Svenskt Flyghistoriskt Forum

En sak jag alltid undrat är varför man flyger omkring med fälltankar i fredstid (då man rimligen inte har nåra planer på att faktiskt fälla dem).

Det måste ju rimligen öka bränsleförbrukningen, både i termer av vikt och luftmotstånd (även om jag iofs har ett vagt minne av att Lansens aerodynamik på nåt magiskt vis förbättrades av buktanken).

En rimlig anledning borde väl vara att man önskade mer bränsle än de interna tankarna för att förlänga aktionstiden vid övningarna.

Fäll-/extratankar används ju för att förlänga aktionstiden och/eller räckvidden. Vissa typer av övningar kräver lång/längre aktionstid och då kanske man måste hänga på en eller flera fäll-/extratankar. Med hjälp av fäll-/extratankar kan man stanna uppe längre och slipper "hatta upp och ner" bara för att bränslet inte räcker till det man skulle göra. Således kan flygtiden och flygplanen nyttjas mer effektivt.

Fälltankar är inga vapen. Om de ska nyttjas som brandbomber krävs någon typ av inbyggd tändanordning som antänder bränslet vid nedslag. Att förlita sig på att gnistbildning eller kompression vid nedslaget möjligtvis antänder bränslet är sannolikt en icke tillförlitlig metod.
Fällning av fälltankar bör göras i absoluta nödfall då man snabbt måste bli betydligt lättare eller minska luftmotståndet. Att i fred- eller krigstillstånd fälla tankarna bara för att de är tomma är ju slöseri på materiel - pö om pö kommer antalet tillgängliga tankar att minska. Att beställa, tillverka och driftsätta nya borde ta förhållandevis lång tid. Således kan man alltså stå där en dag, när man verkligen behöver tankarna, utan tillräckligt antal att hänga på.

Visst är det som du påpekar, att extra-/fälltankar påverkar luftmotstånd och vikt. Om fäll-/extratanken inte är väldigt finurligt utformad finns det således viss punkter/situationer där tankens luftmotstånd/vikt tar ut nyttan med tanken. Ibalnd kan man således, under vissa situationer/premisser, nå längre genom att endast nyttja t.ex två fälltankar istället för tre. Dock finns det sanolikt vissa knep att ta till, t.ex att anpassa höjd eller fart, eller anpassa övriga last. För moderna flygsystem misstänker jag att det finns datorbaserade stödsystem som hjälper piloten att räkna ut hur många fälltankar som är lämpligt och hur långt han/hon då når.

Det finns en annan anledning till att man inte fäller fälltankarna i onödan i fredstid. De är tillverkade som ett flygplan och beräknade för ett stort antal flygtimmar mao väldigt dyra. I princip bör man väl kalla dem för extratankar och inte fälltankar för de skall ju inte fällas normalt sätt. Jämför med fälltankarna under 2:a VK. De var verkligen fälltankar och extremt enkelt byggda för att spara material och kostnad eftersom de i princip alltid fälldes under uppdragen och därmed bara utsattes för en handfull flygtimmar.

Vad gäller extratanken på A32/J32 Lansen så var det ingen fälltank. Den går inte ens att fälla för den är bultad till flygplanet. Den placerades och utformades på så sätt att den förbättrade areafördelningen på flygplanet vilket sänker luftmotståndet. Pga det har 32:an längre räckvidd med extratanken monterad än utan även om den är tom.

/Thomas Adamsson

Fast det jag undrade var alltså inte varför man inte fäller tankarna i fred, utan varför de alltid är på plats.

Om det nu är så att ”vissa övningar” kräver längre räckvidd, så borde det ju inte gälla alla övningar (väl)?

Jag vet inget om hur det militära livet funkar, men man kunde ju tycka att åtminstone en och annan flygning skulle vara så kort att de inre tankarna räcker gott. Och hur ofta har vi sett Drakar eller Viggar flyga runt utan extratankar?

Hellbastard skrev:Fast det jag undrade var alltså inte varför man inte fäller tankarna i fred, utan varför de alltid är på plats.

Om flygplanet ska ha fälltank pass 1 och 2, men inte pass 3 kan man lika gärna låta den hänga. Det är då bara onödigt arbete och slitage på grejorna att plocka upp och ner med grejorna. Dessutom blir det för klargöringsledare och piloter krångligare att hålla reda på vilka flygplan som har/bär fälltank vilka pass. Risken för missförstånd ökar, vilket kan resultera i att piloten kommer ut till ett flygplan utan fälltank, när han/hon behövde ett med fälltank. Dessutom tar det några minuter att "hänga om" ett flygplan - minutrar som istället kan användas till att tidigare komma upp i luften.

Hellbastard skrev:Om det nu är så att ”vissa övningar” kräver längre räckvidd, så borde det ju inte gälla alla övningar (väl)?

Detta blir ju en slags standard. Om t.ex JAS 39 inte hade kunnat utrustas med fälltankar hade ett vanligt pass blivit ca XX minuter långt, och alla inblandade hade vant sig vid detta och anpassat flygningarna därefter. Vid korta pass läggs ju dock en större del av passet till start, flygning till sektor, flygning från sektor och landning, jämfört med ett längre pass. Vid längre flygpass får man ju mer tid, både i minuter och procentuellt sett, till det man faktiskt skulle öva. Man kanske hinner med 2-3 olika delövningar/delmoment, istället för endast en/ett. Eller hinner repetera övningen/delmomentet fler gånger.
Nu kan ju t.ex Gripen förses med upp till tre fälltankar. En fälltank är vanligast och verkar passa piloternas ambitioner och behov av flygtid per pass bra. Dessutom bör man ha i bakhuvudet att man bör (måste?) ha bränslereserv för att kunna ta sig till en alternativ flygplats, helst militär sådan, ifall landning på avsedd bas omöjligörs.
Som sagt, det blir nog en slags standard, att man vänjer sig vid och planerar efter att flygplanet är utrustat med en eller flera fälltankar och den flygtid/räckvidd detta ger.

Tack för initierat svar!