Svenskt Flyghistoriskt Forum

Tack för ledtråden som ledde till the Drem Landing System. Det utvecklades och installerades vid Drem Airfield ca tre mil öster om Edinburgh men kom senare till allmän användning inom RAF. Detta står att läsa på nätet:

"A circle of lights was laid out around the field, the radius being 2000 yards from the centre. A pilot would fly his landing circuit around this circle of lights, until he saw the flare path lights on the runway which were so mounted as to be only visible to aircraft on the approach. All these lights were on poles and specially angled to be seen only at the correct position. They were also hidden where possible, in hedges and bushes, to make them inconspicuous to enemy reconnaissance. At the runway ends, lights were also mounted on poles 10 feet high, with only the runway flare path being at ground level. When used in conjunction with special baffles fitted to the aircraft exhausts, the system virtually solved the glare problem, as pilots could see the lights at oblique angles instead of just dead ahead. The pattern was also specially designed to allow for Spitfire blind spots.

Atcherly's (konstruktören, min anm) lighting arrangement was simple and worked well in operation. It certainly made landing fighters at night vastly safer. The Air Ministry was so impressed with the Drem Lighting System that they made it standard at all RAF stations, and in due course it was improved upon and perfected."

Detta system måste vara särskilt bra för Spitfirepiloter som hade begränsad sikt framåt/nedåt över den långa nosen och dessutom, i mörker, stördes av avgasflammorna. Kul fråga!

Helt rätt! Bollen är din.
Hittade faktiskt lite ny information i den engelska texten. Tack för det.
Jag är intreserad av No 602 och 603 Squadrons och Drem speciellt.

Här är lite mer om Drem.
No 602 City of Glasgow och No 603 City of Edinburgh Squadrons var under 1940 placerade på Drem med Spitfire Mark I. Drem hade också nattjaktskvadroner. Spitfirepiloterna hade svårt att se landningsbanan vid inflygning i mörker. För att underlätta landningen konstruerade man ”Drem Lighting System”.

Drem ligger öster om Edinburgh och fältet började användas under första världskriget, mellan 1916-1917 av No 77 Squadron for Home Defence. Fältet kallades då för ”West Fenton”. The American 41st Squadron fanns här sommaren 1918 innan de flyttades till Frankrike. Det pågick också flygträning med Sopwith Pups, Camels och SE5. Efter kriget bytte fältet namn till ”Gullane”.

Under andra världskriget kallades fältet ”Drem” och användes för försvaret av Edinburgh. Banorna eller grässtråken 1, 3, 4 och 6 låg i ett X med ett större huvudstråk Nr 2 och 5 som låg i södra delen av fältet i riktning 26-08.
Spår av flygfältet finns fortfarande kvar. Skriv West Fenton, Gullane på Google Maps, så hamnar du i norra ändan på det gamla flygfältet.
Klicka på Satellit och det blir tydligare var fältet ligger. http://maps.google.com/maps?hl=sv&q=Gul ... CAgQ_AUoAA
Det går en smal väg runt fältet där rester av försvarsvärnen syns. Ungefär 500 m in på stråk 26 ser man på satellitbilden en trädrad som går tvärs över det gamla stråket. Stråket var på 40-talet ca 1500 m långt.

Jag har varit flera gånger till National Museum of Flight, den andra flygbasen öster om Edinburgh: http://www.undiscoveredscotland.co.uk/n ... index.html
Men tyvärr inte ännu till Drem så jag har inga foton.

Hälsningar Erling

Upptäckte nyss att länken jag lade in till West Fenton, Gullane inte pekar rätt.
Man hamnar ca 2 km för långt norrut inne i Gullane.

Skriv West Fenton, Gullane på Google Map så kommer du till norra delen av fältet.
Ungefär där Stråk 21 började.

Då blev det min tur igen! Trevligt med denna Quiz som ökar den flyghistoriska kunskapen, särskilt om svaren beledsagas av en förklarande text!

Vi håller oss fortfarande till Spitfiretemat! De tidiga Spitfire hade vingklaffar med endast två lägen: infällda eller helt utfällda. I det senare läget bromsade de ganska rejält, vilket också var meningen. Det fanns alltså inget startklaffläge. Men hur bar man sig åt för att nedbringa startsträckan, t ex vid start från däcken på eskorthangarfartyg vid undsättningen av det belägrade Malta? Det handlar om en "klurig" lösning som inte står i Pilot´s Manual ...

Jag bifogar en bild på en Spitfire Mk.1 med vingklaffen i utfällt läge för att illustrera frågan. Den är f ö världens äldsta flygande Spitfire. Jag fångade bilden strax innan sättningsögonblicket.

Hej.
Kan det vara proven med plan W3237 (2:a prototypen Spirfire Mk III) som du menar?
Hon prövades med flapsen låsta i 4 olika lägen::
O, 9 , 18 eller 30 grader.
Proven visade att 9 grader gav den kortaste startsträckan (238 yards).
Bild visar att man använde "träklumpar" för att låsa.
Enl. uppgift var det bara ett fåtal Seafires så moddade (under 10?)
Tidpunkten var ca 1942-04

En metod man använde var den här: Man satte in träkilar i vingklaffarna så att det blev 15 grader startklaff. När man kommit upp i luften fällde man ner klaffen ett kort ögonblick så att kilarna ramlade ur. Stod alltså inte i handboken.

http://www.bharat-rakshak.com/IAF/Histo ... ahgal.html

The squadron was ordered to practice short take offs so that the Spitfires could be flown off the aircraft carrier which would take them to Japan as part of the occupation forces. The Spitfire XIV had pneumatically operated flaps which could be lowered fully for landing or raised fully up. To ensure that the Spitfires got airborne in the least possible distance the squadron devised a method of getting 15 degrees of flap by inserting wooden wedges while the flaps were being retracted and subsequently the wedges were dropped by lowering the flaps and raising them up once more.

Ditt svar Erling, var helt korrekt.

Oj, det är inte helt lätt att komma på frågor.
Men jag försöker med den här.

Den 12 november 1958 spelade ett danskt jazzband in ”Nyboders Pris”.
Den 17 oktober 1959 nödlandade en Junkers Ju 52-3m.
Vad är den gemensamma nämnaren?

Och en följdfråga: Ju 52:an skrotades så småningom bit för bit på plats.
Vilket flygfält landande Ju 52:an på?

Den Danske jazzmusikeren må være : "Papa Bue Jensen".

Og om Ju-52 VH-BUU ex SE-BUE, her :

http://www.edcoatescollection.com/ac1/austb/VH-BUU.html

Ja, rätt svar.

Låten finns att lyssna på i youtube http://www.youtube.com/watch?v=KSGoMVoiuMI tar en stund att ladda.

Kort historik
SE-BUE tillverkades av Junkers i Merseburg och hade tillverkningsnummer 7256, Kom till Lufthansa 1941 med reg.nr D-AVIU och namnet ”Schöpwinkel”.
Till Finland 1942 med registrering OH-LAM hos AERO O/Y med namnet ”Karjala”. Skadades vid en kollision i Malmö den 7 juni 1943 och blev kvar där till slutet av kriget. Registrerad i Sverige som SE-BUE hos Ahrenberg. Såldes 1955 till Bobby Gibbes tillsammans med SE-BUD och SE-AYB. Flögs till Nya Guinea och registrerades som VH-BUU.

Jag minns SE-BUE som kom på låg höjd över Dala-Husby på väg till VM i Falun 1954. Vilken musik det var!

Din tur

Hälsn. Erling

Litt vanskelig å finne et spørsmål som kan engasjere mest Svenske entusiaster + noen fra andre land.

Caca 1960 hadde vi på Trondheim - Lade flyplass besøk av en Piper Apache med stort Volvo logo på halefinnen.
(husker ikke reg)
Noen som kan forklare dette spesielle besøket i Norge ?

(Går ut fra at dette flyet normalt ble brukt til å fly mennesker en del "høyt oppe" i Volvo-systemet)

Volvo hade från ca. 1959 egen flygverksamhet.
En Piper PA-23-150C Apache, SE-CBL användes från 1958-1965
Bild SE-CBL med Volvo-logga, ca 1960.nedan.

http://forum3.sff.n.se/viewtopic.php?f= ... lvo#p21342

”Noen som kan forklare dette spesielle besøket i Norge” återstår att berätta!

Takker Bengt for reg og linker.

Kvalifiserer til at neste spørmål blir ditt.

Re Trondheim og Volvo:
En fabrikk like ved flystripa på Lade produserte deler til Volvo Amazon, og dette medførte mange besøk av Svenske fly.
Noe som ikke var så vanlig på den tiden.

Men jeg har et spørsmål, litt utenfor denne tråden:
Vi hadde en gang besøk av en LET L-200 Morava.
Dette flyet var på demoturne i Skandinavia, og jeg "tror" at dette besøket også denne kan forbindes med nevte "Volvo-produksjon".
På wikipedia som jeg linker til står det at flytypen ble eksportert til Sverige.

Noen som kan gi reg, evt linker til omtale ?

http://en.wikipedia.org/wiki/Let_L-200_Morava

(Svare gjerne i en ny tråd)

Jan H Vold skrev:......

Men jeg har et spørsmål, litt utenfor denne tråden:
Vi hadde en gang besøk av en LET L-200 Morava.
Dette flyet var på demoturne i Skandinavia, og jeg "tror" at dette besøket også denne kan forbindes med nevte "Volvo-produksjon".
På wikipedia som jeg linker til står det at flytypen ble eksportert til Sverige.
Noen som kan gi reg, evt linker til omtale ?
http://en.wikipedia.org/wiki/Let_L-200_Morava

(Svare gjerne i en ny tråd)

Enda jag hittar är SE-LAG:

http://www.airport-data.com/aircraft/SE-LAG.html

Takker igjen, Bengt for opplysningene, og S-E J som har fått SE-LAG på plass i civilflygregisteret.

Söker namnet (smeknamnet?) på en, skall vi säga vapen-lavett /pod, som har använts på en Svensk fpl-typ.
Vill även veta vad den innehöll.

Bonus till den som säger hur många vapen planet hade totalt om allt var monterat.

Bombkapsel 90, även kallad Mjölner. Innehöll 72 klusterbomber/pod. Upptog det inre balkläget på gripen, alltså 144+2yttre+2vingspets+akan=149 vapen totalt.

Rätt?

[ Postad med iPhone ]

Jag tänker på ett betydligt äldre plan och vapen , tyvärr.

Hej,

Antar att du tänker på J 21 med den gräsliga "Paddan". Den innehöll kulsprutor, och kanske en akan. Minns inte antal eller kaliber.
Utöver det hade den väl Akan i nosen också.
Någon annan med J 21 kunskap kan väl räkna fram exakt antal vapen den kunde bära.

Bra Björn.
"den gräsliga "Paddan". , men bearbeta lite.

Padan utvecklades egentligen för A 21R, men jag tror att den också förekom på propellerversionen vid något tillfälle.
Paddan kunde förses med åtta stycken 8mm kulsprutor.
Fast beväpning i samtliga versioner var fyra stycken 13,2mm akan, samt en 20mm akan.
Tänker vi oss en attackbestyckad A 21R med padda och åtta lätta raketer i vingställ så blir det totalt åtta kulsprutor, fem akan och åtta raketer, således 21 vapen.
21:an kunde också ta fyra stycken 50kg bomber, men jag vet inte om det gick samtidigt som man hade rakeställ på vingarna. Skulle så vara fallet blir det 25 vapen.

Helt klart Björn.
Jag hade eg. bara räknat "eldvapnen"(13st.)

Tilläggas kan att Paddans 8 (7,9)mm var av modell M/22F
20 mm var M/41 och de 4 13,2mm var typ M/39.

Björns tur alltså.

Skulle vilja inskjuta en fråga.
Vilken var "Paddans"officiella beteckning?

Så här lite snabbt medan julskinkan är i ugnen...
Någon officiell benämning eller M-beteckning har jag aldrig sett. Den benämndes nog bara tillsatslavett eller kulsprutelavett.

Innan jag går tillbaka till juslstöket passar jag på att önska SFF forumet God jul, och gör detta med en klassisk bild. Dock ingen anknytning till flygplan 21.

Hej,

Årets första Quiz handlar om förra årets kanske största snackis, 37-1.
Den 31 maj 1968 inträffade någonting med 37-1. Vilken händelse tänker jag på?