Svenskt Flyghistoriskt Forum

Filmat på f.d. F 18
Deltog verkligen J 34 i incidentberedskapen? Räckte det med 4 akan till försvar?
http://www.youtube.com/watch?=vEadkYIfqtE

[ Post skriven via iPad ]

Christian S skrev:Filmat på f.d. F 18
Deltog verkligen J 34 i incidentberedskapen? Räckte det med 4 akan till försvar?
http://www.youtube.com/watch?=vEadkYIfqtE

[ Post skriven via iPad ]

Varför skulle det inte räcka? J 28, 29 och 32 hade också fyra akan. J 35, som då ännu inte var i tjänst, hade två. 37 och 39 har bara en akan.

Länken funkar inte för mig.

Fpl 35 och 37 fick ju målsökade robotar, jaktraketer utöver akan. Med akan så skulle du m.a.o. tvingas in i kurvstrid med motståndaren.

[ Post skriven via iPad ]

[quote="Christian S"]Filmat på f.d. F 18
Deltog verkligen J 34 i incidentberedskapen? Räckte det med 4 akan till försvar? quote]

Kolla bara "Hawker Hunter -stridsberedd //S.Blomqvist !
Beskrivningar om F8:as oftaste baseringar i Visby.

Du kanske tänker på ev.avsaknad av Rb324 /24, Sidewinder?
J34 var väl det 1:a plan i FV som erhöll denna och det började sent -59.
F8 var ju då under nerläggning .
Vissa uppgifter säger att kanske inte alla? J34 blev uppgraderade (rätta mig här!)
Om vi nu går till 1963 stod F9 för en stor del av incidentberedskapen i Syd-Fisken
då oftast baserad på F12 eller F17.
Bengt

Christian S skrev:Fpl 35 och 37 fick ju målsökade robotar, jaktraketer utöver akan. Med akan så skulle du m.a.o. tvingas in i kurvstrid med motståndaren.

[ Post skriven via iPad ]

Med tiden ja, men det fick J 34 också. 1959 var det inte särskilt många som hade målsökande robotar. En Rb 24 behövde man skjuta i baksektor så det var kursvstrid som gällde då också. Nu gällde frågan incidenten och det är långt ifrån alltid som de burit robotar, ens om flygplanen kunnat det.

Har väl åtminstone tidigare ingått i instruktionen för fisken att man "bara" ska ha laddade akan. Det är bara att titta på bilder genom åren, 99% av fallen så är det inga robotar hängda på flygplanen.

Flygvapnet har länge haft inställningen att robotar, även blinda, på flygplan ingående i incidentberedskap kan, av andra länder, uppfattas som provocerande. Sedan, om de andra länderna som flyger utanför (och ibland innanför...) våra gränser tänker likadant är en annan sak.
Om Flygvapnet hade samma inställning 1959 vet jag dock ej.

Det skulle förvåna mig om ingipande under incidentberedskap inte alltid har följt någon slags våldstrappa, t.ex identifiering, försök till avvisande eller nedtvingning medelst handtecken eller flygplanet, varningseld, bekämpning. Det var nog lite vanskligt och väldigt dyrt att ge varningseld med Rb 24. Dessutom kunde det nog ses som en våldsam upptrappning av våldet, jämfört med varningseld med automatkanon.

Om man nu pratar om Incidentberedskapens början har ju alla böcker
sagt att det började efter nedskjutningarna av Tp 79 och Tp 47 1952-06-13--06-16.

Jag har alltid tänkt:: ja,ja,så fort gick det nog inte.
Tänk vad fel man kan ha utan fakta.
Kolla bara "Kalla krigets luftförsvar" // av B.Törnell och A. Kling
Där får du verkligen insikt hur snabbt man drog igång...Imponerande.
Detta pga. av nylev.radarmateriel och till hjälp av kryssaren Göta Lejons radar
för att "täppa till" vissa luckor.
I början verkar det inte varit dygnet runt-verksamhet !
Nattjakten föll ju på F1
Ovanstående gäller syd och mellan Sverige.
Först 1955-02-01 ordnas fredsluftbevakningen i Övre Norrland= Lappfisken.

Förr om åren publicerades ofta antal insatser och varifrån "inkräktarna " kom ifrån
Hur är det nu?

Bengt

Glömde nämna att beväpningen skulle vara stridsammunition.
Även plan under tex. skjutövningar ,skarpladdade, kunde sättas in vid behov av avvisning

Var det PS-08 man hade hjälp av vid målföljning då?

Jämför med STRIL 60 från 1979, Rrgc Myran
Då var det väl PS-65?
http://www.youtube.com/watch?v=Npp79tViffQ

[ Post skriven via iPad ]

Christian S skrev:Var det PS-08 man hade hjälp av vid målföljning då?

Jämför med STRIL 60 från 1979, Rrgc Myran Då var det väl PS-65?
http://www.youtube.com/watch?v=Npp79tViffQ
[ Post skriven via iPad ]

.

Nja, 1:a PS-08, "Harry" , (av 4 inköpta) kom i drift på Korpberget, Södertälje i januari 1958.
Den hade en räckvidd av 400 Km.

1952/53 var det PJ-21 och PS-16 som användes i fredsluftbevakningen.
1:a PS-16 i drift 1953.
I princip utefter östkusten och Gotland.
Sen tillkom ju Marinens ksrr,kustspaningsradarstationer med Ps-14.
Bengt

Tyvärr har disskussionerna om beredskaps gått lite snett. Incidentrotarna är avsedda att användas i fredstid och deras agerande är reglerat juridiskt i IKFN.( Ingripande vid Kränkning under Fred och Neutralitet).
Första åtgärde är att avvisa främmande plan och ev. skjuta varningsskott.
Hjälper ej detta får skadeskjutning ske.
Enast i trängande fall får verkanseld avges.
Efter att ovanstående scenarie skett kommer juridisk prövning att ske. Arme´n hade f.ö. motsvarande lagar att följa för de trupper som kunde sättas in mot främmande förband. Även deras regelbok hette IKFN.
FV. hade alltid incidentrotar startklar att sättas in . Startplatserna varierades alltid under kalla krigets dagar. Många flottiljer deltog i denna beredskap. Någon verkanseld har ej behövt avges under den tid som systemet med beredskapsförband använts./Lars-Eric Larsson

Emil Lindberg skrev:Flygvapnet har länge haft inställningen att robotar, även blinda, på flygplan ingående i incidentberedskap kan, av andra länder, uppfattas som provocerande. Sedan, om de andra länderna som flyger utanför (och ibland innanför...) våra gränser tänker likadant är en annan sak.
.

Flygvapnets inställning är intressant som du säger du bla Finland flyger med 2xAMRAAM och 2xAIM-9X och om några år får vi se Ryssland flyga med spetsnosar som har vapenschakt dvs man ser inte alls om de har vapen eller ej. Varför rote-2:an inte heller har robotar är också märkligt. Hur provocerande kan det vara?

Hade det varit 1956 i stället för 1959 hade frågan varit begriplig, för då kunde de inte skjuta med sina akan. Men å andra sidan kunde man ju inte erkänna det genom att låta bli att använda dem.

Och här är länken med den bokstav som fattades: http://www.youtube.com/watch?v=rEadkYIfqtE

Man bör ha i åtanke att jaktincidentberedskapen länge även har haft en roll i underrättelseinhämtningen. Detta kunde man läsa om i Flygvapennytt redan på 1970-talet. Man startar alltså inte enbart mot mål som har kränkt eller är nära att kränka svenskt territorium, utan även mot mål som kan vara av intresse av andra skäl. Att ute över internationellt vatten söka upp "fredliga" luftfartyg/sjöfartyg och själv vara beväpnad med synlig last som om man hade tänkt skjuta ner dem kan kanske måhända uppfattas aningen aggresivt. Men som sagts tidigare i denna tråd, inte alla länder tänker så.

De flesta apparaterna i flygplanen är belagda med flygtidsbegränsningar, innan de måste tas in för kontroll, underhåll eller rentav tas ur tjänst (skrotning/destruktion). Detta gäller även robotar. Om erfarenheten och historien visar att varnings- eller verkanseld aldrig har behövts öppnas av svensk jaktincidentberedskap är det väl tämligen onödigt att uppträda som om kriget stod för dörren och "slita ut" robotarna redan i fredstid?

Yttre last har ofta eller alltid en negativ inverkan på både bränsleförbrukning och uttagbar (tillåten) lastfaktor (G-belastning). Genom att i onödan inte kånka runt på robotar når man alltså längre ut från gränsen, kan stanna uppe i luften längre tid och/eller hänga med bättre om/när målet börjar att manövrera.

Även flygplan i incidentberedskap drabbas av felfunktion eller "flygs ut" för underhållsåtgärd. Ett nytt flygplan måste då snabbt in i beredskap för att upprätthålla anbefalld beredskapgrad. Ju mer beväpning man ska ladda flygplanet med, ju längre tid tar flygplansbytet.

Summa summarum kostar det nog mer än det smakar att, under fredstillstånd, ha jaktincidentberedskapen laddad med mer än automatkanon.

/Emil - som här alltid skriver i egenskap av civil person

Fungerande länk, se http://www.youtube.com/watch?v=rEadkYIfqtE