Svenskt Flyghistoriskt Forum

Hej!

Vad är vitsen med hjulen på det här viset?
Landa i lösare/mjukare mark? Eller något annat?

http://forum3.sff.n.se/viewtopic.php?f=10&t=5054

Har det funnits fler flygplan med hjulen på det här sättet i Sverige?
(Ja, bortsett från 37:or och en del större passagerarplan alltså.)

Martin Hellberg, Backamo

Tp 84 t ex har det för att minska hjultrycket och kan därför lasta en del.

Viggen skulle kunna starta och landa på vanliga landsvägar med mindre bärighet än på flygplatser.

Fritt ur huvudet:

För rätt/lämplig bärighet behövs ju, beroende på flygplanets vikt, m.m., en viss kontaktyta mellan däck och underlag. Ska flygplanet kunna taxa/starta/landa på mjuka underlag eller t.ex vanliga vägar behövs kanske större kontaktyta än vid nyttjande av mer rejälva start-/landningsbanor. Blir trycket mot underlaget för stort sjunker ju däcket/hjulet igenom. Vidare vill man, för att god bromseffekt och god kurshållning, ha en viss kontaktyta mellan underlag och däck.
Då kan man ju välja på att utrusta flygplanet med ett stort hjul eller flera små. Men om landstället ska fällas upp i vingen kan man ju, för att man inte ska behöva bygga en tjockare vinge, välja att sätta dem i tandem. Denna lösning valde man på Viggen. På B3LA, som skulle kunna taxa på gräs- och grusytor, valde man att placera hjulen två och två i bredd, förmodligen för att det fanns plats för detta i kroppen.
Hjul i tandem borde inte bromsa flygplanet lika mycket i luften som hjul placerade i bredd. Vidare har jag för mig att tandemplacerade hjul har fördelen att vid vatten eller snö på banan "plogar" det främre hjulet undan vattnet/snön så att det bakre får bättre fäste än om hjulen skulle ha suttit i bredd. Dock har har tandemplacerade hjul monterade på "boogie" nackdelen att svängradien kan öka, eller att man måste begränsa svängradien, annars riskerar man knäcka installationen.

Piper Cub provades under kriget med tandemhjul på samma sätt som Fieseler Fi 159 Storch.

Här i Sverige provades faktiskt en tandemhjulslösning med larvband för förflyttning av tunga Junkers B 3 på leriga uppblötta fält!

Sedan kam man ju erinra sig Messerschmitt Me 323 med sina tio hjul, fem på vardera sidan om flygkroppen. Eller varför inte Arado Ar 232 25 hjul (tror jag minns rätt här)...

Luftmotståndet är mycket stort med ballongdäck som Cubben har. Jag har hört att Cubbar med flottörer gick flera knop snabbare trots tyngre och större landningsställ.

hej,
Jag vill minnas att man angett att lösningen med hjul i tandem även skulle minska spinup-lasterna på landstället. Under förutsättning att något av hjulen tar mark en stund innan det andra, det är därför främre hjulet hålls upp vid sättning (i alla fall på vårt svenska exempel). (Tanken är alltså att när det bakre hjulet accelererat upp till "rätt" hastighet relativt marken och landstället börjar svänga framåt igen, då skulle dämpas av det framförvarande hjulet som precis börjat accelerera och inte fått upp "rätt" hastighet än och därför påverkar landstället med en kraft bakåt.) Hur pass verklighetsanknutet det verkligen är, eller vilken provning som låg till grund låter jag vara osagt. Spontant känns det som förmildringen borde råda under ett ganska brett spektrum av hastigheter och sjunkhastighet, men det kanske inte varierar så mycket som man tror? Är det någon som kan styrka eller bekräfta denna tes?

Man får väl också effekten av en knäledskonstruktion om främre hjulet hålls upp? Dvs lagringen mellan hjulen fungerar som en knäled för det bakre hjulet (typ Buccaneer, Jaguar etc). Man vinner lite dämpningslängd och får en mjukare sättning, förmodligen ett plus vid landning på landsvägsbaser av okänt underhåll ?

Hälsningar
Robert