Svenskt Flyghistoriskt Forum

...eller snarare var?

Låt oss ta ett vanligt enmotorigt flygplan med motorn längst fram, t ex J 22. Man utgår väl från sidorodrets bakersta kant, men hur är det i andra änden? Ett mått får man vid spinnerns yttersta ända, ett annat på J 22:or utan spinner, ett tredje vid motoraxelns yttersta punkt (utan propeller) och ett fjärde vid motorkåpans yttersta ände. Som längd står angivet 7,8 m, men från var - till var???

I am sure that when you mention the length of an aircraft you talk about a complete aircraft. In your case the measurement must be from the front of the spinner to the rear-most end of the rudder. On multy engined aircraft you measure from the radome or whatever the front-most part of the aircraft is to the tail cone or whatever the designer has installed at the tail end of the aircraft.

Correct me if I am wrong but I also seem to remember that the length is measured with the centre line of the aircraft being horizontal.

Erik.

Hej!

För att inte tala om höjden. Är det vanliga att man mäter i flygläge eller som flygplanet står på marken. Hur är det med propellern och med ev antenner?

Lennart A

Frågan är delvis akademisk men frågan om flygplans mått nog så viktig om man skall rulla in dem i en hangar eller frakta och hantera dem, mer eller mindre söndertagna. En aerodynamiker/stabilitets-knutte vill veta ytor, t ex propellerns projektion sedd rakt från sidan m m.

Jag ansluter mig till vad Mats och Erik sagt. Hur exakta uppgifterna är, beror väl på underlaget man har.

Jag tog fram Torstein Landströms J 22 ritning i FR om J 22 och linjalen och såg att han och "typograferna" hamnat mindre än 1 % fel (jag utgick från den nominella spännvidden. Om längden skulle man möjligen kunna säga att 7,8 meter hänför sig till planet utan spinner men så noga går det inte att avgöra.

Jag har roat mig med att lägga ut litet data om B-17 "Felix" där man ser hur många olika mått det kan handla om. Se http://larssundin.ownit.nu/Felix_MACH27_s11.JPG . Här har vi ju det höjd-definitionsproblem Lennart A funderat på; jo, man har tänkt på det.

(Och hur hög och hur lång blir förresten en J 22 om propellern står så ogynnsamt som möjligt i respektive fall?)

Om man vill se fler måttangivelser kan man ta sig till mitt album på http://community.webshots.com/user/lassesundin där de två ritningar av de två DC-4 som Lars E Lundin en gång bad mig visa ligger kvar. Här ser man exempel på olika referenslinjer, att man får ta hänsyn till hur hoptryckt landningsstället är, diverse vinklar o s v.

Notera DC-4E:s glatt pekande motorer.

Eftertanke: Det är svårt att vara entydig. Skribenten och läsaren får använda omdömet. J 22 är väl en slamkrypare; spinnern var ju ingen väsentlig/vanlig del som den var på Bf 109, Spitfire och Fw 190 (får man väl säga?) Sticker det ut "spröt" (HS Nimrod exvis; se http://www.airliners.net/photo/UK---Air ... 1299902/M/ ) kan man påpeka att man exkluderar/inkluderar dem om man är osäker på hur läsaren ser på saken.

Lars S, förnumstig

Jag har hittat en Flygvapenutredning från 1936 som behandlar tomvikt och tillsatsvikt, definierar begrepp som leveranstomvikt, fastställd tjänstevikt och maximal flygvikt men tyvärr ingenting om längdangivelser för flygplan. Antar att de måste ha definierat det på något motsvarande sätt som tog hänsyn till de olika variablerna som ni nämnt ovan.

MVH
/mikale

Eftersom det inte finns några skatteregler eller dylligt som baseras på ett flygplans längdmått så har det aldrig funnits något behov av att entydigt definiera det.

På samma sätt som en ritning utan måttsättning inte är fullständig, så är inte ett mått värt någonting utan en figur som visar hur man mätt.

Ett flygplans längd mäts oftast i något som kallas datumslinjen. Det är en linje som den som konstruerat flygplanet satt där flygplanet är som längst.

Den är dock inte den samma som centrumslinjen, men det kan också förekomma. Centrumslinjen är ju ganska sjävförklarande; alltså flygplanets mittlinje. Sen har vi buttock line (BL) och water line (WL), buttock line är vertikala linjer och water lines horisontella linjer. Dessa linjer delas in lika utifrån centrumslinjen. Flygplanet är också indelat i olika stationer (ST), ofta spantplasseringar.
BL,WL och ST använder vi som skruvar på flygplan för att kunna identifiera olika plasseringar på flygplanet, som kartkoordinater ungefär. Till exempel, man skall montera ett fäste för någonting i ST 326 WL 67 BL 98. Då vet man att det skall sitta i spant 326, 67 tum upp ifrån centrum och 98 tum åt höger ifrån centrum.

Så här har dom gjort det på 737'an.

Precis Alexander!

Jag gissar nu att Mats A:s undran var baserad på vad flyghistoriker, modellbyggare eller allmänt flygintresserade sorter av löst folk var intresserade av; hur "stort" var planet och kanske då jämfört med andra plan. Samt att man som publicist vill veta litet om det man påstår... (Nu tänker jag mer på vår dagspress tillkortakommanden än på Mats förlag.)

Kommer att tänka på att för Saab var det tydligen en "stor grej" när man började definiera/beskriva skrovets form på ett nytt sätt; jag trodde det infördes vid konstruktionen/tillverkningen av Lansen.

Själv har jag ingen erfarenhet av maskinritningar. Mitt enda försök gällde en plåtpanel för en sekundärradarmanöver-panel för Arlanda ACC vid en av trafikledarpositionerna. "Plåtslagaren" missförstod totalt mina intentioner...

Lars S

Jag tog fram rättesnöret "Flygplankort" och fann att man där definierar "längd" som avståndet från en luftfarkosts nos till dess bakersta del (rotorer på helikoptrar ej inräknade). På en luftfarkost som MiG-29 borde alltså stabilatorns bakre ytterspetsar avgöra. Begreppet "luftfarkostnos" skall vi väl inte granska närmare; men till sjöss har man ju behov (och en tradition) av att skilja på det ena och det andra. Ett välkänt fartyg:

# Skeppsdata L.ö.a 85,35 m (280 fot)
# Skrovlängd 64,77m (212,6 fot)
# Vattenlinjens längd KVL 60,2 m (197,6 fot)
# Längd mellan Perpendiklar, (Lpp) 58,5 m (192fot)

Spännvidden kan ju vara ett problem att ange; det finns ju sving-vingar. Som fåglar; de har ju i allmänhet en spännvidd som under flykt friskt kan varieras och tättingar är väl det mest extrema i flygväg som finns och vetenskapsmän har skrivit långa avhandlingar om varför gråsparvar flyger så konstigt som de gör. Nedan en mer normal swing-wing pilgrimsfalk:



Så kan man ju ha utfällbara vingar; här i modell-skala:
http://ipp.nasa.gov/innovation/innovati ... tech02.jpg
http://www.dfrc.nasa.gov/Newsroom/X-Pre ... repare.jpg

Och så har vi ju det uppblåsbara planet:
http://www.combatreform2.com/inflatoplanes.htm Notera uttrycket structures that minimize themselves when not in use.

Lars S