Svenskt Flyghistoriskt Forum

Stieg, vad glad jag blir när jag läser ditt inlägg! Mycket bra agerat!

SFF är och förblir den organisation som samlar flygintresserade runtom i landet. Således är det också den organisation som har bäst möjligheter att, via sina medlemmar, hitta alternativa metoder för att bevara flyghistoriskt intressanta objekt oavsett storlek. I fallet med 37-1 så hade ju en långsiktig förvaring, oavsett var, fram till den dagen då tillräckliga ekonomiska resurser kunnat frambringas, varit att föredra framför skrotning!

Well done!

Jag plockade för en stund sedan upp SFT 5/12 ur brevlådan. Hittar inget om skrotningen av 37-1 i tidningen. Eller har jag missat något?

Nej, du har nog inte missat något, jag blev också väldigt förvånad när det inte fanns ett ord om det !
Teoretiskt sett så betyder det alltså att de medlemmar i SFF som inte är "online" har missat hela historien.

Och ännu märkligare är ju att SFF styrelsen inte verkar tycka att det är värt att nämna....

/Lars Larsson

Jag är faktiskt inte ett dugg förvånad över den uteblivna nyheten. Eftersom SFF:s styrelse blivit förd bakom ljuset så skulle det ju innebära att man tappar ansiktet om man berättar om destruktionen av 37-1. Det är lugnast att tiga ihjäl det hela och återgå till någon form av samförstånd med FVM.
De medlemmar som härjar fritt på internet är ju en oregerlig skara som inte går att kontrollera så de kan man ju strunta i?

Det positiva i sammanhanget är ju att man öppnar upp för möjligheten att det går att forska i ämnet om 30 -40 år under rubriken "Vad hände egentligen med 37-1?"

Hur många av medlemmarna i SFF kollar in forumet? Jag tror inte det är hälften av de 6000.

Sedan tycker jag att skrotningen av 37-1 är en flyghistorisk nyhet i sig och borde renderat i en notis åtminstone (eller omslagsbild?). Att man sedan inte har plats att ta debatten i innevarande utgåva av SFT kan jag förstå. Men någonstans måste man börja...och det är bättre att göra det nu snarare än om ett år. Jag påtalade skrotningen av flygplanet för SFTs redaktör i ett telefonsamtal i augusti och han var då redan medveten om detta via diskussionen på detta forum.

Det är viktigt att förmedla vad som händer på den flygmuseala arenan i Sverige, det handlar inte bara om Arlandasamlingarna. Det hjälper inte med tyst diplomati när man har med flygvapenmuseum att göra. Borde inte SFF ha lärt sig av vad som hänt de senaste åren?

Det står några rader i oktober nummret av The Aeroplane på sidan 12 närmre bestämt.
På något vis känns det märkligt att utländska tidningar han före att publicera om skrotningenn av 37-1.
Men det kan ju bero på att man håller på att skriva på en väldigt stor artikel om händelsen till nästa nummer....

Dappen skrev:.....
Men det kan ju bero på att man håller på att skriva på en väldigt stor artikel om händelsen till nästa nummer....

Vem fa... tror på det?
När är årsmötet 2013?

Samt När kommer bilderna från Slakten av 37-1?

Jag är övertygad att detta har dokumenterats,men "man" vill nog inte än publicera?

Finns flera reaktioner från utlandet?

Bengt

Jag har noterat i diskussionen om skrotningen av 37 -1 att man saknar information om skrotningen i senaste numret av SFT. Jag vill i det sammanhanget betona att vårt medlemsblad skrivs AV medlemmar FÖR medlemmar och det finns ingen skrivande redaktion, bara en redaktör med en viss skrivklåda. Notabelt är att under de månader som skrotningsfrågan varit uppe på vårt Forum har ingen av de deltagande skribenterna skickat någon artikel eller ens notis om det hela till SFT. Alltså inte bidragit till att de tusentals SFF:are som inte är på forumet blir informerade.

Som redaktör för SFT har jag inga speciella kanaler med information utan är helt hänvisad till vad läsekretsen skickar in, förutom sådant som jag själv lyckas snappa upp, så bidarg från läsekretsen är ett måste om sådant här skall tas upp i SFT.

Men lugn bara, det blir en runa om 37 -1 i SFT 6/12 på ett par sidor. Skälet till att runan inte var med i SFT 5 är att jag samtidigt ville ta med en artikel om "räddningen" av 37027 och 37800, som nu fått nya hem. Problemet var att 37800 inte kom "hem" förrän den 21 oktober, vilket var några dagar efter det att SFT 5 kommit ut. Jag fick inte fotografera flygplanet på Malmen under demonteringen av säk-skäl, därför måste jag vänta till hemkomsten.

SFT är som sagt en medlemstidskrift och helt beroende av medlemmarnas bidrag. Tack och lov finns det en mängd flitiga skribenter som bidrar med alster till tidningen, för annar hade den inte funnits. Vi skall vara tacksamma mot dessa för det är deras möda som gör att vi har en så pass omfattande tidning, normalt 64 sid utan reklam, varannan månad. Min uppgift som redaktör är inte att skriva tidningen (även om jag plitar ihop en del) utan redigera och sammanställa det som medlemmar skickar in, samt därefter producera ett original för tryckeriet och se till att det når medlemmarna.

Låt oss alla hjälpas åt för att få en aktuell tidning. Den är inte särskilt nyhetsvänlig med utgivande var annan månad, men det är ju flyghistoria vi sysslar med och det är vanligen ingen färskvara.

Sven Stridsberg
redaktör för Svensk Flyghistorisk Tidskrift

Ingen – allra minst jag – kan inte undgå att se vilket fantastiskt jobb du gör med SFT, Sven. Tro mig, det är fantastiskt.

Men jag delar inte din nyhetsvärdering i fallet 37-1. Detta hade klart platsat i föregående nummer av SFT. Det hade funkat utomordentligt bra med en kortare nyhetsnotis om att flygplanet hade skrotats av FVM. Att skriva om detta tillsammans med ”räddningen” av 37800 och 37027 känns bara fel – det handlar om helt olika saker. Artikeln om 37027 och 37800 hade säkert fungerat perfekt stående för sig i ett senare nummer samt hade gett en passande chans i återkoppling i ärendet 37-1! För övrigt värderar jag personligen det flyghistoriska värdet på 37-1 högre än både 37027 och 37800.

SFT är faktiskt inte bara ”organ” för SFF. Jag är ganska övertygad att tidningen har större upplaga än Flygrevyn. Med andra ord, SFT är Sveriges största flygtidning. Jag hade kunnat skriva en notis om vad som hänt med 37-1, men frågan är om jag anses som trovärdig då jag ivrigt deltagit i debatten om FVM och dess hantering av vårt flyghistoriska arv. Jan Forsgren lät publicera nyheten i engelsk flygpress (med bild på 37-1 ur SFF bildarkiv). Kunde likaväl i princip publicerats i SFT?

SFHM/FVM hantering av vårt flyghistoriska arv är en sak, de gör som de vill. Men när det tas uppenbart tvivelaktiga beslut hos FVM ”drabbar” det även SFF, vare sig vi vill det eller ej. För det är väl så, föreningen vill ha en status och inflytande i frågor om vårt flyghistoriska arv? Det gäller i så fall att reagera/informera och då inte ta för lång tid på sig. Den tiden då Sverige var ett land med två TV-kanaler är förbi…

Fredric Lagerquist
Medlem i redaktionsrådet Svensk Flyghistorisk Tidskrift

Rätta mig om jag har fel, men är det inte så att Flygvapenmuseum, trots namnet, skall spara och vårda flygplan m m som varit i Försvarsmaktens tjänst. Så var aldrig fallet med 37-1 som rätteligen borde hamnat på Tekniska Museet eller ännu hellre på ett Saabmuseum. Men Saab 210 Draken och prototypen för JAS 39 då, invänder säkert många, och där har jag faktiskt inget svar varför de hamnat på FVM. Men detta sagt vill jag emellertid också - för undvikande av alla missförstånd - beklaga att 37-1 höggs upp. Hon var värd ett bättre öde. Synd att de museer som erbjöds henne tvingades tacka nej av vad jag förstår samma skäl som FVM, nämligen platsprist.

Lennart, knepigt det där med museinamnet och eventuellt uppdrag att vårda mer än bara Flygvapnets fd flygande utrustning. Det står att "Flygvapenmuseum i Linköping speglar det svenska militärflygets utveckling från pionjärtid fram till i dag." I min värld så borde en prototyp (en del av utvecklingen) platsa då det var Flygvapnet som skulle använda sig av slutprodukten. Alla andra tolkningar är överdrivet petiga. I annat fall borde bara flygplan som faktiskt använts på förband få vara med. Då ryker Lilldraken och Gripenprototypen. Hur gör vi med replikor? Och hur ska vi göra med kringutrustning...?

Min uppfattning är att mycket av det som Sverige har tagit fram har varit internationellt uppmärksammat och i den absoluta framkanten vad det gäller teknik och uppfinningsrikedom och därför självklart att ett så betydelsefullt projekt som 37-systemet ändå var, så borde det representeras av prototypen. På FVMs hemsida står att läsa att "Då flygplan, även om de är stora, är att betrakta som museiföremål ska dessa behandlas på ett korrekt sätt. Eftersom vi inte har plats att visa alla våra flygplan måste vi magasinera några." Det är en stor synd att man inte engagerade sig mer tidigare och att man valde att avsluta 37-1 på detta sätt bara för att det var "platsbrist". Och som andra redan sagt så har man lyckats bevara plan som varit betydligt mer korroderade. Man lyckades lyfta upp DC-3an efter ett halvt decennium från havets botten och anser att det är värt att bevara. Finns möjligheterna till bevarande där bara för att det är ett moraliskt problem att skrota en gravplats eller för att hela historien från 1952 till bärgningen i nutid är så vida känt?

Att rota i och problematisera Kalla kriget är ju högmodernt och Viggenprototypen borde haft sin självklara plats i utställningen med förklaring varför Sverige valde att utveckla ett dylikt system och kopplingarna till de världspolitiska spänningarna och allianserna (eller avsaknad därav).

Finns det något bra med skrotningen av 37-1? Kommer inte på något som inte hade kunnat lösas direkt eller senare bara man valt att ställa allt på is i väntan på plats/pengar/vilja.

Härligt att ni står på er och får saken provad!:

http://www.nt.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=8067322

applåder ! hoppas stora bilan faller över de ansvariga . skulle vara skönt om det vore slut tramsat fvm nu !

Samma text men prototypen på bild oxå http://www.corren.se/ostergotland/linko ... tikel.aspx Mvh David

Hej,
I kommande nummer av SFT, som kommer ut 15 dec, finns flera artiklar om Viggen; hur prototypen 37-1 användes, vilka Viggen-plan som är bevarade (en imponerande samling), en nyligen genomförd deponering av 2 Viggen-plan till Skåne, och artikeln "Varför skrotning ?" - en mer detaljerad redogörelse om hur den beklagliga skrotningen av 37-1 beslutades och vilka faktorer som inverkade på Flygvapenmuseum beslut. Här nedan kommer artikelns text. Bilder på bl a korrosionsskador kommer att läggas ut separat här på forum och flera bilder kommer att finnas i SFT 6/12. Jag hoppas att denna information kan sprida ljus över alla frågor och påståenden som har förekommit på den här tråden!

Varför skrotning?

Platsbrist
Efter att Flygvapenmuseum blivit uppsagt från sin stora förrådshangar (byggnad 109) hyrdes dels en mindre hangar (byggnad 111) av Fortverket och dels en hangar av SAAB (byggnad 2) på Malmen. Den senare blev man uppsagda från efter cirka ett år, och lämnade den i november 2011. Samtidigt hyrdes en mindre lokal på Tornby i centrala Linköping. För att få plats på mindre yta och samtidigt kunna ta emot nyförvärv (exempelvis den sist tillverkade Viggen, 37449), samt för att bättre tillgängliggöra samlingarna, lånas flygplan regelbundet ut till andra museer.

Förfrågningar
Vid flygrådsmötet den 15 mars 2012 fick SFF information om att de 4 Viggen-plan som stod utomhus på Malmens flygfältsområde (37-1, 37800, 37-027, 37301) måste därifrån snarast, och att Flygvapenmuseum nu kunde få hjälp av Försvarsmaktens demonteringsgrupp från Halmstad för att kunna flytta dessa till andra museer. Avsikten var att 37-1 skulle lånas ut till Svedinos i Ugglarp (där exempelvis 35-1 finns), men p.g.a. platsbrist och resursbrist hos Svedinos museum blev detta inte möjligt. Diskussioner fördes då även med andra museer, inklusive ”Viggenmuseet” på Optand i Östersund, men tyvärr kunde inget museum ta emot 37-1. I detta läge beslutade Flygvapenmuseum att ändå försöka få plats med flygplanet i demonterat skick i Tornby-förrådet, trots att detta skulle innebära att andra föremål inte fick plats där.

Korrosion
Efter att demonteringen av 37-1 påbörjats konstaterade Flygvapenmuseum svårartad korrosion efter drygt 30 år utomhus. Det var stora problem för demonteringsgruppen att få isär flygplanet på ett vettigt sätt och inom rimlig tid. Flygvapenmuseum bedömde då att alltför stora resurser skulle behövas för att återställa 37-1 till utställningsskick, och man bedömde även att sannolikheten för att planet skulle ställas ut igen som liten. Bilderna bredvid speglar korrosionen på olika delar av planet.

Samråd
I mitten av april 2012 kontaktade därför Flygvapenmuseum Saab:s veteranklubb, ÖFS och SFF om behovet att skrota 37-1. Från SFF sida betonade vi att en skrotning vore mycket beklaglig och skulle uppfattas mycket negativt av medlemmarna. Från Flygvapenmuseums sida framhölls att det ursprungliga syftet var att bevara 37-1 i demonterat skick, men att man vid demonteringsförsök uppdagat att planet farit så illa av alla år utomhus, att skrotning var det enda realistiska alternativet. Detta särskilt som inga tillfrågade museer kunde ta hand om planet och att resurser för en restaurering saknades. Med dessa uppgifter som grund föreföll då även för SFF skrotning vara det enda återstående alternativet, hur gärna vi än sett att 37-1 bevarats. Beslutet om skrotning ägs dock av Flygvapenmuseum, ej av någon av de tillfrågade föreningarna.


Vid flygrådet den 15 juni konstaterades att 37-1 skrotats. Vissa delar t ex instrumentpanel, mätinstallation i nosen, och noskonen i plåt med långt pitotrör, har sparats. Instrumentpanelen ingår nu i en mycket intressant kavalkad av Viggen-paneler, som speglar utvecklingen från 37-1 till JA 37D) på Svedinos flygmuseum i Ugglarp.

Stieg Ingvarsson

Nu får det vara nog Ing, det är totalt oacceptabelt att vår största flyghistoriska organisation ska fungera på det här sättet!!! Kom inte efter ett halvår med ytterligare en variant till förklaring kring kommunikationerna mellan FVM och SFF samt SFF:s hållning i ärendet. Du har från dag ett med tydlighet, då vi forumdeltagare bönat och bett om vad som sagts och gjorts, hävdat att SFF inte haft info. Var detta alltså bluff?

Den som tvekar behöver endast gå tillbaka i denna forumtråd till tors 2 aug då du skriver:

"Det saknas fakta och bakgrund i denna diskussion! I nästa vecka, när personalen på FVM är tillbaka efter semestern, kommer jag att ta upp frågan och diskutera den med rätt personer på FVM . Kommentarerna i tråden ovan från Per Björkqvist speglar bra det dilemma som finns för FVM (och andra flygmuseer). Utrymme och resurser för att restaurera/bibehålla flygplan och föremål är alltid begränsade, och tvingar fram beslut om att satsa på utvalda objekt. För de som besökt FVM nyligen så är det tydligt att Tp 85 Caravelle, som nu placerats framför FVM på gräset till vänster, nu är inne i ett restaureringsskede med puts och konservering för att motstå vädrets krafter. Canberra och Varsity står sedan på tur - detta som exempel på hur FVM jobbar.
Jag återkommer på Forum när jag fått diskutera med FVM om 37-1 status.

Stieg Ingvarsson, SFF ordförande"

Skenet av att SFF inte ha varit insatt stärks ytterligare i ditt nästa inlägg från den 6 aug:

"Hej,
Jag har nu fått ytterligare fakta från FVM om bakgrunden varför 37-01 skrotades. Avsikten från början var att demontera vingar och fena för att få plats med förvaring i magasin eller för deposition och frakt till ett annat museum. Flera flygmuseer kontaktades, men dessa kunde tyvärr av utrymmesbrist ej ta emot en deposition av 37-01. När flygvapnets demonteringsgrupp gick till verket så insåg man snart att korrosionen var utomordentligt omfattande vilket innebar att det var omöjligt att säkert demontera planet. I detta läge återstod endast att noggrant fotodokumentera 37-01, och tillvarata vissa delar av planet. Svedinos flygmuseum har sålunda accepterat instrumentpanelen som deposition. Noskon med pitotrör finns på FVM."

I ditt nästa inlägg från den 14 sep skriver du sedan nästa som nu tas avstånd från:

"Vi beslöt, förutom ovanstående krav om publicering i fortsättningen av minnesanteckningar från mötet, också att publicera en "vitbok" över händelseförloppet. Anledningen är att vi kände oss ställda inför ett "fait accompli" i flygrådsmötet den 15 juni, med inga möjligheter kvar att påverka utgången, och vill ge vår bild av händelserna."

Jämför med gårdagens:

"Samråd
I mitten av april 2012 kontaktade därför Flygvapenmuseum Saab:s veteranklubb, ÖFS och SFF om behovet att skrota 37-1. Från SFF sida betonade vi att en skrotning vore mycket beklaglig och skulle uppfattas mycket negativt av medlemmarna. Från Flygvapenmuseums sida framhölls att det ursprungliga syftet var att bevara 37-1 i demonterat skick, men att man vid demonteringsförsök uppdagat att planet farit så illa av alla år utomhus, att skrotning var det enda realistiska alternativet. Detta särskilt som inga tillfrågade museer kunde ta hand om planet och att resurser för en restaurering saknades. Med dessa uppgifter som grund föreföll då även för SFF skrotning vara det enda återstående alternativet, hur gärna vi än sett att 37-1 bevarats."

Nu kände ni alltså till och godkännde skrotningen tvärt emot era tidigare utsagor... Hur är det möjligt att godkänna detta med motivering att det är det enda återstående alternativet??? Varför har inte vi medlemmarna informerats för att försöka finna en lösning?

Jag köper inte att det kan ha varit kris med tid, både 37800 och 37027 var kvar till september och det finns även yta vid sidoytor av FVM:s område bara man vill för en tillfällig placering. Det kan heller omöjligt vara obekant för personer i styrelsens befattning att flygplan som varit i sämre skick än 37-1 har renoverats av utomstående idiellt. För en inspirerad flyghistoriker med ansvar borde den ideen drivas hårt till sista andetag i ett fall som detta!

Och lägg ner argumenten om 37800, 37027 och den "imponerande samling" 37:or som finns bevarade, ni som flyghistorisk kunnig gör er närmast till åtlöje med sådana påståenden. Visst är det mycket glädjande att många 37 är bevarade men var flyghistorisk kunnig vet också digniteten och skillnaden i värde på en första prototyp jämfört med serieflygplan som finns fler bevarade av.

Eftersom (som det tidigare också nämns i tråden) SFF är en öppen förening önskar vi som möjligen fortfarande är medlemmar i SFF naturligtvis också ge vår syn på ärendet i framtida SFT.

Nicklas

Dina ord är mina ord, Nicklas.

Jag trodde jag skulle ramla av stolen när jag läste ordförande Stiegs inlägg. Varför kommer detta fram nu och inte i april? Och det handlar inte om Viggar som är bevarade i allmänhet, det här handlar om 37-1. Inget annat!

I SFF:s stadgar (igen), kapitel 1:1 står det bland annat följande:

Föreningen skall i detta syfte aktivt medverka till insamling, iståndsättande och vård av från flyghistorisk synpunkt värdefull materiel, litteratur och handlingar rörande svenskt civilt och militärt flyg samt dokumentera såväl materiel- som personhistoria. Intresse skall ägnas alla generationer av flygplan och annan flygmateriel.

Om 37-1 inte är värd att kämpa för, värd att bevara, vad menas då med "från flyghistorisk synpunkt värdefull materiel"? När man läser ordförandens inlägg ovan med stadgetexten i minnet så blir man helt ställd – är Stieg och jag med i samma förening? Var är idealen? Vi är en samling personer som skrivit på en JO-anmälan. Egentligen skulle det varit SFF som skickat in denna anmälan…

Helt Klart är det befogat med en "Misstroendeförklaring "av ...."vår"? Styrelse vid nästa årsmåte !!

Synd JO-anmälarna inte gjorde ett upprop på Forumet !
antalet anmälare som ställt sig bakom hade säkert blivit stort !

detta plan har ju inte formellt tillhört Flygvapnet ,och borde då rimligen inte kunnat klassas som krigsmateriel !
Därför borde det varit öppet för även privata firmor ,och även privatpersoner ! att överta ansvaret och BEVARA ! planet .
Jag kan nog direkt säga en firma som troligen både sett till att det fick en behandling av korrisionsmedel ,
OCH ställt ut det tillsammans med en J35 och en S29 ,fritt för allmänheten att beskåda !



Ingen har ju krävt att det på störten !! skulle renoveras till utställnings skick !!



Parr säger i artikeln de gör allt för att bevara sina plan !
men finns det inget i deras styrning som säger att det skall ske i Sverige ,och visas i Sverige !!??
Jag tänker givetvis på den kompletta fina Firefly de skänkte bort till Dannmark !!
inte heller då gjorde vår styrelse något !!

Herr Ing...

När detta blev "känt" via bl.a Forumet och Lae-blogg så "saknades först fakta", sedan har det blivit mer och mer kännedom och nu verkar det som om du haft minst kännedom om 37-1s öde sedan mitten av April?

av Ing 14 sep 2012, 05:57: "SFF är ju en öppen förening och vi har inget att dölja för våra medlemmar"

Du pratar om öppenhet och vi har inget att dölja inom SFF, är detta det du kallar öppenhet?

Varför försöka dölja detta?
Är det annas som oxå döljs?
Sluta hymla, tala nu i klartext!
Vad vet du, och sedan när?
Jag är ingenjör så jag behöver inga svammelord runt omkring...

Du, och säkert några till, har alltså känt till 37-1s kommande öde sedan halva April och som jag noterar; medvetet valt, att INTE informera medlemmarna i SFF om detta, vare sig via hemsidan, t.ex. nyhetsspalten eller i Forumet. Vi har dessutom en annars helt eminent tidning som utkommit några gånger sedan mitten av April och SFF har en officiell Facebook-sida.

Ingen stans har ett PIP sagts om detta, och du har dessutom försökt dölja detta då det dök upp i Juli!

Jag vet om att det inte är SFF som skrotat 37-1, eller ens tagit beslutet, men kanske, hade information om detta gjort att beslutet ändrats, eller tänkts igenom i fler kanaler. Den höll ju inte på att rasa ihop över någon...

Vem kommer ihåg tvåan?
Nummer ETT är alltid nummer ETT.
Även inom flyghistoriken.

USA skulle inte drömma om att i tysthet skrota en rymdfärja...

Kjell

Nicklas Lennartsson skrev:vi som möjligen fortfarande är medlemmar

Ja, jag kommer då inte att förnya mitt medlemskap till 2013 i alla fall...

Känns bra att se att chefredaktören för flygrevyn är helt med på banan!
Läs gärna hennes ledare:

http://www.flygtorget.se/tidningar/flyg ... 2&Number=5

Citat från ovanstående länk:

"När ett stycke flyghistoria av den digniteten ska skrotas är det rimligen ett beslut som angår fler än de fåtalet föreningar som nu tillfrågats.
I vilket annat land där man anser sig vara flyg- och teknikhistoriskt intresserad skulle man komma på att skrota en prototyp av Viggens kaliber?"

Huvudet på spiken!

/ David

Oavsett vad som skrivits av SFF:s ordförande i den här tråden tidigare, så måste ju det senaste inlägget med artikeln ”Varför skrotning” ses som föreningens officiella ståndpunkt. Det gör ju SFF delaktig i beslutet om skrotning eftersom man inte reserverat sig mot beslutet, även om man framfört att medlemmarna kunde ta illa upp. Detta faktum blir svårt att friskriva sig ifrån även om ett gott försök har gjorts.

Vad jag finner ganska lustigt i sammanhanget är tidpunkten för publiceringen av artikeln ”Varför skrotning”. Dagen innan, 2012-11-19, så fick chefen för Flygvapenmuseum en kopia av JO-anmälan i ärendet tillsänt sig via dagspressen, detta för att kunna kommentera det hela.

Dagen efter så presenteras här på forumet den ”sanna” historien om hur skrotningen gick till. Det kanske är en ren slump att det lades ut just då, men för mig känns det inte så.

SFF borde ha rollen som övervakare och stundtals vara en ”nagel i ögat” på flyghistoriska institutioner, men just nu tycker jag att rollen lutar snarare mer åt att vara språkrör för andra. Att då vissa medlemmar tar fram järnrör är kanske inte så konstigt om man tänker efter litet grann. (Ursäkta kopplingen till den senaste tidens politiska händelser men jag kunde inte låta bli)

Vad som händer inom SFF efter detta kan vara intressant att följa.

Ett bra råd på vägen är dock att om man trampat i klaveret så skall man stå kvar, det låter nämligen lika illa när man skall försöka dra ur foten ur eländet.

Nu återstår det att se om Flygvapenmuseum handlat korrekt, men det är något som förhoppningsvis JO nu ska ta ställning till. Det intressanta i frågan är att JO:s beslut kan få långtgående konsekvenser för alla statliga museisamlingar om de finner att Flygvapenmuseum handlat korrekt. Då blir det fritt fram att röja i alla förråd och slänga det man inte har plats med bara man kan hitta en lämplig motivering. Hypotetiskt sett så skulle Nationalmuseum kunna bränna ett antal original av konstnären Carl Larsson, eftersom dessa bara kan anses vara prototyper till de reproduktioner som gjorts och som finns bevarade i många svenska hem.

Mitt synsätt i denna fråga har förståtts och accepterats av media som med spänning väntar på JO:s eventuella utredning.

Svenska språket saknar slagkraft ibland så jag ger mig på en fri översättning:

”Det här är inte över förrän den feta tanten sjunger”
(Kanske ligger hennes lilla pudel bredvid henne och sprattlar samtidigt och påkallar uppmärksamhet.)

Håkan Olsson

Emil Lindberg skrev:Det är hemskt olyckligt att 37-1 har skrotats. Detta kan vi dock inte göra mycket åt. Men vi kan ta lärdom inför framtida, liknande situationer. 

Vad vi dock kan göra något åt är vår egen förening.

Det är inte första gången som diskussioner förekommer kring att  de SFF-medlemmar som "rör" sig här på forumet inte är helt nöjda med öppenheten från SFF styrelse. 
Att i SFT, i vissa inlägg här på forumet, under "Aktuellt och senaste nytt" på hemsidan, i föreningens årsberättelse eller i särskilda (dock sällsynta) utskick kunna läsa ett urval av information verkar inte vara tillfylles. 

SFF är väl en demokratisk förening?

Jag föreslår att någon medlem, eller en grupp medlemmar, författar en motion kring ATT, inte om, öppenheten från styrelsen till medlemmarna måste/ska öka. 
Namninsamling eller undersökning kring vilka som skulle vilja ställa sig bakom en sådan motion skulle ev. kunna ske via detta forum.

Denna motion bör å det snaraste inlämnas till styrelsen. 

Förslagsvis föreslås att en arbetsgrupp, bestående av såväl (och kanske främst) vanliga medlemmar och styrelsemedlemmar, tar fram förslag till lösningar på hur detta mål ( kalla det krav om du vill), ska nås. 
Arbetsgruppen bör också ge förslag på hur ofta, i vilka situationer, i vilka ärenden, genom vilket/vilka medier o.s.v medlemmarna ska informeras om pågående och aktuella processer, möten, inkomna förfrågningar, utgående svar och liknande. 
Utan att gå händelserna i förväg borde en avdelning av detta forum vara ett lämpligt medium för snabb, enkel och billig spridning av information. Måhända med krav på inloggning för att kunna se och läsa trådarnas rubrik och innehåll (bör endast gälla denna forumavdelning).
Dessutom borde eventuellt mer information publiceras i SFT eller via särskilda utskick, så att medlemmar som ej "rör" sig på forumet får ta del av den ökade öppenheten.

Målet bör vara att motionens kärna (ökad öppenhet) och arbetsgruppens förslag övervägs och, om så anses lämpligt, godkänns av föreningens medlemmar, fastslås och införs i föreningens stadgar.

Både förslaget om ökad öppenhet och uppsättande av en arbetsgrupp bör, om styrelsen anser att ökad öppenhet ej är nödvändig eller lämplig, kunna "genomtvingas" (ursäkta uttrycket) genom votering bland föreningens medlemmar.

Det är nog inte så här vi vill ha det eller vill behöva göra. Men förhoppningsvis kommer vi "på andra sidan" ut som en bättre fungerande och starkare förening, som kan göra än mer betydelsefulla och professionella insatser för "forskning samt omhändertagande och dokumentation av svensk flyghistoria" (citat från SFF:s hemsida).

Jag vill poängtera att jag inte har något emot någon i SFF styrelse. Dock är det kanske dags att föreningens arbetssätt, internkommunikation och stadgar  ses över och ändras.

Jag var under en period beredd att släppa det här. Men jag har av olika skäl ändrat mig.

De som vill eller kan tänka sig stå bakom en motion av den typ som behandlas ovan bör anmäla sig sig till undertecknad på e-mail lindberg_emil@spray.se För- och efternamn, SFF medlemsnummer och postadress ska då anges eller bifogas. Personer som inte innehar medlemskap i SFF behöver (ska) inte höra av sig.

Jag kommer sedan, inom några veckor, att skicka ut ett utkast till de som har anmält sig, för korrekturläsning och godkännande. Hur vi gör med påskrift/undertecknande får vi komma på under vägen.

Emil, bra att du tar upp frågan om medlemskommunikation från SFF:s ledning. Det är bara att titta på den aktuella frågan om SFF:s agerande i samband med skrotningen av 37-1, för att förstå att SFF måste komma ikapp med samtiden i kommunikationsfrågor.
Alla de aktiviteter du föreslår kanske inte är möjliga att genomföra, men säkert det mesta. Men huvudsaken är att frågan kommer upp på bordet. Fundera gärna över om du också ska sända ditt förslag som en insändare till SFT. Då får ju även de som inte läser detta forum ta del av dina tankar.