalhavererade i tjänst hos Malaysian. DC-8 SE-DBE "Anund Viking" totalförstördes i Rom 19 april 1970 men namnet "Anund Viking" kom att användas på DC-9-81SE-DIX som senare omdöptes till "Adils Viking". Om DC-6 SE-BDA , haveri 4 juli 1948 , överhuvudtaget hann att få namnet "Agnar Viking" påmålat vet jag inte men namnet var i alla fall avsett för maskinen , "Agnar Viking" kom senare att bli en DC-9-41, SE-DAR.

[Rolf Larsson]

Apropå SAS Viking-namn så kan också , som kuriosa , nämnas att DC-9-87 SE-DIP under olika tidsperioder hetat "Margret Viking" och/eller "Margrete Viking" , vilket som är rätt vet jag inte. Vidare minns jag en 737 som hade namnet stavat på olika sätt på utsidan och på skylten i flygplanet , samma skylt finns säkert kvar ombord för den som har möjlighet att kontrollera , tyvärr kommer jag inte ihåg vilken flygplansindivid det var. Vilket som var riktiga namnet/stavningen , det på utsidan eller det på insidan , vet jag inte.

[Fredric Lagerquist]

Lästips:

Svenska Vingar 5: Luftens vikingar - en bok om SAS alla flygplan av Åke Hall. Främst kapitlet Luftens Vikingar i historiskt perspektiv