Hej!
True or false?
Så en notis i GD från 1953-04-07
>>Skydd mot napalbrand.
En sensationell skyddsanordning, som gör bla. kustartilleriets kanontorn immuna mot napalbomber, vilka tidigare ansetts vara ett mycket verksamt vapen mot sådana permanenta befästningar, har
utexprimenterats av sv. försvaret o kommer snarast att införas på alla ställen där ett sådant skydd behövs.
Bild (mörk): Napalbranden breder ut sig över kanontornet----men personalen inne i tornet är ostörd, tack vare det nyuppfunna, Hemliga skyddet>>>
True or false?
Ja det står NAPALbomb , hade för mig att det heter napalM
Om det är sant, vad bestod ”skyddet” av eller är den fortfarande Hemlig?
Om det är sant,någon tillämpning hos FV?
OBS det är från 1953 –kalla frosten tid---!!
Kanske bara propaganda eller?
Alltså True or false?
Bengt
Immunitet mot napalbomber True or false?
Moderator: Sven-Erik Jönsson
-
Lars Sundin
- Inlägg: 2934
- Blev medlem: 23 feb 2008, 07:17
- Ort: Handen
Det handlade nog om det "plåttak" som arragerades runt pjäser med ett ganska begränsat skyddspansar och som redan var placerade i en ganska grund betongbrunn; kanske en och halv meter eller så. Det hela kom att se litet ut som en modern tornpjäs med en pansarkupol, men det handlade alltså bara om ett plåttak.
Se http://kustartilleriet.gearhead.se/img/small/KO1PJ7.gif och inte minst http://kustartilleriet.gearhead.se/FKA_gun.html och http://kustartilleriet.gearhead.se/article_korso.html (där man ser napalmskyddet även underifrån). Ett citat från den fösta texten: Om vi börjar med den enklaste typen så är det vallavettaget. Det förklarar sig självt. Pjäsen av den här typen stod från början bakom en vall. Ganska snart frångick man vallarna och sänkte istället ner pjäserna i runda brunnar. Självklart kallas då dessa för pjäsbrunnar.
Fördelen med det här arrangemanget var att man kunde rikta horisonten runt.
Nackdelen var den låga skyddsnivån, pjäsbesättningen jobbade ute i det fria med i bästa fall en splitterskyddssköld eller huv mellan sig och fienden. Skyddet mot anfall från luften eller direktträff av granater var noll och intet.
Öppna pjäsvärn är en annan benämning på det här arrangemanget.
Vis av erfarenheterna efter andra världskriget började man utrusta pjäser av det här utförandet med heltäckande splitterskydd samt att även pjäsbrunnen täcktes med en plåtkonstruktion, det så kallade napalmskyddet.
Ett stort antal batterier av den här typen byggdes runt om i skärgården, främst under byggnationen av havsbandslinjen. Nedan syns en av pjäserna i batteriet på Korsö.
Märkvärdigare var det nog inte.
Lars S
Se http://kustartilleriet.gearhead.se/img/small/KO1PJ7.gif och inte minst http://kustartilleriet.gearhead.se/FKA_gun.html och http://kustartilleriet.gearhead.se/article_korso.html (där man ser napalmskyddet även underifrån). Ett citat från den fösta texten: Om vi börjar med den enklaste typen så är det vallavettaget. Det förklarar sig självt. Pjäsen av den här typen stod från början bakom en vall. Ganska snart frångick man vallarna och sänkte istället ner pjäserna i runda brunnar. Självklart kallas då dessa för pjäsbrunnar.
Fördelen med det här arrangemanget var att man kunde rikta horisonten runt.
Nackdelen var den låga skyddsnivån, pjäsbesättningen jobbade ute i det fria med i bästa fall en splitterskyddssköld eller huv mellan sig och fienden. Skyddet mot anfall från luften eller direktträff av granater var noll och intet.
Öppna pjäsvärn är en annan benämning på det här arrangemanget.
Vis av erfarenheterna efter andra världskriget började man utrusta pjäser av det här utförandet med heltäckande splitterskydd samt att även pjäsbrunnen täcktes med en plåtkonstruktion, det så kallade napalmskyddet.
Ett stort antal batterier av den här typen byggdes runt om i skärgården, främst under byggnationen av havsbandslinjen. Nedan syns en av pjäserna i batteriet på Korsö.
Märkvärdigare var det nog inte.
Lars S
-
Bengt Ekbladh
>>samt att även pjäsbrunnen täcktes med en plåtkonstruktion, det så kallade napalmskyddet.>>
Fattar jag rätt nu?
Alltså mellan taket på brunnen och kanonen?
”hål” måste finnas för laddningsförfarandet,men motstod Hettan?
Kanonen funkar efter penetrering?
Samt NAPALbomb , kontra napalM i reportaget liten anka eller?
Knappast något värnkanonerna vid flottiljerna hade , eller?
Men kom ihåg det är ett Hemligt skydd
Rätta/ berätta gärna mer
Bengt
Fattar jag rätt nu?
Alltså mellan taket på brunnen och kanonen?
”hål” måste finnas för laddningsförfarandet,men motstod Hettan?
Kanonen funkar efter penetrering?
Samt NAPALbomb , kontra napalM i reportaget liten anka eller?
Knappast något värnkanonerna vid flottiljerna hade , eller?
Men kom ihåg det är ett Hemligt skydd
Rätta/ berätta gärna mer
Bengt
-
Lars Sundin
- Inlägg: 2934
- Blev medlem: 23 feb 2008, 07:17
- Ort: Handen
Man kan säga att "taket på brunnen" utgjordes av en måttligt tjock plåt runt om den relativt markplanet nedsänkta själva pjäsen, som hade vissa pansarsköldar för bemanningens skydd. Det var ofta gamla utrangerade fartygspjäser som placerades så här, och det blev olika från fall till fall. Man kanske måste ha besökt liknande anläggningar; har man det tycker jag Korsö-reportaget ger en bra bild av hur det kunde se ut.Bengt Ekbladh skrev:>>samt att även pjäsbrunnen täcktes med en plåtkonstruktion, det så kallade napalmskyddet.>>
Fattar jag rätt nu?
Alltså mellan taket på brunnen och kanonen?
”hål” måste finnas för laddningsförfarandet,men motstod Hettan?
Kanonen funkar efter penetrering?
Samt NAPALbomb , kontra napalM i reportaget liten anka eller?
Knappast något värnkanonerna vid flottiljerna hade , eller?
Men kom ihåg det är ett Hemligt skydd
Rätta/ berätta gärna mer
Bengt
Brunnen stod (I Korsöfallet) i förbindelse med utrymmen nedsprängda i berget såsom ammunitionsförråd och "personalrum". så man behövde inte gå utomhus under strid. Men skyddet mot penetrering var förstås litet (plåten tunn).
Detta var något som bara förekom vid Kustartilleriet även om något liknande fanns väl vid andra fort; t ex i Norrbotten (Bodens fästning). Det handlar här om fasta befästningar. ja små fästningar med lättare värn spridda i/på berget. Återigen, Korsö-bilderna.
Man håller på att riva dessa anläggningar, till Korsö kom man i grevens stund, så hemligheten är inte aktuell.
Napalbomb är en helt oförarglig miss; napalm var ju på 50-talet ett helt nytt ord, skapat på orden "nafta" och "palmitisk".
En modernare KA-anläggning är bevarad, se http://www.femorefortet.se/Femorefortet-Start.htm. På http://www.femorefortet.se/Bilder/060613-L1.JPG kan du se en man som har större bekymmer än jag, även om jag en gång slog skallen i ett hörn på periskopet som sticker ned från taket och blödde som en gris. Apropå Olrogs visa "Samling vid pumpen, Tunabergare hitåt!/Alfred har di slagi så han ligger å blör/i grusgropa slåss di me Buskhytteborna/
länsman fick på huve, så ja tror att han dör. Tunaberg är den omgivande trakten till Femörefortet söder om Oxelösund.
Lars S