Svenskt Flyghistoriskt Forum

2008-08-05/ Denna tråd fanns tidigare i tråden "Om upphovsrätt, nedladdning och spridning" med startdatum 2008-08-01. Eftersom nedanstående har kommit att handla om annat intressant ämne har jag valt att dela tråden.
/Sven-Erik Jönsson

Christian S skrev:
...

...

För den som är nyfiken så återfinns min hemsida på http://hem.passagen.se/longwave/

Det var inte dåligt, att du hade en sådan hemsida och ett sådant intresse visste jag inte! Själv har jag "livnärt" mig på rundradions teknik i nästan 30 år.

Saknar Gävle på din lista; "minns" hur jag som 6-åring eller så med min far, alltid radiointresserad och efter pensioneringenen sändaramatör, besökte stationen eller studion mitt i sta'n. Se http://www.samlaren.org/gavle.htm

Här två bilder som visar att 20- och 30-talets stationer var imposanta ariktektritade och påkostade anläggningar, där man vinnlade sig om detaljerna som man kan se på bilden av Grimetons entré om man tittar noga.

http://larssundin.ownit.nu/Motala_1933.JPG (från 1933; familjealbumet)
http://larssundin.ownit.nu//070908_Grim ... ntr%E9.jpg

I och för sig var ju Grimeton ingen rundradiostation utan användes för andra saker, bl a (i "modern tid") för kommunikationen med våra ubåtar. Eller om det bara var en yttersta back-up; minns inte så noga.

Lars S

Lars Sundin skrev:

Christian S skrev:
...

...

För den som är nyfiken så återfinns min hemsida på http://hem.passagen.se/longwave/

Det var inte dåligt, att du hade en sådan hemsida och ett sådant intresse visste jag inte! Själv har jag "livnärt" mig på rundradions teknik i nästan 30 år.

Saknar Gävle på din lista; "minns" hur jag som 6-åring eller så med min far, alltid radiointresserad och efter pensioneringenen sändaramatör, besökte stationen eller studion mitt i sta'n. Se http://www.samlaren.org/gavle.htm

Här två bilder som visar att 20- och 30-talets stationer var imposanta ariktektritade och påkostade anläggningar, där man vinnlade sig om detaljerna som man kan se på bilden av Grimetons entré om man tittar noga.

http://larssundin.ownit.nu/Motala_1933.JPG (från 1933; familjealbumet)
http://larssundin.ownit.nu//070908_Grim ... ntr%E9.jpg

I och för sig var ju Grimeton ingen rundradiostation utan användes för andra saker, bl a (i "modern tid") för kommunikationen med våra ubåtar. Eller om det bara var en yttersta back-up; minns inte så noga.

Lars S

Grimeton är en imponerande anläggning. Den anses så pass viktig i ett historiskt perspektiv att den finns med på UNESCOs lista över världsarven. Så här skriver bl.a. svenska Wikipedia om radiostationen i Grimeton:

"Riksdagen beslutade 1921 att bygga en radiostation för trådlös telegrafi med USA. Platsen man valde blev Grimeton, stationen började byggas 1922 och stod färdig 1924. Anläggningen konstruerades av Ernst Alexanderson, svenskfödd chefsingenjör för RCA och stationsbyggnaden ritades av Carl Åkerblad. Två exakt likadana men spegelvända alternatorer installerades. Den ena utgjorde reserv. I december 1924 öppnades den första direkta radioförbindelsen mellan Sverige och USA och den 2 juli 1925 invigdes stationen officiellt av Gustav V.

Förbindelsen var ett resultat av ett samarbete med Radio Corporation of America (RCA). Grimeton fungerade som sändarstation, medan mottagarstationen låg i Kungsbacka. Själva telegraferandet skedde dock i det gamla televerkshuset på Kaserntorget i Göteborg. Där lämnade man in sina telegram. Telegrafisignalerna gick sedan med tråd till Grimeton där de automatiskt fortsatte ut i etern.

Ett nätverk med liknande stationer byggdes över hela världen under 1920-talet, men av dessa finns alltså enbart Grimeton kvar i fungerande skick. Hela anläggningen är i detalj bevarad i sitt dåtida skick. Den ena av alternatorerna skrotades dock 1960 för att ge plats åt fler kortvågssändare.

Under andra världskriget spelade stationen stor roll för förbindelserna med USA då kabeltrafiken var avbruten." Slut citat.

Mer kan läsas på den här länken http://sv.wikipedia.org/wiki/Radiostationen_i_Grimeton

Arne M skrev:
...
Grimeton är en imponerande anläggning. Den anses så pass viktig i ett historiskt perspektiv att den finns med på UNESCOs lista över världsarven. Så här skriver bl.a. svenska Wikipedia om radiostationen i Grimeton:

...
...

Mer kan läsas på den här länken http://sv.wikipedia.org/wiki/Radiostationen_i_Grimeton

För den radiotekniskt intresserade, rekommenderar jag förutom de länkar Wikipedia ger, Carl-Henrik Waldes artikel om vår flottas radiokommunikationsteknik för ubåtar under 100 år, där Grimeton spelade en roll samt även andra sändare som inte varit allmänt kända, i Kungl. Örlogsmannasällskapets "Tidskrift i sjöväsendet", nr 4/2006 som finns på http://www.koms.se/ul_pdf/279_TiS_4_2006.pdf. Här beskrivs även stegen fram till världsarvförklaringen där Walde personligen starkt bidragit.

Lars S

Grimeton har jag varit vid ett par tillfällen när de har dragit igång den gamla alternatorn på 200kW. Är det litet fuktigt ute när nycklingen påbörjas är det så att kroppshåren reser på sig.

Jag besökte båda stationerna i Motala idag och det var en mycket givande upplevelse.

Grimeton finns kvar tack vare Marinen som behövde något att kommunicera med till sina ubåtar när de befann sig i undervattensläge i Västerhavet. Jag har för mig att Grimeton når ca. 100m i vatten. Om det är salt- eller sötvatten låter jag vara osagt. Men det finns även kommunikation på området för trafikflyget. Jag tror det är mest kontakten med distansflygningar (heter det så?) med hjälp av kortvåg och trafiksättet SSB (USB förmodar jag) sker från Grimeton.

Så Grimeton är även viktigt för flyget.

Christian S skrev: ...
Grimeton finns kvar tack vare Marinen som behövde något att kommunicera med till sina ubåtar när de befann sig i undervattensläge i Västerhavet. Jag har för mig att Grimeton når ca. 100m i vatten. Om det är salt- eller sötvatten låter jag vara osagt. Men det finns även kommunikation på området för trafikflyget. Jag tror det är mest kontakten med distansflygningar (heter det så?) med hjälp av kortvåg och trafiksättet SSB (USB förmodar jag) sker från Grimeton.

Så Grimeton är även viktigt för flyget.

Hej Christian!

Vi har avlägsnat oss från det ursprungliga ämnet men faktiskt spårat ur till flyg - åt rätt håll så att säga.

Walde skriver litet om hur djupt ned i vattnet radiosignalen tränger. Det är olika för sött och salt vatten och man bör helst ha olika frekvenser för Östersjön och Västerhavet. Marinen kom att för Östersjön använda två f d störsändare från FV i Oskarshamnstrakten. Skall ubåten sända får den sticka upp något ovanför ytan, vilket inte är så bra. Man tidskomprimerar därför sitt meddelande och sänder en kort "burst" på HF (HF=High Frequency=kortvåg).

Den kortvågstjänst för flygbolagen du nämner bedrivs i dag av ett företag som heter Stockholmradio (eller Stockholm Radio), ett inarbetat namn för sjöfolk. Det var en gång en del av televerket men är nu sedan 2003 privatägt och tillhör företagsgruppen "Viamare". Operatörerna (drygt 20 pers) sitter i Nacka Strand vid Stockholm, och sändarna för HF-flygradio står i Karlsborg och mottagarna i Enköping, och jag skulle inte tro inte det finns något för flyget i Grimeton, men däremot sändare för några andra mer sjöfartsinrikade tjänster, men osvuret är bäst. Telekomföretag är gärna tystlåtna om var man har sina anläggningar - för att hindra sabotage o d.

Televerket var en gång stort i Europa (i USA är det ARINC som håller i den) på denna typ av tjänst för flyget och Stockholmradio förefaller föra traditionen vidare. Jag tror kanske inte den har någon lysande framtid men man presenterar man sin tjänst med stolta ord ändå: Ett betydande antal av världens större och mindre flygbolag använder dagligen Stockholm Radio för den rutinmässiga kontakten med sina flygplan. Även moderna flygplansflottor utrustade med satellitkommunikation nyttjar HF-radio via Stockholm Radio som säker och inarbetad back-up.

Stockholm Radios roll är i sammanhanget helt och hållet en kommunikationslänk mellan flygplansbesättningen och dess landorganisation. Dirigering av flygtrafik ingår ej i våra uppgifter. Detta sköts av ATC - Air Traffic Control (drivs i Sverige av Luftfartsverket). <ATC använder förstås också HF på de flygsträckor det behövs, över Atlanten exempelvis.>

Stockholm Radios Flygradiotjänst inkluderar bl.a förmedling av:

* Avgångs/ankomstmeddelanden
* Positionsrapporter
* S.k. "Redispatches" (ung. överflygningsklarering med avstämning av nödvändig bränslemängd etc)
* Väderobservationer/prognoser för önskad flygplats världen runt.
* "Operational phone-patches" (Radiosamtal mellan flygbesättning och bolagets operationella avdelning eller agentkontor)
* "Personal phone-patches" (Besättningens privata radiosamtal, debiterat direkt på privat kreditkort)
* Radio-medical samtal.

Stockholmradio finns på http://www.stockholmradio.se/ där den intresserade kan läsa en hel del mer.

Lars S, gammal televerkare som borde kunna detta men har fått googla

Hej Lars!
Varför används anropssignalen "Enköping Radio"?
Om jag förstått dig rätt så var det Stockholmradio som bl.a. ordnade phonepatch (med hemtelefonen)?
Fanns det verkligen konkurrens på detta område? (inom vårt land, alltså)

Hej Robban!

Var icke orolig, på den gamla goda tiden fanns icke konkurrens. Televerket höll i mycket men man hade ju verksamheten uppdelad på olika platser i landet och dessa benämndes då ofta efter sin geografiska plats och vilka kunder man betjänade. Satt radiooperatörerna i Enköping så var det ju naturligt att det var anropet, satt de i Stavsnäs (för sjöfart) var det ett naturligt att det namet användes.

Sedan omorganiserades det och flyttades och centraliserades så att operatörerna till slut kom att sitta på samma ställe (tack vare fjärrkontroll och fjärrförbindelser). Så sålde man rasket.

Så kan det gå.

Så anropet "Enköping radio" har historiska skäl: 1967 Flygradiotjänsten på kortvåg startar vid Enköping Radio.

---------------------


Jag har litet hastigt klippt i Stockholmradios historik och lyft fram luftfartens tjänster och förändringar, sammanslagningar och nedläggningar i allmänhet. Gamla kära namn och företeelser förvinner eller bara byter namn:

2004 20 februari: Stockholmradio flyttar till nya adressen: Cylindervägen 20 i Nacka Strand.

2003 December: Nya tjänsten Stockholm Radio AOCC lanseras (Air Operational Control Centre)

2003 Stockholmradio lämnar Telia för gott 1 maj. Ny ägare är Viamaregruppen som övertar personal och alla tjänster inkl. kustradioverksamhet, Sjöassistans, HF-flygradiotelefoni mm. Nya ägare med nya visioner borgar för fortsatt svensk kustradioverksamhet.

- Karlskronaradio/SAA lägger ner sin kvarvarande militära kustradioverksamhet

2002 En hundraårig epok avslutas den 1 februari då passningen av (f.d.) nödfrekvensen för morsetelegrafi på långvåg 500kHz upphör.

- Tingstäderadio/SAE lägger ner sin kvarvarande civila & militära kustradioverksamhet
.
2000 Stockholmradio sista kvarvarande svenska kustradio med morsetelegrafi på långvåg, sedan Tingstäde- resp Karlskronaradio tystnat.

Telia börsnoteras i juni

1996 Stockholmradio övertar ansvaret för maritim kortvågstelefoni - de sista resterna av det gamla Göteborg Radio/SAG.

1995 Nytt avtal mellan Telia och Sjöfartsverket förlänger nådatiden för sjöräddningscentralen på Stockholmradio till utgången av 1998.

1994 Stockholmradio flyttar från Årstadal till plan 12 i Telia Mobitels nya kontorshus Nacka Strand.

1993 Härnösand Radio upphör. Verksamheten tas över av Stockholmradio, inklusive sjöräddningsansvaret för hela Norrlandskusten.

1993 Televerket bolagiseras – nytt namn Telia. Televerket Radio blir Telia Mobitel AB, som några år senare blir Telia Mobile AB.

1991 Kraftig expansion på flygradiotrafiken i samband med Gulfkriget.

1980 Stockholmradio flyttar in från Stavsnäs till kontorshus i Årstadal (Televerkets Radiodivision).

Enköping Radio upphör och verksamheten slås ihop med Stockholmradio i Årstadal, som därmed inleder verksamheten med HF flygradio samt fasta radiovior till bl.a. Kina, Vietnam och Indien.

1977 Stockholmradio övertar sjöräddningsansvaret från försvarets stationer Karlskrona Radio/SAA resp. Tingstäde Radio/SAE. Dessa blir s.k. sjöräddningsundercentraler (MRSC).

1973 Malmö Radio upphör – övertas av Stockholmradio. Basnät och sjöräddningsområde sträcks ned till Smygehuk.

1967 Flygradiotjänsten på kortvåg startar vid Enköping Radio.

1960 Stavsnäs Radio byter namn till Stockholmradio.

Lars S

Hej Lars!
Jag har ibland spanat efter någon radiomast i Enköpingstrakten men aldrig upptäckt någon så jag misstänkte att det var FRA som skötte phone-patch- servicen.
Beträffande Radiotelefonistcertifikat så minns jag hur jag fick leka nödläge genom att låtsas ropa upp "Stafsnäs Radio" på Kungl. Svenska Telegrafstyrelsen..
Anropet skulle upprepas, allt skulle tas om tre gånger, det var inget som stämde med hur det verkligen gick till inom flyget. Men certifikat fick jag (7/11 -49). .

Hej Robban!

Kortvågsantenner behöver inte vara särkilt högt uppspetade över marken, så de ses inte alltid på långt håll.

Jag har själv aldrig varit på det som en gång hette "Enköping radio" men googlade och fann http://www.lidingby.nu/radiostationen.html. Med hjälp av de orts/platsnamn som nämns där kan man hitta anläggningen på kartan, söder om Pepparrotssta'n. En punkt i anläggningens historik: 1967 - Den första testen med telefonsamtal till flygplan sker via kortvåg från Enköpings Radio. Verksamheten kommer senare att utvecklas till att bli stationens huvudsyssla..

En kortvågsantenn kan se ut så här - och på många andra sätt.

Lars S

Mycket informativt svar, Lasse - och vilken vacker musik!
Tårar trillar...

En kortvågsantenn kan se ut så här också. Särskilt om den står i mitt potatisland...

http://www.flickr.com/photos/kenjohan/2 ... 853850930/



Kenneth

Hej!
När Transair fick sina Boeing 727 i slutet av 1967 fanns 2 uppsättningar av HF.
I slutet av 1968 fick Transair en överenskommelse med Televerket att utnyttja Enköpings radio s.k. "air-to-ground".
Där står bl.a. "Anm. Enär ENKÖPING RADIO är förhållandevis avsides beläget i förhållande till sändarstationen sker frekvensändringar f.n. halvmanuellt, varför ca 2-4 minuters fördröjning kan förväntas vid frekvensändringar".
Till att börja med användes frekvenserna 8837, 13355 och 20770 kc/s.
Sändning och mottagning fungerade utmärkt. Eftersom det var SSB, slapp man störningarna som vi tidigare varit vana vid. Vi slapp även passa eftersom vi hade selcal installerat.
Om det hela var försök från ömse sidor vet jag inte men det påpekas att det var utan kostnad för Transair.
Betr. antenn har jag för mej att jag sett något liknande på UD:s tak vid Gustav Adolfstorg i Stockholm.
Bam

Hej Bam!
Jag gissar att UD har sin egen radiostation (med scrambler).
Annars vore väl Kaknästornet en bra plats för antenner av allehande slag?

Hej Guy!

Kul respons! Tyvärr vet jag inte mycket om denna HF-tjänst, det var inte den typ av radio åt civilflyget och Luftis jag jobbade med på 60-talet. Men väldigt duktiga var vi på televerket. Speciellt på radiosidan som man ser av en stolt annons från storhetstiden på 80-talet. Snyggt av televerket att supporta tidskriften MACH eller hur? Det gjorde inte bara agenten för Toyota. "Totalkommunikation från start till landning". Jojo minsann. Vi var utan konkurrens. (Förlåt vitsen., Robban.)

(Den kritiske läsaren noterar att den HF-tjänst som Enköping radio lanserade konstigt nog inte är nämnd.)

Så kallade logperiodiska antenner för kortvåg för kontakt med hemlandet kan man se på varje mer eller mindre anständig ambassad i Stockholm inklusive vårt eget UD vid Gustaf Adolfs torg som du nämnde. I fall av världskris eller statskupp e d kan ju en egen förbindelse vara bra; inte alla har möjligheten att bara kuta över Norrbro till Slottet eller Riksdagshuset. Men givetvis lyssnar ändå alltid FRA!

Som sagt kan kortvågsantenner se väldigt olika ut. Det handlar om våglängder från 100 till 10 meter och antenner brukar ju vara av kanske halva den aktuella våglängden eller mindre enligt läroboken. Men ordentligt mycket mindre kan man göra dem med modern teknik, och så här elegant i fenans framkant kan det ordnas på en Boeing 737.

Av Selcal har jag ingen egen erfarenhet men här är litet om hur kommunikationsbiten kan te sig för de bålda piloterna/knapptryckarna.

Lars S

Lars Sundin skrev:

Arne M skrev:
...
Grimeton är en imponerande anläggning. Den anses så pass viktig i ett historiskt perspektiv att den finns med på UNESCOs lista över världsarven. Så här skriver bl.a. svenska Wikipedia om radiostationen i Grimeton:

...
...

Mer kan läsas på den här länken http://sv.wikipedia.org/wiki/Radiostationen_i_Grimeton

För den radiotekniskt intresserade, rekommenderar jag förutom de länkar Wikipedia ger, Carl-Henrik Waldes artikel om vår flottas radiokommunikationsteknik för ubåtar under 100 år, där Grimeton spelade en roll samt även andra sändare som inte varit allmänt kända, i Kungl. Örlogsmannasällskapets "Tidskrift i sjöväsendet", nr 4/2006 som finns på http://www.koms.se/ul_pdf/279_TiS_4_2006.pdf. Här beskrivs även stegen fram till världsarvförklaringen där Walde personligen starkt bidragit.

Lars S

Liten Grimeton snutt ifrån "tuben"
http://www.youtube.com/watch?v=-G-siA79 ... re=related

KS HAD

Mer att läsa om Grimeton-station bjuds av Länsstyrelsen i Halland på http://www.n.lst.se/NR/rdonlyres/024E8C ... porten.pdf Det är en bra skriven text, där folk som var med när det begav sig berättar. Perspektivet är etnologiskt/sociologiskt, och det finns många sköna episoder/passager.

Många av oss instämmer nog i: Jag har i alla fall överlevt alla de här omorganisationerna.

Söker man på "flyg" hittar man bl a: När Landvetter flygplats byggdes på 1970-talet var många radioarbetare utlånade dit, varav åtta från Grimetonstationen. Man byggde upp radioutrustning och kopplade in alla de system som är för radar och ILS-instrumentlandningssystem. Man började med att gjuta fundament till de olika antennerna. Sen skulle allt monteras. En informant minns hur de efter ett snöoväder fick skotta fram utrustningen innan de kunde börja arbeta. En annan gång blev de också utsatta för vädrets makter. De satte upp antenner som var ”svamplika” och det fick inte komma någon fukt i dem. Eftersom de inte var färdigmonterade satt ”hattarna” lite löst på. Plötsligt blev de överraskade av ett åskväder och alla hattarna flög av. Så kom regnet. När allt var monterat skulle utrustningen finjusteras av Luftfartsverket...

”Det va aldrig några klagomål”, berättar en informant stolt. Arbetet på Landvetter tog cirka ett och ett halvt år.

ILS-arbete gjordes också vid Halmstads flygfyrar. Installationen började 1965 efter den stor olyckan på Ängelholms flygplats då många dog och som påskyndade utvecklingen. En av informanterna arbetade med detta under några år och var med om många flygturer för att testa systemet.

Jag kan tänka mig att de svampliknande antennerna hörde till Doppler-VOR-stationen. (En sådan station kan se ut så här.)

Lars S

Gör ett litet inhopp här angående Grimeton. I wiki-artikeln berörs läget bara lite men det var den ultimata placeringen eftersom signalerna passerade norr om Skagern och söder om sydspetsen på Norge. På andra sidan Atlanten nåddes inte USA direkt men väl västligaste delen på Newfoundland där deras station låg, vilket då och nu ligger i Canada. Dom fördes dock vidare till USA. Om jag minns rätt så var mottagningsantennen här nedgrävd tvärs över Onsalahalvön.

Åke Karlsson skrev: ...
Om jag minns rätt så var mottagningsantennen här nedgrävd tvärs över Onsalahalvön.

Hej Åke, nja det är sällan man gräver ned antenner men däremot förekommer i vissa fall ett "balansnät" av koppar-kablar som tjuvaktiga personer ibland gräver upp. Liknande kopparstölder är väl även kända från järnvägsväsendet.

Jag fann på http://www.radiomuseet.se/medlem/audion ... /kung.html att Till radiostationen (i Kungsbacka) hörde en vågantenn, en s.k. Beverage-antenn. Den bestod av två koppartrådar uppsatta på 9 m höga stolpar längs en sträcka av 13,4 km, över Kungsbackaån och sydöster ut genom Hanhals och Fjärås socknar till Skärsjön på sydsidan av Lygnern.

Jag har förresten aldrig lyckats hålla isär televerkets sändar- och mottagarstationer på Onsala-halvön. Vallda och och... Men det är nog strängt taget en annan historia.

Så fanns/finns ju professor Rydbecks Råö, där denna bild av Carl-Henrik Walde, central figur i räddningen av Grimeton, är tagen.

Walde fick tydligen en del slängar för att han berättade för mycket om viss försvarsteknik. På http://www.sk0mt.net/tvd08.doc finns ett intressant dokument. Verkar det som. Dessutom (!) finns här den mest pedagogiska bild jag sett av Grimetons sändarantenn.

Så en bild jag tog i Grimeton förra året som visar stationens förbindelser i slutet av 30-talet bedömer jag: http://larssundin.ownit.nu/070908_Grime ... entral.jpg

Lars S

Minnet är inte beständigt, jag kan ha fel angående mottagarantennen. Det kan vara den du beskriver som jag blandar ihop med annat, uppgifterna kommer från en artikel i nån personaltidskrift från Televerket för många år sen. Egentligen borde man spara allt intressant men livet som ekorre kräver för stora förvaringsutrymmen. Att antennen måste vara lång beror ju på våglängden som den måste matcha. En ev nedgrävning har nog ingen effekt på mottagningen för extrem långvåg men som sagt, jag kan ha fel där.

Jag hittade i min hylla en skrift från Televerket om Ernst Fredrik Werner Alexanderson, mannen bakom sändartekniken, och har plåtat av två sidor.

Man ser bl a var mottagningsantennen var belägen. Enligt skriften var den uppspänd över marken på trästolpar och mycket lång. En antenn av denna typ är typiskt bortåt en à två våglängder lång, här "bara" 13 km. En sådan antenn har en stor riktverkan och är alltså avsedd för en viss mottagningsriktning (i det här fallet nordväst viket är det håll storcirkeln mot Long Island går. Notera att sändar- och mottagarantennerna genom sina olika verkningssätt har 90 grader olika orientering.)

Det blev med tiden en ytterligare sådan antenn i Kungsbackatrakten samt andra antenner enligt tidigare vad som står i tidigare tipsad sajt om Kungsbacka mottagningsstation.

Mina avplåtningar finns på:
http://larssundin.ownit.nu/Grimeton1.jpg
http://larssundin.ownit.nu/Grimeton2.jpg

Finns det numera något som inte finns i Wikipedia?...:
http://en.wikipedia.org/wiki/Beverage_antenna

Lars S

Mottagarhuset i Vallda eller rättare sagt i Kungsbacka finns kvar men mottagarantennen är nedriven. Kungsbacka kommunicerade med Telegrafstationen på Kaserntorget i Göteborg. Grimeton skötte således enbart sändningen.

En annan intressant station som få egentligen känner till är långvågssändaren i Motala. Nej, inte den som ligger i centrala Motala utan den som ligger strax utanför Vadstena.

Med viss tvekan kan jag länka till ett litet dokument med egentagna bilder från förra söndagen efter ett besök i stationen. Anledningen till att jag tvekar är att ett av rummen är helt beklätt med metallen märkt Cu i det periodiska systemet. Med tanke på dagens höga metallpriser och en del mindre nogräknade personer som har svårt att skilja på mitt och ditt som kan läsa detta, är jag lite rädd för att stationen tillika muséet ska bli utsatt för sabotage. Jag vill inte få något sådant på mitt samvete att jag kan ha bidragit till något sådant. Å andra sidan är det tämligen svårt att obehindrat och ostört ta sig igenom 1,3m tjock armerad betong samt en stötvågssäker dörr i ungefär samma dimension.

Hoppas ni har överseende med min tveksamhet.



http://moon.ath.cx/isbjorn/Orlunda.pdf

Vem äger anläggningen? Teracom?

Kenneth

Nej, det är en privatperson som gör det. Han har jobbat på stationen från 1958 fram till då Televerket Radio lade ned stationen 1991. Efter det tog han över och bedriver ett litet privat museum som man kan besöka efter överenskommelse.

Christian S skrev:Nej, det är en privatperson som gör det. Han har jobbat på stationen från 1958 fram till då Televerket Radio lade ned stationen 1991. Efter det tog han över och bedriver ett litet privat museum som man kan besöka efter överenskommelse.

Precis. Stationen lades ned innan Teracom bildades (genom en utbrytning ur Televerket Radio). Såg vid googling att en person ansökt om men nekats bidrag från Vadstena kommun för vård av anläggningen.

Wikipedia skriver: Sändaren stängdes av 30 november 1991, och 1995 revs de sista masterna. 1987 hade militär från K3 i Karlsborg fått öva sina sabotagekunskaper på tre av masterna. Totalt upptog stationen 240 hektar inklusive jordnät och kraftkablar nedlagda under plogdjup. Idag finns en 86,4 m hög mast för mobiltelefoni på samma plats som den ursprungliga mittmasten. I januari 2006 skrev några privatpersoner till länsstyrelsen i Östergötland med begäran om att stationsbyggnaden skulle byggnadsminnesförklaras..

Det kan tilläggas att mittmasten en gång rasade (åska tror jag) och lade sig över den kraftigt utförda byggnaden. Sådant händer med master ibland - har jag hört. Därefter sände man med ett modifierat (förenklat) antennarrangemang.

Lars S

Centrummasten med sina 250m störtade mycket riktig under ett åskoväder i juli 1970. Blixten slog ned i masten och satte fyr på en av de oljefyllda stagisolatorerna. Branden orsakade att ett av stagen brann av och masten störtade samman över "bunkern". Själva stationshuset eller "bunkern" som den kallas, fick endast obetydliga skador. Kikar man på en bilderna i mitt dokument kan man se ett tydligt jack i överkant på betongmuren.

Hade inte blixten satt fyr på en stagisolator hade masten klarat sig.

Detta fick jag berättat från herren som äger stationen idag.

Det exakta datumet var 12 juli 1970 kl. 01:50.